Advanced

Ska man vara bitch eller babe? Det är som att gå balansgång på slak lina... : en studie av kvinnans roll i en mansdominerad organisation

Lundgren, Elisabeth and Malmstedt, Gabriella (2003)
Media and Communication Studies
Abstract (Swedish)
Problem: Uppsatsen fokuserar på kvinnornas roll inom den svenska Försvarsmakten. 1979 fattades beslutet att kvinnor fick göra militärtjänst och året efter gjorde de första kvinnorna värnplikt. Idag, 23 år senare, utgör kvinnor fortfarande endast en liten del av Försvarsmaktens anställda militärer. Frågan är om en kvartssekellång tillvänjningsperiod har varit tillräcklig för att genomföra en lyckad integrering av kvinnan i organisationen. Av tradition har militärt försvar en manlig kultur och ett homogent tänkande. Kvinnorna i Försvarsmakten har därför ett dubbelt problem att hantera; dels utgör de en minoritet i en mansdominerad organisation, dels är deras arbetsuppgifter enligt normer och djupt rotade attityder förbehållna män. Syfte:... (More)
Problem: Uppsatsen fokuserar på kvinnornas roll inom den svenska Försvarsmakten. 1979 fattades beslutet att kvinnor fick göra militärtjänst och året efter gjorde de första kvinnorna värnplikt. Idag, 23 år senare, utgör kvinnor fortfarande endast en liten del av Försvarsmaktens anställda militärer. Frågan är om en kvartssekellång tillvänjningsperiod har varit tillräcklig för att genomföra en lyckad integrering av kvinnan i organisationen. Av tradition har militärt försvar en manlig kultur och ett homogent tänkande. Kvinnorna i Försvarsmakten har därför ett dubbelt problem att hantera; dels utgör de en minoritet i en mansdominerad organisation, dels är deras arbetsuppgifter enligt normer och djupt rotade attityder förbehållna män. Syfte: Syftet med uppsatsen är att ur ett genusinriktat kommunikationsperspektiv studera förutsättningar och roller för kvinnor inom Försvarsmakten och ge en bild av hur de hanterar sin situation. Uppsatsförfattarna utgår från följande frågeställningar: Hur uppfattar kvinnorna sin egen situation inom organisationen? Hur hanterar kvinnorna, som minoritetsgrupp, praktiskt sin situation inom Försvarsmakten? Hur hanteras skillnaderna mellan kvinnlig och manlig kommunikation av organisationen respektive individen? Hur kommunicerar Försvarsmakten sin önskan om att värva fler kvinnor? Hur kan de bäst locka fler kvinnor till denna mansdominerade organisation? Upplägg: Rapporten inleds med en historisk exposé som följs av genomgången av det teoretiska underlaget. Detta utgörs av rapporter om olika för ämnet relevanta undersökningar i Försvarsmakten, annan relevant litteratur, material som producerats av organisationen samt artiklar och dylikt. Därefter redogörs för teoretiska och empiriska metoder. Uppsatsförfattarna har genomfört intervjuer med 20 kvinnor i Försvarsmakten som har olika befattningar och placeringar. I resultat- och analyskapitlet kopplas teori och metod ihop med de resultat som framkommit under intervjuerna. Uppsatsförfattarnas slutsatser och reflektioner integreras löpande i kapitlet. Rapporten avrundas med en slutdiskussion och förslag på annan forskning kring samma ämne. Slutsatser: Kvinnan uppfattar sin situation i Försvarsmakten olika beroende på vilken försvarsgren hon tillhör. Individuellt presenteras både för- och nackdelar med arbetsgivaren. Kvinnorna i Försvarsmakten när en önskan om att inte bli särbehandlade. Eftersom Försvarsmakten inte anpassar sig efter kvinnorna som arbetstagare måste de gå en ständig balansgång. Både generellt och i Försvarsmakten råder stora kommunikativa skillnader mellan könen. Individuellt innebär det att kvinnorna i viss mån och ofta omedvetet anpassar sin kommunikation till den manliga. Ambivalensen gällande kvinnans roll i Försvarsmakten bör elimineras innan för stora satsningar görs på rekrytering. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Lundgren, Elisabeth and Malmstedt, Gabriella
supervisor
organization
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Press and communication sciences, Journalistik, media, kommunikation
language
Swedish
id
1357648
date added to LUP
2004-11-08 00:00:00
date last changed
2014-09-04 08:36:15
@misc{1357648,
  abstract     = {Problem: Uppsatsen fokuserar på kvinnornas roll inom den svenska Försvarsmakten. 1979 fattades beslutet att kvinnor fick göra militärtjänst och året efter gjorde de första kvinnorna värnplikt. Idag, 23 år senare, utgör kvinnor fortfarande endast en liten del av Försvarsmaktens anställda militärer. Frågan är om en kvartssekellång tillvänjningsperiod har varit tillräcklig för att genomföra en lyckad integrering av kvinnan i organisationen. Av tradition har militärt försvar en manlig kultur och ett homogent tänkande. Kvinnorna i Försvarsmakten har därför ett dubbelt problem att hantera; dels utgör de en minoritet i en mansdominerad organisation, dels är deras arbetsuppgifter enligt normer och djupt rotade attityder förbehållna män. Syfte: Syftet med uppsatsen är att ur ett genusinriktat kommunikationsperspektiv studera förutsättningar och roller för kvinnor inom Försvarsmakten och ge en bild av hur de hanterar sin situation. Uppsatsförfattarna utgår från följande frågeställningar: Hur uppfattar kvinnorna sin egen situation inom organisationen? Hur hanterar kvinnorna, som minoritetsgrupp, praktiskt sin situation inom Försvarsmakten? Hur hanteras skillnaderna mellan kvinnlig och manlig kommunikation av organisationen respektive individen? Hur kommunicerar Försvarsmakten sin önskan om att värva fler kvinnor? Hur kan de bäst locka fler kvinnor till denna mansdominerade organisation? Upplägg: Rapporten inleds med en historisk exposé som följs av genomgången av det teoretiska underlaget. Detta utgörs av rapporter om olika för ämnet relevanta undersökningar i Försvarsmakten, annan relevant litteratur, material som producerats av organisationen samt artiklar och dylikt. Därefter redogörs för teoretiska och empiriska metoder. Uppsatsförfattarna har genomfört intervjuer med 20 kvinnor i Försvarsmakten som har olika befattningar och placeringar. I resultat- och analyskapitlet kopplas teori och metod ihop med de resultat som framkommit under intervjuerna. Uppsatsförfattarnas slutsatser och reflektioner integreras löpande i kapitlet. Rapporten avrundas med en slutdiskussion och förslag på annan forskning kring samma ämne. Slutsatser: Kvinnan uppfattar sin situation i Försvarsmakten olika beroende på vilken försvarsgren hon tillhör. Individuellt presenteras både för- och nackdelar med arbetsgivaren. Kvinnorna i Försvarsmakten när en önskan om att inte bli särbehandlade. Eftersom Försvarsmakten inte anpassar sig efter kvinnorna som arbetstagare måste de gå en ständig balansgång. Både generellt och i Försvarsmakten råder stora kommunikativa skillnader mellan könen. Individuellt innebär det att kvinnorna i viss mån och ofta omedvetet anpassar sin kommunikation till den manliga. Ambivalensen gällande kvinnans roll i Försvarsmakten bör elimineras innan för stora satsningar görs på rekrytering.},
  author       = {Lundgren, Elisabeth and Malmstedt, Gabriella},
  keyword      = {Press and communication sciences,Journalistik, media, kommunikation},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Ska man vara bitch eller babe? Det är som att gå balansgång på slak lina... : en studie av kvinnans roll i en mansdominerad organisation},
  year         = {2003},
}