Advanced

Göran Persson i talarstolen : en studie i Sveriges statsministers retoriska förmåga i valda debatter 1996-2000

Olofsson, Henrik (2001)
Media and Communication Studies
Abstract (Swedish)
Problem: Sverige har under årtionden lidit av ett ökat politikerförakt. Politiken har blivit något som existerar fristående från den enskilde människans verklighet, och "vi-och-dom"-känslan har lett till en ökad alienation mellan befolkningen och politikerna. Politikerförakt är något som för samhällets bästa bör bekämpas med alla medel. Detta ställer större krav på våra folkvalda. En viktig del av lösningen är att de måste bli bättre på att informera och kommunicera, bättre på att minska klyftorna. Syfte: Denna uppsats avser att kasta ljus över huruvida en av våra mest framträdande politiker, vår nuvarande statsminister Göran Persson, har utvecklas som kommunikatör. Att kommunicera är ett vitt begrepp, och jag har valt den retoriska... (More)
Problem: Sverige har under årtionden lidit av ett ökat politikerförakt. Politiken har blivit något som existerar fristående från den enskilde människans verklighet, och "vi-och-dom"-känslan har lett till en ökad alienation mellan befolkningen och politikerna. Politikerförakt är något som för samhällets bästa bör bekämpas med alla medel. Detta ställer större krav på våra folkvalda. En viktig del av lösningen är att de måste bli bättre på att informera och kommunicera, bättre på att minska klyftorna. Syfte: Denna uppsats avser att kasta ljus över huruvida en av våra mest framträdande politiker, vår nuvarande statsminister Göran Persson, har utvecklas som kommunikatör. Att kommunicera är ett vitt begrepp, och jag har valt den retoriska aspekten av framförandet som primärt fokus. De frågor jag har till avsikt att besvara är hur väl Göran Persson använder sig av retoriska tekniker och verktyg i sina framträdanden i Sveriges riksdags talarstol, och om det har skett någon förändring av detta under den valda tidsperioden. Med denna grundtanke har jag satt upp följande frågor som mina huvudsakliga frågeställningar: -Hur har Göran Perssons förmåga att använda sig av retoriska verktyg och tekniker i partiledardebatter utvecklats mellan 1996 och 2000? -Har Göran Perssons stil som talare ändrats, och vari ligger skillnaderna eller likheterna? Undersökningen: Jag har valt att analysera tre partiledardebatter som Persson har medverkat i under tidsperioden mars 1996 till juni 2000. Analysen är av en tolkande art och fokuserar sig på karaktärsskillnader, nyanser, och egenskaper. De analysverktyg som kommer att vara hörnpelarna i uppsatsen är retorisk och komparativ analys, samt stilanalys. Slutsatser: Det är uppenbart att Persson har lärt av sin tid som talare i riksdagens partiledardebatter, och att han genom ökad förståelse för de retoriska teknikerna och mer praktisk erfarenhet har gjort framsteg som talare. De största förändringarna vi påträffar i Perssons retoriska utveckling av de talarorienterade egenskaperna är att hans persona, hans éthos, har förändrats från en hård, hänsynslös och självgod till en mjukare, ödmjuk och behärskad talare. Vi kan se tydliga förbättringar i Perssons kroppsspråk, vilket tyder på att Persson i större utsträckning än tidigare förstår och utnyttjar de retoriska tekniker som presenteras i denna uppsats. Persson har obönhörligen blivit en bättre talare ur ett kroppsspråksperspektiv. De mest markanta stilförändringarna ligger i att Persson med tiden blir mer personlig, ödmjuk och respektfull. Stilen går från att vara tung och koncentrerad till att vara lättare och yvigare, från hackig till melodisk, från osinnlig till målerisk. 1996 och 1997 är språket robust och kraftfull, medan det 2000 har en mildare och graciösare klang. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Olofsson, Henrik
supervisor
organization
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Press and communication sciences, Journalistik, media, kommunikation
language
Swedish
id
1357627
date added to LUP
2004-11-08
date last changed
2014-09-04 08:36:14
@misc{1357627,
  abstract     = {Problem: Sverige har under årtionden lidit av ett ökat politikerförakt. Politiken har blivit något som existerar fristående från den enskilde människans verklighet, och "vi-och-dom"-känslan har lett till en ökad alienation mellan befolkningen och politikerna. Politikerförakt är något som för samhällets bästa bör bekämpas med alla medel. Detta ställer större krav på våra folkvalda. En viktig del av lösningen är att de måste bli bättre på att informera och kommunicera, bättre på att minska klyftorna. Syfte: Denna uppsats avser att kasta ljus över huruvida en av våra mest framträdande politiker, vår nuvarande statsminister Göran Persson, har utvecklas som kommunikatör. Att kommunicera är ett vitt begrepp, och jag har valt den retoriska aspekten av framförandet som primärt fokus. De frågor jag har till avsikt att besvara är hur väl Göran Persson använder sig av retoriska tekniker och verktyg i sina framträdanden i Sveriges riksdags talarstol, och om det har skett någon förändring av detta under den valda tidsperioden. Med denna grundtanke har jag satt upp följande frågor som mina huvudsakliga frågeställningar: -Hur har Göran Perssons förmåga att använda sig av retoriska verktyg och tekniker i partiledardebatter utvecklats mellan 1996 och 2000? -Har Göran Perssons stil som talare ändrats, och vari ligger skillnaderna eller likheterna? Undersökningen: Jag har valt att analysera tre partiledardebatter som Persson har medverkat i under tidsperioden mars 1996 till juni 2000. Analysen är av en tolkande art och fokuserar sig på karaktärsskillnader, nyanser, och egenskaper. De analysverktyg som kommer att vara hörnpelarna i uppsatsen är retorisk och komparativ analys, samt stilanalys. Slutsatser: Det är uppenbart att Persson har lärt av sin tid som talare i riksdagens partiledardebatter, och att han genom ökad förståelse för de retoriska teknikerna och mer praktisk erfarenhet har gjort framsteg som talare. De största förändringarna vi påträffar i Perssons retoriska utveckling av de talarorienterade egenskaperna är att hans persona, hans éthos, har förändrats från en hård, hänsynslös och självgod till en mjukare, ödmjuk och behärskad talare. Vi kan se tydliga förbättringar i Perssons kroppsspråk, vilket tyder på att Persson i större utsträckning än tidigare förstår och utnyttjar de retoriska tekniker som presenteras i denna uppsats. Persson har obönhörligen blivit en bättre talare ur ett kroppsspråksperspektiv. De mest markanta stilförändringarna ligger i att Persson med tiden blir mer personlig, ödmjuk och respektfull. Stilen går från att vara tung och koncentrerad till att vara lättare och yvigare, från hackig till melodisk, från osinnlig till målerisk. 1996 och 1997 är språket robust och kraftfull, medan det 2000 har en mildare och graciösare klang.},
  author       = {Olofsson, Henrik},
  keyword      = {Press and communication sciences,Journalistik, media, kommunikation},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Göran Persson i talarstolen : en studie i Sveriges statsministers retoriska förmåga i valda debatter 1996-2000},
  year         = {2001},
}