Idrottsmän och skatteplanering
(2002)Department of Law
- Abstract
- Med tanke på längden av både tränings- och tävlingssäsongen, framstår det som oundvikligt, att idrottsmän är att anses obegränsat skattskyldiga i Sverige. Skatteuttaget för obegränsat skattskyldiga är relativt högt och intresse finns därför, att undvika denna beskattning genom olika slag av skatteplanering. Ett skatteplaneringsalternativ är bolagisering av den idrottsliga verksamheten. Huvudregeln är att idrottsmän skall anses vara arbetstagare hos idrottsföreningen och det mesta talar för denna lösning. I vissa fall skulle man dock kunna tänka sig att idrottsmannen driver sin verksamhet genom ett eget bolag. Då sätter man således den idrottsliga verksamheten på eget bolag, i vilket man själv tar ställning som anställd. Inkomsterna är då... (More)
- Med tanke på längden av både tränings- och tävlingssäsongen, framstår det som oundvikligt, att idrottsmän är att anses obegränsat skattskyldiga i Sverige. Skatteuttaget för obegränsat skattskyldiga är relativt högt och intresse finns därför, att undvika denna beskattning genom olika slag av skatteplanering. Ett skatteplaneringsalternativ är bolagisering av den idrottsliga verksamheten. Huvudregeln är att idrottsmän skall anses vara arbetstagare hos idrottsföreningen och det mesta talar för denna lösning. I vissa fall skulle man dock kunna tänka sig att idrottsmannen driver sin verksamhet genom ett eget bolag. Då sätter man således den idrottsliga verksamheten på eget bolag, i vilket man själv tar ställning som anställd. Inkomsterna är då hänförliga till idrottsmannens bolag som inkomst av näringsverksamhet. I detta fall gör man en helhetsbedömning av alla aspekter, som talar för att förhållandet mellan idrottsföreningen och idrottsmannen är att anses som anställningsförhållande, mot det som talar för att ett uppdragsförhållande föreligger. Normalt torde denna bedömning ge utfallet att idrottsmannen anses arbetstagare hos idrottsföreningen och konstruktionen med juridisk person som mellanled underkänns. Transaktionen underkänns på civilrättslig grund och den skatterättsliga bedömningen baseras på resultatet av denna bedömning. Konstruktionen underkänns för att den utgjordes av en rättshandling som getts oriktig benämning. Ett anställningsavtal blir inte ett uppdragsavtal bara för att parterna valt att rubricera rättshandlingen på detta sätt. Det andra seriösa skatteplaneringsalternativet är att bedriva sin yrkesverksamhet genom att anlita ett fristående företag vars affärsidé är att hyra ut folk till andra företag. Formellt tar man då anställning i detta personaluthyrnings- eller bemanningsföretag. Till skillnad från konsultfallet, har man inget ägarintresse i detta uthyrningsbolag. I 2 § lagen om uthyrning av arbetskraft förefaller det som otvetydigt att uthyraren alltid skall vara att betraktas som arbetsgivare. Mot bakgrund av denna bestämmelse anser jag det vara svårt att vid en helhetsbedömning komma till annat slutresultat än att uthyrningsbolaget skall ses som arbetsgivare. Hyresavtalet kan inte heller underkännas med hänvisning till att det skulle vara frågan om någon sorts skenrättshandling eller att någon annan civilrättslig ogiltighetsgrund skulle föreligga. Några civilrättsliga hinder för att lägga avtalen till grund för en taxering finns således inte. Skatterätten skall som huvudregel respektera och följa denna civilrättsliga bedömningen. Undantag kan dock göras då särskilt starka skäl talar mot att den civilrättsliga innebörden läggs till grund för skatterättsliga bedömningen. I detta fall anser jag att transaktionen kan angripas med genomsynsprincipen. Detta innebär att idrottsföreningen, trots civilrättsliga bedömningen, skall betraktas som arbetsgivare till idrottsmannen och erlägga arbetsgivaravgifterna. Idrottsmannen kommer då att tjänstebeskattas för hela den ersättning som idrottsföreningen betalat till uthyrningsbolaget. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1555539
- author
- Aho, Marko
- supervisor
- organization
- year
- 2002
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Skatterätt
- language
- Swedish
- id
- 1555539
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:15
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:15
@misc{1555539,
abstract = {{Med tanke på längden av både tränings- och tävlingssäsongen, framstår det som oundvikligt, att idrottsmän är att anses obegränsat skattskyldiga i Sverige. Skatteuttaget för obegränsat skattskyldiga är relativt högt och intresse finns därför, att undvika denna beskattning genom olika slag av skatteplanering. Ett skatteplaneringsalternativ är bolagisering av den idrottsliga verksamheten. Huvudregeln är att idrottsmän skall anses vara arbetstagare hos idrottsföreningen och det mesta talar för denna lösning. I vissa fall skulle man dock kunna tänka sig att idrottsmannen driver sin verksamhet genom ett eget bolag. Då sätter man således den idrottsliga verksamheten på eget bolag, i vilket man själv tar ställning som anställd. Inkomsterna är då hänförliga till idrottsmannens bolag som inkomst av näringsverksamhet. I detta fall gör man en helhetsbedömning av alla aspekter, som talar för att förhållandet mellan idrottsföreningen och idrottsmannen är att anses som anställningsförhållande, mot det som talar för att ett uppdragsförhållande föreligger. Normalt torde denna bedömning ge utfallet att idrottsmannen anses arbetstagare hos idrottsföreningen och konstruktionen med juridisk person som mellanled underkänns. Transaktionen underkänns på civilrättslig grund och den skatterättsliga bedömningen baseras på resultatet av denna bedömning. Konstruktionen underkänns för att den utgjordes av en rättshandling som getts oriktig benämning. Ett anställningsavtal blir inte ett uppdragsavtal bara för att parterna valt att rubricera rättshandlingen på detta sätt. Det andra seriösa skatteplaneringsalternativet är att bedriva sin yrkesverksamhet genom att anlita ett fristående företag vars affärsidé är att hyra ut folk till andra företag. Formellt tar man då anställning i detta personaluthyrnings- eller bemanningsföretag. Till skillnad från konsultfallet, har man inget ägarintresse i detta uthyrningsbolag. I 2 § lagen om uthyrning av arbetskraft förefaller det som otvetydigt att uthyraren alltid skall vara att betraktas som arbetsgivare. Mot bakgrund av denna bestämmelse anser jag det vara svårt att vid en helhetsbedömning komma till annat slutresultat än att uthyrningsbolaget skall ses som arbetsgivare. Hyresavtalet kan inte heller underkännas med hänvisning till att det skulle vara frågan om någon sorts skenrättshandling eller att någon annan civilrättslig ogiltighetsgrund skulle föreligga. Några civilrättsliga hinder för att lägga avtalen till grund för en taxering finns således inte. Skatterätten skall som huvudregel respektera och följa denna civilrättsliga bedömningen. Undantag kan dock göras då särskilt starka skäl talar mot att den civilrättsliga innebörden läggs till grund för skatterättsliga bedömningen. I detta fall anser jag att transaktionen kan angripas med genomsynsprincipen. Detta innebär att idrottsföreningen, trots civilrättsliga bedömningen, skall betraktas som arbetsgivare till idrottsmannen och erlägga arbetsgivaravgifterna. Idrottsmannen kommer då att tjänstebeskattas för hela den ersättning som idrottsföreningen betalat till uthyrningsbolaget.}},
author = {{Aho, Marko}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Idrottsmän och skatteplanering}},
year = {{2002}},
}