Student i Cyberspace : kan man "småsnacka" över nätet?
(2002)Media and Communication Studies
- Abstract (Swedish)
- Problem: Den tekniska utvecklingen inom e-learning har gjort snabba framsteg och utvecklarna har hittat mer och mer sofistikerade metoder för att kunna utbilda och kommunicera elektroniskt. Vad som inte har hängt med är forskningen kring vad mottagaren av sådan utbildning är beredd och har förmågan till att klara av. Och vad betyder avsaknaden av mänsklig kontakt i förhållande till utbildningssituationen? Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka fenomenet e-learning ur ett kommunikativt perspektiv utifrån en jämförelse av olika Internetbaserade kurser vid Lunds universitet. Vi har valt att titta på kommunikationen både ur ett lärarperspektiv och ur ett studentperspektiv, men vi kommer att fokusera främst på kommunikationen ur... (More)
- Problem: Den tekniska utvecklingen inom e-learning har gjort snabba framsteg och utvecklarna har hittat mer och mer sofistikerade metoder för att kunna utbilda och kommunicera elektroniskt. Vad som inte har hängt med är forskningen kring vad mottagaren av sådan utbildning är beredd och har förmågan till att klara av. Och vad betyder avsaknaden av mänsklig kontakt i förhållande till utbildningssituationen? Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka fenomenet e-learning ur ett kommunikativt perspektiv utifrån en jämförelse av olika Internetbaserade kurser vid Lunds universitet. Vi har valt att titta på kommunikationen både ur ett lärarperspektiv och ur ett studentperspektiv, men vi kommer att fokusera främst på kommunikationen ur studentperspektiv. Våra frågeställningar kring syftet är: -På vilket sätt kommunicerar man mellan lärare - student? -På vilket sätt kommunicerar studenter emellan? -Hur upplevs kommunikationen fungera mellan lärare - student? -Hur upplevs kommunikationen fungera studenterna emellan? -Vilka motiv har studenterna för att läsa via Internet? Undersökningen: Vi har valt att genomföra undersökningen med hjälp av kvalitativ metod. Vi har intervjuat nio studenter som har genomfört de aktuella kurserna under höstterminen 2001 samt de lärare/handledare som har undervisat på kurserna. Vidare har vi genomfört tre informantintervjuer för att få en djupare förståelse för fenomenet e-learning samt för Lunds universitets satsning på nätbaserade distanskurser. Slutsatser: I undersökningen har studenter och lärare kommunicerat främst genom att använda e-mail och elektroniska anslagstavlor. Vid några få tillfällen har studenter tagit kontakt med lärare eller medstudenter via telefon. Det vi har kommit fram till är att det är svårt att skapa en relation till andra människor om man enbart använder datormedierad kommunikation. På så sätt upplever studenterna det som svårare att ta kontakt med andra medstudenter och med lärare. Studenterna uppger att de saknar "småsnackandet" med sina medstudenter som de upplever sker under en kurs där man träffas fysiskt. Samtidigt är fördelarna med nätbaserade distanskurser att studierna är mer flexibla och studenterna kan studera oberoende av tidpunkt och var de befinner sig. En nätbaserad distanskurs kan fungera bra som undervisningsmetod om undervisningen innebär att de uppgifter studenten ska utföra kan utföras självständigt. Om kursen även innehåller grupparbeten bör man som kursansvarig beakta att det kan vara svårt för studenterna att skapa kontakt med varandra via nätet och antingen införa någon fysisk träff eller utforma gruppuppgiften på så sätt att den enkelt kan delas upp bland gruppmedlemmarna. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1357262
- author
- Göransson, Wictoria and Ringnér, Camilla
- supervisor
- organization
- year
- 2002
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Press and communication sciences, Journalistik, media, kommunikation
- language
- Swedish
- id
- 1357262
- date added to LUP
- 2004-11-08 00:00:00
- date last changed
- 2014-09-04 08:36:09
@misc{1357262,
abstract = {{Problem: Den tekniska utvecklingen inom e-learning har gjort snabba framsteg och utvecklarna har hittat mer och mer sofistikerade metoder för att kunna utbilda och kommunicera elektroniskt. Vad som inte har hängt med är forskningen kring vad mottagaren av sådan utbildning är beredd och har förmågan till att klara av. Och vad betyder avsaknaden av mänsklig kontakt i förhållande till utbildningssituationen? Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka fenomenet e-learning ur ett kommunikativt perspektiv utifrån en jämförelse av olika Internetbaserade kurser vid Lunds universitet. Vi har valt att titta på kommunikationen både ur ett lärarperspektiv och ur ett studentperspektiv, men vi kommer att fokusera främst på kommunikationen ur studentperspektiv. Våra frågeställningar kring syftet är: -På vilket sätt kommunicerar man mellan lärare - student? -På vilket sätt kommunicerar studenter emellan? -Hur upplevs kommunikationen fungera mellan lärare - student? -Hur upplevs kommunikationen fungera studenterna emellan? -Vilka motiv har studenterna för att läsa via Internet? Undersökningen: Vi har valt att genomföra undersökningen med hjälp av kvalitativ metod. Vi har intervjuat nio studenter som har genomfört de aktuella kurserna under höstterminen 2001 samt de lärare/handledare som har undervisat på kurserna. Vidare har vi genomfört tre informantintervjuer för att få en djupare förståelse för fenomenet e-learning samt för Lunds universitets satsning på nätbaserade distanskurser. Slutsatser: I undersökningen har studenter och lärare kommunicerat främst genom att använda e-mail och elektroniska anslagstavlor. Vid några få tillfällen har studenter tagit kontakt med lärare eller medstudenter via telefon. Det vi har kommit fram till är att det är svårt att skapa en relation till andra människor om man enbart använder datormedierad kommunikation. På så sätt upplever studenterna det som svårare att ta kontakt med andra medstudenter och med lärare. Studenterna uppger att de saknar "småsnackandet" med sina medstudenter som de upplever sker under en kurs där man träffas fysiskt. Samtidigt är fördelarna med nätbaserade distanskurser att studierna är mer flexibla och studenterna kan studera oberoende av tidpunkt och var de befinner sig. En nätbaserad distanskurs kan fungera bra som undervisningsmetod om undervisningen innebär att de uppgifter studenten ska utföra kan utföras självständigt. Om kursen även innehåller grupparbeten bör man som kursansvarig beakta att det kan vara svårt för studenterna att skapa kontakt med varandra via nätet och antingen införa någon fysisk träff eller utforma gruppuppgiften på så sätt att den enkelt kan delas upp bland gruppmedlemmarna.}},
author = {{Göransson, Wictoria and Ringnér, Camilla}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Student i Cyberspace : kan man "småsnacka" över nätet?}},
year = {{2002}},
}