Advanced

Det skatterättsliga sanktionssystemet och förhållandet till artikel 4:1 i sjunde tilläggsprotokollet till Europakonventionen

Andersch, Siv (2001)
Department of Law
Abstract
Vårt skattesystem bygger på att de skatteskyldiga medverkar genom att lämna in uppgifter till ledning för beskattning. Det är därför av grundläggande vikt att uppgiftsskyldigheten fullgörs korrekt. För att åstadkomma detta har man infört ett skatterättsligt sanktionssystem. I Sverige kan överträdelser av skatte- och avgiftslagstiftningen bli föremål för såväl straffrättsliga och förvaltningsrättsliga sanktioner. Straff utdöms enligt reglerna i skattebrottslagen (SBL) och siktar främst på förfaranden som avser större belopp och som görs uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. Mindre överträdelser och rena slarvfel skall främst beivras genom, det administrativa sanktionssystemet, i form av skattetillägg. Brott enligt skattebrottslagen kan dock... (More)
Vårt skattesystem bygger på att de skatteskyldiga medverkar genom att lämna in uppgifter till ledning för beskattning. Det är därför av grundläggande vikt att uppgiftsskyldigheten fullgörs korrekt. För att åstadkomma detta har man infört ett skatterättsligt sanktionssystem. I Sverige kan överträdelser av skatte- och avgiftslagstiftningen bli föremål för såväl straffrättsliga och förvaltningsrättsliga sanktioner. Straff utdöms enligt reglerna i skattebrottslagen (SBL) och siktar främst på förfaranden som avser större belopp och som görs uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. Mindre överträdelser och rena slarvfel skall främst beivras genom, det administrativa sanktionssystemet, i form av skattetillägg. Brott enligt skattebrottslagen kan dock beivras samtidigt som den administrativa sanktionen utgår. En skatteskyldig kan således drabbas av dubbla sanktioner, skattetillägg och de brottspåföljder, böter och fängelse, som kan utgå enligt skattebrottslagens bestämmelser. I uppsatsen konstateras att det genom årens lopp riktats kritik mot skattetilläggsregleringen för att inte vara tillräckligt rättvis och legitim. Det slår många gånger blint och leder till att skatteskyldiga förlorar tron på någon form av rättvisa i skattesystemet. Förändringar har, i de flesta fall i mildrande riktning, också skett. Skattetilläggssystemet anses dock fortfarande, b la på grund av den komplexa skattelagstiftningen, slå alldeles för hårt och blint. En fråga som har kommit upp under senare år är om skattetilläggsbestämmelserna omfattas av artikel 6 i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna. Frågan gäller närmast om skattetillägg är att betrakta som ett straff och om i så fall de svenska bestämmelserna uppfyller konventionens krav på en rättvis rättegång. Artikel 6 i Europakonventionen är tillämplig om det föreligger en ''anklagelse för brott''. Detta begrepp tolkar Europadomstolen autonomt, vilket innebär att den nationella klassificeringen inte har någon avgörande betydelse i frågan om anklagelse för brott föreligger. Mot bakgrund av Europadomstolens praxis och Regeringsrättens avgörande den 15 december 2000 konstateras i uppsatsen att artikel 6 är tillämplig och att skattetillägg således utgör ett straff enligt konventionen. Vad detta innebär är att de straffrättsliga rättssäkerhetsgarantier som Europakonventionen ställer på systemet måste vara uppfyllda. Då påförandet av skattetillägg utgör en anklagelse för brott och innebär en form av straff, uppkommer frågan hur Europadomstolen ser på förhållandet att den skatteskyldige både kan påföras skattetillägg och dömas för skattebrott i allmän domstol för samma gärning. Frågan som ställs är om detta förfarande kan komma att strida mot artikel 4:1 i sjunde tilläggsprotokollet, som säger att ingen får straffas eller lagföras två gånger för samma gärning. I uppsatsen framkommer det att det är av stor betydelse för vårt skatterättsliga sanktionssystem hur denna artikel tolkas. Skulle förbudet mot dubbelbestraffning slå till mot att någon åläggs skattetillägg och döms för skattebrott i skilda procedurer på grund av skattetillägg och skattebrott anses gälla samma brott skulle vi vara tvungna att ändra vårt skatterättsliga sanktionssystem. Dessutom skulle många domar avseende skattebrott vara konventionsstridiga och till och med lagstridiga sedan 1 januari, 1995 då konventionen fått giltighet som svensk lag. Det konstateras i uppsatsen att det är oklart vilken räckvidd som skall ges åt artikel 4:1 i sjunde tilläggsprotokollet. Varken rättspraxis, juridisk litteratur eller den officiella kommentaren till den aktuella artikeln, ger någon klar vägledning. Övervägande skäl talar dock för att det inte skulle kunna betraktas som stridande mot förbudet mot dubbelbestraffning om någon efter att i administrativ ordning ha ålagts skattetillägg döms till straffansvar för samma oriktiga uppgift, som den som har legat till grund för skattetillägget. Däremot anses det vara mer osäkert om det inte skulle strida mot artikeln om någon blir påförd skattetillägg efter det frågan om straffansvar prövats av allmän domstol. På grund av den kritik som har riktas mot skattetilläggsregleringen och de krav Europadomstolen ställer på systemet har man på lagstiftningsområdet givit förslag till ändringar av det nuvarande systemet. Dessa förslag har lämnats i ett betänkande av 1999 års skattetilläggskommitté. I betänkandet föreslår man att det skall föreligga någon form av skuld hos den skatteskyldige för att en oriktig uppgift skall leda till att skattetillägg påförs. Kommittén föreslår också att en regel skall införas, om att skattetillägg inte skall åläggas, om åtal har väckts för den oriktiga uppgiften som är i fråga. Dessutom föreslår kommittén en lösning mot dubbelbestraffning för det fallet brottet kan rubriceras som vårdslös skatteuppgift. Däremot föreslår kommittén inte något generellt system mot dubbelbestraffning. Av uppsatsen konstateras således att det straffrättsliga sanktionssystemet ligger i riskzonen för konventionsbrott. Därför har lagstiftningen på området försökt att eliminera de moment av dubbelbestraffning genom att ge förslag på ändringar i det nuvarande systemet. Om dessa förslag är tillräckliga eller om de kommer leda till lagstiftning är något som inte denna uppsats går närmare in på. Däremot konstateras att de förslag som 1999 års skattetilläggskommitté givit kommer att möta Europakonventionens straffrättsliga krav på ett bättre sätt. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Andersch, Siv
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Skatterätt
language
Swedish
id
1555645
date added to LUP
2010-03-08 15:55:18
date last changed
2010-03-08 15:55:18
@misc{1555645,
  abstract     = {Vårt skattesystem bygger på att de skatteskyldiga medverkar genom att lämna in uppgifter till ledning för beskattning. Det är därför av grundläggande vikt att uppgiftsskyldigheten fullgörs korrekt. För att åstadkomma detta har man infört ett skatterättsligt sanktionssystem. I Sverige kan överträdelser av skatte- och avgiftslagstiftningen bli föremål för såväl straffrättsliga och förvaltningsrättsliga sanktioner. Straff utdöms enligt reglerna i skattebrottslagen (SBL) och siktar främst på förfaranden som avser större belopp och som görs uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. Mindre överträdelser och rena slarvfel skall främst beivras genom, det administrativa sanktionssystemet, i form av skattetillägg. Brott enligt skattebrottslagen kan dock beivras samtidigt som den administrativa sanktionen utgår. En skatteskyldig kan således drabbas av dubbla sanktioner, skattetillägg och de brottspåföljder, böter och fängelse, som kan utgå enligt skattebrottslagens bestämmelser. I uppsatsen konstateras att det genom årens lopp riktats kritik mot skattetilläggsregleringen för att inte vara tillräckligt rättvis och legitim. Det slår många gånger blint och leder till att skatteskyldiga förlorar tron på någon form av rättvisa i skattesystemet. Förändringar har, i de flesta fall i mildrande riktning, också skett. Skattetilläggssystemet anses dock fortfarande, b la på grund av den komplexa skattelagstiftningen, slå alldeles för hårt och blint. En fråga som har kommit upp under senare år är om skattetilläggsbestämmelserna omfattas av artikel 6 i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna. Frågan gäller närmast om skattetillägg är att betrakta som ett straff och om i så fall de svenska bestämmelserna uppfyller konventionens krav på en rättvis rättegång. Artikel 6 i Europakonventionen är tillämplig om det föreligger en ''anklagelse för brott''. Detta begrepp tolkar Europadomstolen autonomt, vilket innebär att den nationella klassificeringen inte har någon avgörande betydelse i frågan om anklagelse för brott föreligger. Mot bakgrund av Europadomstolens praxis och Regeringsrättens avgörande den 15 december 2000 konstateras i uppsatsen att artikel 6 är tillämplig och att skattetillägg således utgör ett straff enligt konventionen. Vad detta innebär är att de straffrättsliga rättssäkerhetsgarantier som Europakonventionen ställer på systemet måste vara uppfyllda. Då påförandet av skattetillägg utgör en anklagelse för brott och innebär en form av straff, uppkommer frågan hur Europadomstolen ser på förhållandet att den skatteskyldige både kan påföras skattetillägg och dömas för skattebrott i allmän domstol för samma gärning. Frågan som ställs är om detta förfarande kan komma att strida mot artikel 4:1 i sjunde tilläggsprotokollet, som säger att ingen får straffas eller lagföras två gånger för samma gärning. I uppsatsen framkommer det att det är av stor betydelse för vårt skatterättsliga sanktionssystem hur denna artikel tolkas. Skulle förbudet mot dubbelbestraffning slå till mot att någon åläggs skattetillägg och döms för skattebrott i skilda procedurer på grund av skattetillägg och skattebrott anses gälla samma brott skulle vi vara tvungna att ändra vårt skatterättsliga sanktionssystem. Dessutom skulle många domar avseende skattebrott vara konventionsstridiga och till och med lagstridiga sedan 1 januari, 1995 då konventionen fått giltighet som svensk lag. Det konstateras i uppsatsen att det är oklart vilken räckvidd som skall ges åt artikel 4:1 i sjunde tilläggsprotokollet. Varken rättspraxis, juridisk litteratur eller den officiella kommentaren till den aktuella artikeln, ger någon klar vägledning. Övervägande skäl talar dock för att det inte skulle kunna betraktas som stridande mot förbudet mot dubbelbestraffning om någon efter att i administrativ ordning ha ålagts skattetillägg döms till straffansvar för samma oriktiga uppgift, som den som har legat till grund för skattetillägget. Däremot anses det vara mer osäkert om det inte skulle strida mot artikeln om någon blir påförd skattetillägg efter det frågan om straffansvar prövats av allmän domstol. På grund av den kritik som har riktas mot skattetilläggsregleringen och de krav Europadomstolen ställer på systemet har man på lagstiftningsområdet givit förslag till ändringar av det nuvarande systemet. Dessa förslag har lämnats i ett betänkande av 1999 års skattetilläggskommitté. I betänkandet föreslår man att det skall föreligga någon form av skuld hos den skatteskyldige för att en oriktig uppgift skall leda till att skattetillägg påförs. Kommittén föreslår också att en regel skall införas, om att skattetillägg inte skall åläggas, om åtal har väckts för den oriktiga uppgiften som är i fråga. Dessutom föreslår kommittén en lösning mot dubbelbestraffning för det fallet brottet kan rubriceras som vårdslös skatteuppgift. Däremot föreslår kommittén inte något generellt system mot dubbelbestraffning. Av uppsatsen konstateras således att det straffrättsliga sanktionssystemet ligger i riskzonen för konventionsbrott. Därför har lagstiftningen på området försökt att eliminera de moment av dubbelbestraffning genom att ge förslag på ändringar i det nuvarande systemet. Om dessa förslag är tillräckliga eller om de kommer leda till lagstiftning är något som inte denna uppsats går närmare in på. Däremot konstateras att de förslag som 1999 års skattetilläggskommitté givit kommer att möta Europakonventionens straffrättsliga krav på ett bättre sätt.},
  author       = {Andersch, Siv},
  keyword      = {Skatterätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Det skatterättsliga sanktionssystemet och förhållandet till artikel 4:1 i sjunde tilläggsprotokollet till Europakonventionen},
  year         = {2001},
}