Penningtvätt - bankens ansvar enligt EU:s tredje penningtvättsdirektiv
(2008)Department of Law
- Abstract
- Banker har stor riskexponering för penningtvätt, då de tillhandahåller tjänster för nyttjande av betalsystem och erbjuder tjänster för penningtransaktioner. Penningtvätt innebär ett förfarande där pengar och egendom som härrör från brott, samt värdet av de brottsligt åtkomna medlen, omvandlas till legala pengar med konsekvensen att brottsligheten döljs. Pengarna (eller egendomen) tvättas rena. Förfarandet kan exempelvis bestå i att dölja, överföra och underlätta innehav och tillgodogörande av medel med brottslig källa. Penningtvättsbrottet består av handlingar som innebär att den som berikat sig genom brott kan tillgodogöra sig den illegalt åtkomna egendomen eller pengarna på den legala ekonomiska marknaden. Cranston Ross, Principles of... (More)
- Banker har stor riskexponering för penningtvätt, då de tillhandahåller tjänster för nyttjande av betalsystem och erbjuder tjänster för penningtransaktioner. Penningtvätt innebär ett förfarande där pengar och egendom som härrör från brott, samt värdet av de brottsligt åtkomna medlen, omvandlas till legala pengar med konsekvensen att brottsligheten döljs. Pengarna (eller egendomen) tvättas rena. Förfarandet kan exempelvis bestå i att dölja, överföra och underlätta innehav och tillgodogörande av medel med brottslig källa. Penningtvättsbrottet består av handlingar som innebär att den som berikat sig genom brott kan tillgodogöra sig den illegalt åtkomna egendomen eller pengarna på den legala ekonomiska marknaden. Cranston Ross, Principles of banking law, Second edition, Oxford University Press, 2006, s. 69ff. Karnov, lagkommentarer, SFS 1993:768, not 1 och not 2. Holmqvist Lena, Leijonhufvud Madeleine, Träskman Per Ole, Wennberg Suzanne, Brottsbalken - En kommentar, kapitel 1-2, Norsteds Blå Bibliotek, supplement 14, juli 2005, s. 9:89. Penningtvättslagstiftningen i Sverige utgörs huvudsakligen av lag (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt (penningtvättslagen, PTL) och Brottsbalken 9:6a, 9:7a och 9:11. Till PTL är bl.a. lag (1999:163) om penningtvättsregister knuten. Uppsatsens syfte är att utreda vilket ansvar banker har för penningtvätt enligt direktiv 2005/60/EG - EU:s tredje penningtvättsdirektiv. Målet är även att undersöka direktivets praktiska konsekvenser för svenska banker. Tredje penningtvättsdirektivet är det strängaste internationella (regionala) regelverk mot penningtvätt. Direktivet, som är ett komplement till medlemsstaternas nationella straffrättslagstiftning, innebär en rad nya och viktiga konsekvenser för gemenskapens banker. Genom direktivet skärps bankernas kvalitetssäkringsansvar (administrativt ansvar att uppfylla direktivets krav på kundkännedom, kundkontroll, riskbedömning, bevarande av handlingar och krav på interna rutiner). Nya regler om kundkontroll och riskbedömning av PEP:ar (personer i politiskt utsatt ställning) införs också. PEP:ar är personer som har eller har haft viktiga offentliga funktioner, samt deras familjemedlemmar och kända medarbetare, ingressen punkt 1 och artikel 2 i direktiv 2006/70/EG. Exempelvis politiker i hög politisk ställning och offentligt anställda personer som har viktiga politiska funktioner. Anledningen är PEP:arnas riskexponering för mutbrott. Reglerna om PEP:ar är en viktig nyhet, då frågor om integritetsskydd och åsiktsregistrering aktualiseras. En kundkontroll av huruvida en person anses vara en PEP, nödvändiggör tillgång till register med förteckningar om personers politiska aktivitet. Direktivets tillämpningsområde har utvidgats från att tidigare endast ha gällt penningtvätt till att omfatta finansiering av terrorism. Utvidgningen av tillämpningsområdet framgår av direktivets titel och inledning. Direktiv 2005/60/EG använder de internationella AML principles Wolfsberg Standards: Global Anti-Money-Laundering Guidelines for Private Banking: http://www.wolfsberg-principles.com/pdf/wolfsberg_aml_principles2.pdf. Lista över JMLSG:s Industy Guidance: http://www.jmlsg.org.uk/bba/jsp/polopoly.jsp?d=758&&semicmenu=expand. för att definiera unionens minimiregler om åtgärder mot penningtvätt. AML principles står för anti money laundering principles, dvs. principer för motverkande, förhindrande och undvikande av penningtvätt. De huvudsakliga AML principles är: Principen om kundkännedom (KYC - know your customer) Principen om kundkontroll och riskbedömning (CDD - customer due diligence) Standarden om bevarande av handlingar och information om kundens identitet Kravet på interna rutiner, s.k. compliance regler Efter studier av direktiv 2005/60/EG, kan slutsatsen dras att principerna är mycket generellt utformade i direktivet. Vilket ansvar har bankerna egentligen, dvs. hur långtgående är kvalitetssäkringsansvaret? Vilka är de exakta åtgärder som verksamhetsutövaren är skyldig att vidta? Jag intervjuade två representanter från två svenska banker per telefon - SEB AB och Danske Bank AB. SEB är en svensk bank med moderbolag i Sverige. Danske Bank är också en svensk bank, men med moderbolag i Danmark. Bankerna anser att det är både rimligt och möjligt att uppfylla det tredje penningtvättsdirektivet. Danmark har redan implementerat tredje penningtvättsdirektivet, varmed de intervjuade bankerna anpassat sin danska verksamhet efter direktivet. I väntan på att Sverige skall implementera direktivet, har bankerna redan börjat se över sina verksamhetsrutiner och börjat anpassningsarbetet för att uppfylla direktivet. Jan Björkman, Money-Launderer Officer SEB, sade att det är av yttersta vikt för ryktesrisken att följa de internationella allmänna kraven som uppställs av bl.a. FATF och Basel Committee on Banking Supervision. Vidare följs även Joint Money Laundering Steering Groups riktlinjer, liksom svensk lagstiftning. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1555994
- author
- Bach-Arvidsson, Maria
- supervisor
- organization
- year
- 2008
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Bankrätt, Straffrätt
- language
- Swedish
- id
- 1555994
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:19
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:19
@misc{1555994,
abstract = {{Banker har stor riskexponering för penningtvätt, då de tillhandahåller tjänster för nyttjande av betalsystem och erbjuder tjänster för penningtransaktioner. Penningtvätt innebär ett förfarande där pengar och egendom som härrör från brott, samt värdet av de brottsligt åtkomna medlen, omvandlas till legala pengar med konsekvensen att brottsligheten döljs. Pengarna (eller egendomen) tvättas rena. Förfarandet kan exempelvis bestå i att dölja, överföra och underlätta innehav och tillgodogörande av medel med brottslig källa. Penningtvättsbrottet består av handlingar som innebär att den som berikat sig genom brott kan tillgodogöra sig den illegalt åtkomna egendomen eller pengarna på den legala ekonomiska marknaden. Cranston Ross, Principles of banking law, Second edition, Oxford University Press, 2006, s. 69ff. Karnov, lagkommentarer, SFS 1993:768, not 1 och not 2. Holmqvist Lena, Leijonhufvud Madeleine, Träskman Per Ole, Wennberg Suzanne, Brottsbalken - En kommentar, kapitel 1-2, Norsteds Blå Bibliotek, supplement 14, juli 2005, s. 9:89. Penningtvättslagstiftningen i Sverige utgörs huvudsakligen av lag (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt (penningtvättslagen, PTL) och Brottsbalken 9:6a, 9:7a och 9:11. Till PTL är bl.a. lag (1999:163) om penningtvättsregister knuten. Uppsatsens syfte är att utreda vilket ansvar banker har för penningtvätt enligt direktiv 2005/60/EG - EU:s tredje penningtvättsdirektiv. Målet är även att undersöka direktivets praktiska konsekvenser för svenska banker. Tredje penningtvättsdirektivet är det strängaste internationella (regionala) regelverk mot penningtvätt. Direktivet, som är ett komplement till medlemsstaternas nationella straffrättslagstiftning, innebär en rad nya och viktiga konsekvenser för gemenskapens banker. Genom direktivet skärps bankernas kvalitetssäkringsansvar (administrativt ansvar att uppfylla direktivets krav på kundkännedom, kundkontroll, riskbedömning, bevarande av handlingar och krav på interna rutiner). Nya regler om kundkontroll och riskbedömning av PEP:ar (personer i politiskt utsatt ställning) införs också. PEP:ar är personer som har eller har haft viktiga offentliga funktioner, samt deras familjemedlemmar och kända medarbetare, ingressen punkt 1 och artikel 2 i direktiv 2006/70/EG. Exempelvis politiker i hög politisk ställning och offentligt anställda personer som har viktiga politiska funktioner. Anledningen är PEP:arnas riskexponering för mutbrott. Reglerna om PEP:ar är en viktig nyhet, då frågor om integritetsskydd och åsiktsregistrering aktualiseras. En kundkontroll av huruvida en person anses vara en PEP, nödvändiggör tillgång till register med förteckningar om personers politiska aktivitet. Direktivets tillämpningsområde har utvidgats från att tidigare endast ha gällt penningtvätt till att omfatta finansiering av terrorism. Utvidgningen av tillämpningsområdet framgår av direktivets titel och inledning. Direktiv 2005/60/EG använder de internationella AML principles Wolfsberg Standards: Global Anti-Money-Laundering Guidelines for Private Banking: http://www.wolfsberg-principles.com/pdf/wolfsberg_aml_principles2.pdf. Lista över JMLSG:s Industy Guidance: http://www.jmlsg.org.uk/bba/jsp/polopoly.jsp?d=758&&semicmenu=expand. för att definiera unionens minimiregler om åtgärder mot penningtvätt. AML principles står för anti money laundering principles, dvs. principer för motverkande, förhindrande och undvikande av penningtvätt. De huvudsakliga AML principles är: Principen om kundkännedom (KYC - know your customer) Principen om kundkontroll och riskbedömning (CDD - customer due diligence) Standarden om bevarande av handlingar och information om kundens identitet Kravet på interna rutiner, s.k. compliance regler Efter studier av direktiv 2005/60/EG, kan slutsatsen dras att principerna är mycket generellt utformade i direktivet. Vilket ansvar har bankerna egentligen, dvs. hur långtgående är kvalitetssäkringsansvaret? Vilka är de exakta åtgärder som verksamhetsutövaren är skyldig att vidta? Jag intervjuade två representanter från två svenska banker per telefon - SEB AB och Danske Bank AB. SEB är en svensk bank med moderbolag i Sverige. Danske Bank är också en svensk bank, men med moderbolag i Danmark. Bankerna anser att det är både rimligt och möjligt att uppfylla det tredje penningtvättsdirektivet. Danmark har redan implementerat tredje penningtvättsdirektivet, varmed de intervjuade bankerna anpassat sin danska verksamhet efter direktivet. I väntan på att Sverige skall implementera direktivet, har bankerna redan börjat se över sina verksamhetsrutiner och börjat anpassningsarbetet för att uppfylla direktivet. Jan Björkman, Money-Launderer Officer SEB, sade att det är av yttersta vikt för ryktesrisken att följa de internationella allmänna kraven som uppställs av bl.a. FATF och Basel Committee on Banking Supervision. Vidare följs även Joint Money Laundering Steering Groups riktlinjer, liksom svensk lagstiftning.}},
author = {{Bach-Arvidsson, Maria}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Penningtvätt - bankens ansvar enligt EU:s tredje penningtvättsdirektiv}},
year = {{2008}},
}