Advanced

VINDKRAFTEN I SVERIGE, - Skadeståndsrättsliga aspekter enligt 32 kapitlet miljöbalken

Arbnor, Johan (2008)
Department of Law
Abstract
Under senare år har det skett en allt mer påskyndad utbyggnad av vindkraften i Sverige. Den har sin grund både i det överhängande hotet från klimatförändringar och i viljan att minska vårt beroende av importerad fossil energi. För att nå regeringens mål vad gäller vindkraftproducerad el kommer vi i Sverige fram till år 2015 att behöva bygga lika mycket kapacitet per år som hittills är byggt under de senaste 20 åren. Axelsson, Svante, Vattenfall struntar i riksdagsbeslut (2004-03-09) s. 5. Att landskapsbild och omgivning kommer att påverkas råder det knappast någon tvekan om. Problem och frågeställningar uppstår då fastighetsägare och boende i vindkraftens närhet anser att deras boendevärde eller fastighetsvärde försämrats. Utöver detta... (More)
Under senare år har det skett en allt mer påskyndad utbyggnad av vindkraften i Sverige. Den har sin grund både i det överhängande hotet från klimatförändringar och i viljan att minska vårt beroende av importerad fossil energi. För att nå regeringens mål vad gäller vindkraftproducerad el kommer vi i Sverige fram till år 2015 att behöva bygga lika mycket kapacitet per år som hittills är byggt under de senaste 20 åren. Axelsson, Svante, Vattenfall struntar i riksdagsbeslut (2004-03-09) s. 5. Att landskapsbild och omgivning kommer att påverkas råder det knappast någon tvekan om. Problem och frågeställningar uppstår då fastighetsägare och boende i vindkraftens närhet anser att deras boendevärde eller fastighetsvärde försämrats. Utöver detta finns det även en rad andra vindkraftrelaterade skador som är möjliga. Vindkraftverk och dess byggnation kan orsaka skador till följd av föroreningar i såväl vatten, grundvatten som mark. Även sprängsten och grävningar vid vindkraftbyggnation kan orsaka skador. Dessa skador är dock sällan förekommande. Om de likväl uppstår bör inte reglerna i MB 32 kap. utgöra hinder för ersättning. Mer påtagliga är bullerstörningar och estetiska immissioner. Dessa två störningar är vanligt förekommande som argument från boende i områden projekterade för vindkraft. Problemet är att den skada som dessa störningar orsakar oftast får betecknas som rent ideell. Lagstiftarna har varit mycket försiktiga vad gäller utvidgning av skadeståndsrätten i denna fråga. Ersättning för rent ideell skada har under lång tid bedömts inte kunna ges och enligt ordalydelsen i MB 32 kap. har rättsläget inte ändrats. Rent ideell skada har emellertid länge debatterats i doktrin och HD har under de senaste årtiondena reviderat sin syn på den skadeståndsrättsliga begreppsbildningen. Genom NJA 1999 s. 385 och NJA 2000 s. 737 har dels möjligheten att få ersättning för estetiska immissioner, dels möjligheten att få ersättning för minskat boendevärde fastslagits. Skador med ideella karaktärsdrag har gjorts ersättningsgilla genom rättspraxis. HD har dock betonat den ekonomiska aspekten av de rent ideella skador som ersatts. Det bör därför finnas möjlighet att få ersättning för sina rent ideella skador till följd av buller från och estetisk påverkan av vindkraftverksamhet så länge skadorna på något sätt kan kapitaliseras. Begränsningsreglerna i MB 32 kap. ställer dock tillsammans med tillståndsförfarandet upp flera hinder. Många av de skador som kan uppkomma i detta sammanhang lär antingen betraktas som bagatellartade eller anses ligga under vad som skäligen bör tålas med hänsyn till förhållandena på orten eller dess allmänna förekomst enligt MB 32 kap. 1 § 1, 2 st. Dessutom kan den nuvarande tillståndsprövningen liknas vid ett fångstnät som ytterligare reducerar risken för att skador skall uppkomma och möjligheten att få ersättning för dem. Skadestånd riktat mot vindkraftverksamhet är som jag påvisar i föreliggande arbete fullt möjligt, men som jag också visar, så är det i praktiken få fall som i slutändan kommer att leda till ersättning. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Arbnor, Johan
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Skadeståndsrätt
language
Swedish
id
1555868
date added to LUP
2010-03-08 15:55:18
date last changed
2010-03-08 15:55:18
@misc{1555868,
  abstract     = {Under senare år har det skett en allt mer påskyndad utbyggnad av vindkraften i Sverige. Den har sin grund både i det överhängande hotet från klimatförändringar och i viljan att minska vårt beroende av importerad fossil energi. För att nå regeringens mål vad gäller vindkraftproducerad el kommer vi i Sverige fram till år 2015 att behöva bygga lika mycket kapacitet per år som hittills är byggt under de senaste 20 åren. Axelsson, Svante, Vattenfall struntar i riksdagsbeslut (2004-03-09) s. 5. Att landskapsbild och omgivning kommer att påverkas råder det knappast någon tvekan om. Problem och frågeställningar uppstår då fastighetsägare och boende i vindkraftens närhet anser att deras boendevärde eller fastighetsvärde försämrats. Utöver detta finns det även en rad andra vindkraftrelaterade skador som är möjliga. Vindkraftverk och dess byggnation kan orsaka skador till följd av föroreningar i såväl vatten, grundvatten som mark. Även sprängsten och grävningar vid vindkraftbyggnation kan orsaka skador. Dessa skador är dock sällan förekommande. Om de likväl uppstår bör inte reglerna i MB 32 kap. utgöra hinder för ersättning. Mer påtagliga är bullerstörningar och estetiska immissioner. Dessa två störningar är vanligt förekommande som argument från boende i områden projekterade för vindkraft. Problemet är att den skada som dessa störningar orsakar oftast får betecknas som rent ideell. Lagstiftarna har varit mycket försiktiga vad gäller utvidgning av skadeståndsrätten i denna fråga. Ersättning för rent ideell skada har under lång tid bedömts inte kunna ges och enligt ordalydelsen i MB 32 kap. har rättsläget inte ändrats. Rent ideell skada har emellertid länge debatterats i doktrin och HD har under de senaste årtiondena reviderat sin syn på den skadeståndsrättsliga begreppsbildningen. Genom NJA 1999 s. 385 och NJA 2000 s. 737 har dels möjligheten att få ersättning för estetiska immissioner, dels möjligheten att få ersättning för minskat boendevärde fastslagits. Skador med ideella karaktärsdrag har gjorts ersättningsgilla genom rättspraxis. HD har dock betonat den ekonomiska aspekten av de rent ideella skador som ersatts. Det bör därför finnas möjlighet att få ersättning för sina rent ideella skador till följd av buller från och estetisk påverkan av vindkraftverksamhet så länge skadorna på något sätt kan kapitaliseras. Begränsningsreglerna i MB 32 kap. ställer dock tillsammans med tillståndsförfarandet upp flera hinder. Många av de skador som kan uppkomma i detta sammanhang lär antingen betraktas som bagatellartade eller anses ligga under vad som skäligen bör tålas med hänsyn till förhållandena på orten eller dess allmänna förekomst enligt MB 32 kap. 1 § 1, 2 st. Dessutom kan den nuvarande tillståndsprövningen liknas vid ett fångstnät som ytterligare reducerar risken för att skador skall uppkomma och möjligheten att få ersättning för dem. Skadestånd riktat mot vindkraftverksamhet är som jag påvisar i föreliggande arbete fullt möjligt, men som jag också visar, så är det i praktiken få fall som i slutändan kommer att leda till ersättning.},
  author       = {Arbnor, Johan},
  keyword      = {Skadeståndsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {VINDKRAFTEN I SVERIGE, - Skadeståndsrättsliga aspekter enligt 32 kapitlet miljöbalken},
  year         = {2008},
}