Dubbelbeskattningsavtal och skatterätt i EG-rättsligt perspektiv.
(1999)Department of Law
- Abstract
- Historien om EG:s utveckling från gemenskap till union kan kommenteras som en fotbollsmatch Följande avsnitt är ett citat ur Ola Wiklund, EG-domstolens tolkningsutrymme, s. 443, där han hänvisar till Allot (Yale L J 1991, s. 2485ff).:''Den första kvarten dominerades av kommissionen, resten av halvleken ägde EG-domstolen bollen. Andra halvlek inleddes med total dominans från ministerrådet. Men hur skall matchen sluta? Låt oss härleda spelets regler från EG:s konstitutionella texter. Därmed blir det möjligt att säga att reglerna har töjts ut en aning, att det till och med förekommit några mål av fusk (Luxemburg-kompromissen och det frekventa åberopandet av artikel 235 EG), att EG-domstolen utnyttjat hemmaplan och tolkat fördragen enligt eget... (More)
- Historien om EG:s utveckling från gemenskap till union kan kommenteras som en fotbollsmatch Följande avsnitt är ett citat ur Ola Wiklund, EG-domstolens tolkningsutrymme, s. 443, där han hänvisar till Allot (Yale L J 1991, s. 2485ff).:''Den första kvarten dominerades av kommissionen, resten av halvleken ägde EG-domstolen bollen. Andra halvlek inleddes med total dominans från ministerrådet. Men hur skall matchen sluta? Låt oss härleda spelets regler från EG:s konstitutionella texter. Därmed blir det möjligt att säga att reglerna har töjts ut en aning, att det till och med förekommit några mål av fusk (Luxemburg-kompromissen och det frekventa åberopandet av artikel 235 EG), att EG-domstolen utnyttjat hemmaplan och tolkat fördragen enligt eget gottfinnande. Det är möjligt att införa semi-externa faktorer som tränarens taktiksnack innan matchen (fördragsfädernas avsikter). Det är till och med möjligt att hävda att reglerna har förändrats under spelets gång. Domarna (EG-domstolen, nationella parlament) samtyckte eller vände bort blicken när EG utvidgade spelplanen och satte in extraspelare som tog bollen med händerna (utvidgning av kompetenser, uppfinnandet av mänskliga rättigheter, parlamentets aktiva/passiva talerätt mm). Kanske har hela spelet ändrat karaktär. Vad som började som en fotbollsmatch har kommit att sluta som en rugbymatch''. Detta citat sammanfattar slutsatsen i mitt examensarbete ganska väl. I detta arbete har jag strävat efter att redogöra dels för intern internationell skatterätt, dels för dubbelbeskattningsavtal samt för EG:s skatterätt och hur de tre rättssystemen griper in i varandra. Redogörelsen för detta arbete tar avstamp i kapitel 4, vilket redogör för den internationella dubbelbeskattningsavtalsrätten som syftar till att undvika dubbelbeskattning. Kapitlet behandlar bl a OECD:s modellavtal, betydelsen av staters suveränitet. Därefter ses svensk internationell skatterätt över något närmare i kapitel 5. EG-rätten kommer därnäst i kapitel 6. Här redogörs bland annat för EG:s regelverk, direkt tillämplighet, Sui generis, principen om EG-konform tolkning mm. I kapitel 7 behandlas konsekvenserna av Sveriges anslutning till EG samt svenska förarbetens framtida ställning. Kapitel 8 behandlar de hitintills genomförda åtgärderna inom skatterätten i EG. Förhållandet mellan de olika rättssystemen, med de därav olika tolkningsprinciperna behandlas i kapitel 9. Slutligen kommer en relativt omfattande analys i kapitel 10, med slutsatsen att EG-domstolen ej äger rätt att tolka varken dubbelbeskattningsavtal eller nationell rätt. Konsekvensen blir att en ändring av artikel 164 alternativt 177 i Romfördraget är nödvändig. Genomgående har tonvikt lagts vid EG-rätten, enär den säger sig ha supremacy och direkt effekt, vilket har en oerhörd påverkan på nationell rätt. Med hänsyn till de grundläggande EG-fördragen har EG-domstolen konsekvent intagit ståndpunkten att det allt övergripande målet är att åstadkomma en fri gemensam marknad. Under färden har utvecklingen visat sig få mer övergripande konsekvenser än vad medlemmarna måhända kunnat förutse vid konstituerandet av fördragen. Detta gäller även på skatterättens område. EG-rättens största påverkan på det skatterättsliga området har förmodligen fortfarande ännu ej ägt rum. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1555850
- author
- Antonsen, Irene
- supervisor
- organization
- year
- 1999
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Skatterätt
- language
- Swedish
- id
- 1555850
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:18
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:18
@misc{1555850,
abstract = {{Historien om EG:s utveckling från gemenskap till union kan kommenteras som en fotbollsmatch Följande avsnitt är ett citat ur Ola Wiklund, EG-domstolens tolkningsutrymme, s. 443, där han hänvisar till Allot (Yale L J 1991, s. 2485ff).:''Den första kvarten dominerades av kommissionen, resten av halvleken ägde EG-domstolen bollen. Andra halvlek inleddes med total dominans från ministerrådet. Men hur skall matchen sluta? Låt oss härleda spelets regler från EG:s konstitutionella texter. Därmed blir det möjligt att säga att reglerna har töjts ut en aning, att det till och med förekommit några mål av fusk (Luxemburg-kompromissen och det frekventa åberopandet av artikel 235 EG), att EG-domstolen utnyttjat hemmaplan och tolkat fördragen enligt eget gottfinnande. Det är möjligt att införa semi-externa faktorer som tränarens taktiksnack innan matchen (fördragsfädernas avsikter). Det är till och med möjligt att hävda att reglerna har förändrats under spelets gång. Domarna (EG-domstolen, nationella parlament) samtyckte eller vände bort blicken när EG utvidgade spelplanen och satte in extraspelare som tog bollen med händerna (utvidgning av kompetenser, uppfinnandet av mänskliga rättigheter, parlamentets aktiva/passiva talerätt mm). Kanske har hela spelet ändrat karaktär. Vad som började som en fotbollsmatch har kommit att sluta som en rugbymatch''. Detta citat sammanfattar slutsatsen i mitt examensarbete ganska väl. I detta arbete har jag strävat efter att redogöra dels för intern internationell skatterätt, dels för dubbelbeskattningsavtal samt för EG:s skatterätt och hur de tre rättssystemen griper in i varandra. Redogörelsen för detta arbete tar avstamp i kapitel 4, vilket redogör för den internationella dubbelbeskattningsavtalsrätten som syftar till att undvika dubbelbeskattning. Kapitlet behandlar bl a OECD:s modellavtal, betydelsen av staters suveränitet. Därefter ses svensk internationell skatterätt över något närmare i kapitel 5. EG-rätten kommer därnäst i kapitel 6. Här redogörs bland annat för EG:s regelverk, direkt tillämplighet, Sui generis, principen om EG-konform tolkning mm. I kapitel 7 behandlas konsekvenserna av Sveriges anslutning till EG samt svenska förarbetens framtida ställning. Kapitel 8 behandlar de hitintills genomförda åtgärderna inom skatterätten i EG. Förhållandet mellan de olika rättssystemen, med de därav olika tolkningsprinciperna behandlas i kapitel 9. Slutligen kommer en relativt omfattande analys i kapitel 10, med slutsatsen att EG-domstolen ej äger rätt att tolka varken dubbelbeskattningsavtal eller nationell rätt. Konsekvensen blir att en ändring av artikel 164 alternativt 177 i Romfördraget är nödvändig. Genomgående har tonvikt lagts vid EG-rätten, enär den säger sig ha supremacy och direkt effekt, vilket har en oerhörd påverkan på nationell rätt. Med hänsyn till de grundläggande EG-fördragen har EG-domstolen konsekvent intagit ståndpunkten att det allt övergripande målet är att åstadkomma en fri gemensam marknad. Under färden har utvecklingen visat sig få mer övergripande konsekvenser än vad medlemmarna måhända kunnat förutse vid konstituerandet av fördragen. Detta gäller även på skatterättens område. EG-rättens största påverkan på det skatterättsliga området har förmodligen fortfarande ännu ej ägt rum.}},
author = {{Antonsen, Irene}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Dubbelbeskattningsavtal och skatterätt i EG-rättsligt perspektiv.}},
year = {{1999}},
}