Personlig integritet och yttrandefrihet - En uppsats om skyddet i svensk rätt mot bildmaterial som kränker den personliga integriteten
(2007)Department of Law
- Abstract
- En människa skall enligt Europakonventionen vara garanterad såväl ett tillfredställande skydd för sitt privat- och familjeliv enligt artikel 8 som en rätt till yttrandefrihet enligt artikel 10. Rätten att yttra sig fritt kan emellertid innebära ett intrång i en annan människas privatliv, därför gör Europadomstolen i sin praxis en avvägning mellan de olika rättigheterna, för att sedan avgöra vilken rättighet som i det enskilda fallet skall ha företräde. Inte minst har detta gällt yttrande som består i visning eller spridning av bild som skildrar en person i en privat situation eller bild som förmedlar nedsättande uppgift om den skildrade etc. I målet Von Hannover mot Tyskland fann Europadomstolen att fotografier tagna på prinsessan Caroline... (More)
- En människa skall enligt Europakonventionen vara garanterad såväl ett tillfredställande skydd för sitt privat- och familjeliv enligt artikel 8 som en rätt till yttrandefrihet enligt artikel 10. Rätten att yttra sig fritt kan emellertid innebära ett intrång i en annan människas privatliv, därför gör Europadomstolen i sin praxis en avvägning mellan de olika rättigheterna, för att sedan avgöra vilken rättighet som i det enskilda fallet skall ha företräde. Inte minst har detta gällt yttrande som består i visning eller spridning av bild som skildrar en person i en privat situation eller bild som förmedlar nedsättande uppgift om den skildrade etc. I målet Von Hannover mot Tyskland fann Europadomstolen att fotografier tagna på prinsessan Caroline von Hannover av Monaco i hennes dagliga liv och att en publicering av dessa bilder i tysk tabloidpress inte bidrog till en debatt av allmänt intresse. Domstolen menade härvidlag att även om visst intresse från allmänheten skulle anses kunna föreligga, vid sidan av det rent kommersiella intresset, skulle sådana intressen inte ha företräde framför von Hannovers rätt till privatliv enligt artikel 8 Europakonventionen. Domen aktualiserar frågan om vilket skydd den enskilde i Sverige har mot bildmaterial som kränker dennes personliga integritet. Den enskilde skyddas i svensk lagstiftning mot bildmaterial som kränker den personliga integriteten på två olika sätt. För det första har den enskilde ett skydd mot spridning av visst integritetskränkande bildmaterial i det fall sådan spridning är ärekränkning. För det andra är integritetskränkande blidmaterial ofta av sådan karaktär att det är personuppgift vilket medför att den enskilde enligt bestämmelserna i personuppgiftslagen under vissa omständigheter även har ett skydd mot andra handhavanden med integritetskränkande bildmaterial. Det sistnämnda skyddet gäller dock inte för handhavanden med bildmaterial som ingår i något stadium i produktionen av alster som omfattas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Den svenska rätten tillhandhåller således regler som även verkar för att skydda den enskilde mot bildmaterial som kränker dennes personliga integritet, men dessa regler är utformade på ett sådant sätt att de ändå inte motsvarar den rätt till skydd för privatlivet som tillerkänns av Europakonventionen. Den starka yttrandefrihetsregleringen i Sverige har resulterat i ett svagt integritetsskydd. Skillnaden mellan de olika rättssystemen behöver emellertid inte vara så signifikant. En utveckling av det legala skyddet för den subjektiva äran, dvs. förolämpningbrottet, skulle göra ett flertal spridningsförfaranden av integritetskränkande bildmaterial straffbart. På samma sätt skulle handhavanden med integritetskränkande bildmaterial i många fall vara straffbart om personuppgiftslagen tillämpades mer i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG, det s.k. dataskyddsdirektivet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1555976
- author
- Axelsson, Tove
- supervisor
- organization
- year
- 2007
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- EG-rätt, Folkrätt, Statsrätt
- language
- Swedish
- id
- 1555976
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:19
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:19
@misc{1555976,
abstract = {{En människa skall enligt Europakonventionen vara garanterad såväl ett tillfredställande skydd för sitt privat- och familjeliv enligt artikel 8 som en rätt till yttrandefrihet enligt artikel 10. Rätten att yttra sig fritt kan emellertid innebära ett intrång i en annan människas privatliv, därför gör Europadomstolen i sin praxis en avvägning mellan de olika rättigheterna, för att sedan avgöra vilken rättighet som i det enskilda fallet skall ha företräde. Inte minst har detta gällt yttrande som består i visning eller spridning av bild som skildrar en person i en privat situation eller bild som förmedlar nedsättande uppgift om den skildrade etc. I målet Von Hannover mot Tyskland fann Europadomstolen att fotografier tagna på prinsessan Caroline von Hannover av Monaco i hennes dagliga liv och att en publicering av dessa bilder i tysk tabloidpress inte bidrog till en debatt av allmänt intresse. Domstolen menade härvidlag att även om visst intresse från allmänheten skulle anses kunna föreligga, vid sidan av det rent kommersiella intresset, skulle sådana intressen inte ha företräde framför von Hannovers rätt till privatliv enligt artikel 8 Europakonventionen. Domen aktualiserar frågan om vilket skydd den enskilde i Sverige har mot bildmaterial som kränker dennes personliga integritet. Den enskilde skyddas i svensk lagstiftning mot bildmaterial som kränker den personliga integriteten på två olika sätt. För det första har den enskilde ett skydd mot spridning av visst integritetskränkande bildmaterial i det fall sådan spridning är ärekränkning. För det andra är integritetskränkande blidmaterial ofta av sådan karaktär att det är personuppgift vilket medför att den enskilde enligt bestämmelserna i personuppgiftslagen under vissa omständigheter även har ett skydd mot andra handhavanden med integritetskränkande bildmaterial. Det sistnämnda skyddet gäller dock inte för handhavanden med bildmaterial som ingår i något stadium i produktionen av alster som omfattas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Den svenska rätten tillhandhåller således regler som även verkar för att skydda den enskilde mot bildmaterial som kränker dennes personliga integritet, men dessa regler är utformade på ett sådant sätt att de ändå inte motsvarar den rätt till skydd för privatlivet som tillerkänns av Europakonventionen. Den starka yttrandefrihetsregleringen i Sverige har resulterat i ett svagt integritetsskydd. Skillnaden mellan de olika rättssystemen behöver emellertid inte vara så signifikant. En utveckling av det legala skyddet för den subjektiva äran, dvs. förolämpningbrottet, skulle göra ett flertal spridningsförfaranden av integritetskränkande bildmaterial straffbart. På samma sätt skulle handhavanden med integritetskränkande bildmaterial i många fall vara straffbart om personuppgiftslagen tillämpades mer i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG, det s.k. dataskyddsdirektivet.}},
author = {{Axelsson, Tove}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Personlig integritet och yttrandefrihet - En uppsats om skyddet i svensk rätt mot bildmaterial som kränker den personliga integriteten}},
year = {{2007}},
}