Integrationspolitiken : ett perspektiv på praktiken
(2002)Sociology
- Abstract (Swedish)
- De två första åren i Sverige går majoriteten av de flyktingar som får uppehållstillstånd igenom en introduktion som kommunerna ansvarar för. Målet med introduktionen är att ge flyktingarna förutsättningar att snabbast möjligt nå egenförsörjning, få goda svenska kunskaper och bli delaktiga i samhällslivet. Denna uppsats handlar om introduktionen och syftet med uppsatsen är att utifrån rapporter samt med hjälp av sociologiska teorier belysa och analysera introduktionen, och dess resultat. Som källmaterial har jag använt mig av fyra dokument som beskriver och utvärderar introduktionen idag. Med dessa fyra dokument som utgångspunkt samt med hjälp av Ahrne, Bourdieu, Foucault, Habermas och Faist försöker jag i uppsatsen svara på följande... (More)
- De två första åren i Sverige går majoriteten av de flyktingar som får uppehållstillstånd igenom en introduktion som kommunerna ansvarar för. Målet med introduktionen är att ge flyktingarna förutsättningar att snabbast möjligt nå egenförsörjning, få goda svenska kunskaper och bli delaktiga i samhällslivet. Denna uppsats handlar om introduktionen och syftet med uppsatsen är att utifrån rapporter samt med hjälp av sociologiska teorier belysa och analysera introduktionen, och dess resultat. Som källmaterial har jag använt mig av fyra dokument som beskriver och utvärderar introduktionen idag. Med dessa fyra dokument som utgångspunkt samt med hjälp av Ahrne, Bourdieu, Foucault, Habermas och Faist försöker jag i uppsatsen svara på följande frågor; - Hur ser relationen mellan myndigheter och flyktingar ut? - Hur ser relationen mellan myndigheter och icke offentliga aktörer ut? - Varför ser den ut som den gör? - Och vad blir resultatet för flyktingen? Den offentliga sektorns syfte och funktion utgör ett centralt tema i uppsatsen. Relationen mellan myndigheter och flyktingar kännetecknas av ett omhändertagande perspektiv och en rationellt organiserad handling. Den enskilde flyktingen är ett "fall" som ska anpassas till rådande strukturer inom introduktionen. Det är det offentliga som står för dessa strukturer och relationer mellan myndigheter och icke offentliga aktörer existerar knappt. Genom att kontrollera introduktionen har det offentliga möjlighet att påverka flyktingars socialiseringsprocess. Denna är viktig att kontrollera utifrån perspektivet att man vill försäkra sig om att den offentliga kulturen och makten lever vidare och reproduceras genom flyktingar. Resultatet för den enskilde flyktingen blir att hon socialiseras in i en offentlig värld och att denna värld blir lika med Sverige. Transnationella sociala rum utgör dock ett hot mot det offentligas patent på socialiseringsprocessen. Ett sätt att motverka detta hot är att marginalisera flyktingar genom att tilldela dem ett eget habitus med svag position. Risken är då att avståndet mellan system och flyktingars livsvärldar ökar och att vi får ett segregerat samhälle. För att motverka segregation, och också för att säkra sin maktposition i framtiden, behöver det offentliga börja praktisera integration, och inte assimilation, genom att utveckla nya former för styrning. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1355521
- author
- Harju, Anne
- supervisor
- organization
- year
- 2002
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- Sociology, Sociologi
- language
- Swedish
- id
- 1355521
- date added to LUP
- 2004-11-08 00:00:00
- date last changed
- 2011-05-12 15:48:37
@misc{1355521,
abstract = {{De två första åren i Sverige går majoriteten av de flyktingar som får uppehållstillstånd igenom en introduktion som kommunerna ansvarar för. Målet med introduktionen är att ge flyktingarna förutsättningar att snabbast möjligt nå egenförsörjning, få goda svenska kunskaper och bli delaktiga i samhällslivet. Denna uppsats handlar om introduktionen och syftet med uppsatsen är att utifrån rapporter samt med hjälp av sociologiska teorier belysa och analysera introduktionen, och dess resultat. Som källmaterial har jag använt mig av fyra dokument som beskriver och utvärderar introduktionen idag. Med dessa fyra dokument som utgångspunkt samt med hjälp av Ahrne, Bourdieu, Foucault, Habermas och Faist försöker jag i uppsatsen svara på följande frågor; - Hur ser relationen mellan myndigheter och flyktingar ut? - Hur ser relationen mellan myndigheter och icke offentliga aktörer ut? - Varför ser den ut som den gör? - Och vad blir resultatet för flyktingen? Den offentliga sektorns syfte och funktion utgör ett centralt tema i uppsatsen. Relationen mellan myndigheter och flyktingar kännetecknas av ett omhändertagande perspektiv och en rationellt organiserad handling. Den enskilde flyktingen är ett "fall" som ska anpassas till rådande strukturer inom introduktionen. Det är det offentliga som står för dessa strukturer och relationer mellan myndigheter och icke offentliga aktörer existerar knappt. Genom att kontrollera introduktionen har det offentliga möjlighet att påverka flyktingars socialiseringsprocess. Denna är viktig att kontrollera utifrån perspektivet att man vill försäkra sig om att den offentliga kulturen och makten lever vidare och reproduceras genom flyktingar. Resultatet för den enskilde flyktingen blir att hon socialiseras in i en offentlig värld och att denna värld blir lika med Sverige. Transnationella sociala rum utgör dock ett hot mot det offentligas patent på socialiseringsprocessen. Ett sätt att motverka detta hot är att marginalisera flyktingar genom att tilldela dem ett eget habitus med svag position. Risken är då att avståndet mellan system och flyktingars livsvärldar ökar och att vi får ett segregerat samhälle. För att motverka segregation, och också för att säkra sin maktposition i framtiden, behöver det offentliga börja praktisera integration, och inte assimilation, genom att utveckla nya former för styrning.}},
author = {{Harju, Anne}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Integrationspolitiken : ett perspektiv på praktiken}},
year = {{2002}},
}