Att lära för proven eller för framtiden?: en empirisk studie över två gymnasieklassers behållning av provkunskaper
(2000)Education
- Abstract (Swedish)
- Bakgrund: Bakgrunden till uppsatsen är de, i forskningen, uppmärksammade bristerna i att förutsäga studieframgång utifrån gymnasiala studieresultat. Forskning kring hur studenters sociala bakgrund påverkar studieframgång och fortsatta studieval, utgör också grund för uppsatsen. I centrum för uppsatsen står de betygsgrundande proven och de kunskaper som där efterfrågas.
Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka gymnasieelevers kunskapsbehållning. Med uppsatsen vill jag ta reda på hur olika nivåer av kunskap påverkar elevernas kunskapsbehållning. Vidare är syftet att undersöka relationen mellan bedömningen av elevers studieresultat och social bakgrund.
Metod: Uppsatsens empiriska del bygger på en kvantitativ undersökning på... (More) - Bakgrund: Bakgrunden till uppsatsen är de, i forskningen, uppmärksammade bristerna i att förutsäga studieframgång utifrån gymnasiala studieresultat. Forskning kring hur studenters sociala bakgrund påverkar studieframgång och fortsatta studieval, utgör också grund för uppsatsen. I centrum för uppsatsen står de betygsgrundande proven och de kunskaper som där efterfrågas.
Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka gymnasieelevers kunskapsbehållning. Med uppsatsen vill jag ta reda på hur olika nivåer av kunskap påverkar elevernas kunskapsbehållning. Vidare är syftet att undersöka relationen mellan bedömningen av elevers studieresultat och social bakgrund.
Metod: Uppsatsens empiriska del bygger på en kvantitativ undersökning på gymnasieelevers kunskapsbehållning av resultat presterade på ett och samma prov vid två mättillfällen.
Resultat: Resultatet av undersökningen visar att kunskapsbehållningen är minst på frågor som efterlyser fakta avskilda från sitt sammanhang. Frågor som kräver att eleverna tillämpar inlärd kunskap på nya sammanhang, visade eleverna ha best kunskapsbehållning av. Variationen mellan elevernas behållning av kunskaperna var stor. Utifrån dessa variationer antas vissa elever ha använt en djupinriktad studieteknik, vilket främjat behållningen av både fakta kunskaper och tillämpade kunskaper. En liknande skillnad vid jämförelse mellan socialgrupperna fann ej undersökningen. Däremot uppvisade elever vars föräldrar ej var universitetsutbildade ett generellt sämre resultat. Detta visade sig även i att ingen från denna grupp erhöll högsta betyg. De tillämpade frågorna antyds utgöra ett problem för denna gruppen, i det att frågorna kräver en mer utvecklad språklig förmåga. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1356962
- author
- Håkansson, Glenn
- supervisor
- organization
- year
- 2000
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- betyg, examination, prov, inlärnin, kunskap, kulturellt kapital, den dolda läroplanen, social reproduktion, Pedagogy and didactics, Pedagogik, didaktik
- language
- Swedish
- id
- 1356962
- date added to LUP
- 2004-11-08 00:00:00
- date last changed
- 2014-09-04 08:37:00
@misc{1356962,
abstract = {{Bakgrund: Bakgrunden till uppsatsen är de, i forskningen, uppmärksammade bristerna i att förutsäga studieframgång utifrån gymnasiala studieresultat. Forskning kring hur studenters sociala bakgrund påverkar studieframgång och fortsatta studieval, utgör också grund för uppsatsen. I centrum för uppsatsen står de betygsgrundande proven och de kunskaper som där efterfrågas.
Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka gymnasieelevers kunskapsbehållning. Med uppsatsen vill jag ta reda på hur olika nivåer av kunskap påverkar elevernas kunskapsbehållning. Vidare är syftet att undersöka relationen mellan bedömningen av elevers studieresultat och social bakgrund.
Metod: Uppsatsens empiriska del bygger på en kvantitativ undersökning på gymnasieelevers kunskapsbehållning av resultat presterade på ett och samma prov vid två mättillfällen.
Resultat: Resultatet av undersökningen visar att kunskapsbehållningen är minst på frågor som efterlyser fakta avskilda från sitt sammanhang. Frågor som kräver att eleverna tillämpar inlärd kunskap på nya sammanhang, visade eleverna ha best kunskapsbehållning av. Variationen mellan elevernas behållning av kunskaperna var stor. Utifrån dessa variationer antas vissa elever ha använt en djupinriktad studieteknik, vilket främjat behållningen av både fakta kunskaper och tillämpade kunskaper. En liknande skillnad vid jämförelse mellan socialgrupperna fann ej undersökningen. Däremot uppvisade elever vars föräldrar ej var universitetsutbildade ett generellt sämre resultat. Detta visade sig även i att ingen från denna grupp erhöll högsta betyg. De tillämpade frågorna antyds utgöra ett problem för denna gruppen, i det att frågorna kräver en mer utvecklad språklig förmåga.}},
author = {{Håkansson, Glenn}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Att lära för proven eller för framtiden?: en empirisk studie över två gymnasieklassers behållning av provkunskaper}},
year = {{2000}},
}