Utredning i ärenden om uppehållstillstånd - Balansen mellan Migrationsverkets utredningsansvar och den sökandes upplysningsskyldighet
(2009)Department of Law
- Abstract
- Den här uppsatsen behandlar frågan om vem som ska tillföra ett ärende om uppehållstillstånd med sådan fakta att det finns ett tillräckligt beslutsunderlag att ett beslut kan fattas. Det handlar om hur Migrationsverkets utredningsansvar som förvaltningsmyndighet och den enskildes skyldighet att visa att denne är berättigad till ett gynnande beslut, den enskildes uppgiftsskyldighet, samverkar i den här typen av mål. Inledande redogörs för förvaltningsmyndigheters utredningsansvar generellt samt Migrationsverkets utredningsansvar generellt i ärenden om uppehållstillstånd. Efter det konkretiseras frågan med hjälp av en genomgång av utredningsansvaret rörande ett antal omständigheter som utgör förutsättningar för uppehållstillstånd i vissa... (More)
- Den här uppsatsen behandlar frågan om vem som ska tillföra ett ärende om uppehållstillstånd med sådan fakta att det finns ett tillräckligt beslutsunderlag att ett beslut kan fattas. Det handlar om hur Migrationsverkets utredningsansvar som förvaltningsmyndighet och den enskildes skyldighet att visa att denne är berättigad till ett gynnande beslut, den enskildes uppgiftsskyldighet, samverkar i den här typen av mål. Inledande redogörs för förvaltningsmyndigheters utredningsansvar generellt samt Migrationsverkets utredningsansvar generellt i ärenden om uppehållstillstånd. Efter det konkretiseras frågan med hjälp av en genomgång av utredningsansvaret rörande ett antal omständigheter som utgör förutsättningar för uppehållstillstånd i vissa fall. Dessa omständigheter är att den sökandes identitet är klarlagd, huruvida den sökande är under 18 år, huruvida ett förhållande föreligger mellan den sökande och person i Sverige samt huruvida släktband föreligger mellan den sökande och person i Sverige. Några generella slutsatser kan dras rörande hur uppgiften att tillföra ärendet med utredning är fördelad mellan Migrationsverket respektive den sökande. Den sökande har inledningsvis bevisbördan för att förutsättningarna för ett gynnande beslut föreligger. Detta är utgångspunkten i gällande rätt. Utredningsansvaret styrs dock av ärendets karaktär. Detta innebär att ansvaret för utredningen i många fall kan ligga på Migrationsverket i egenskap av förvaltningsmyndighet. Att frågan om vem som ska förebringa utredning styrs av ärendets karaktär innebär att Migrationsverket i ärenden där det finns intressen, allmänna eller enskilda, i vissa fall får ett utvidgat utredningsansvar. Det utvidgade utredningsansvaret är framträdande i ärenden där den enskilde åberopar skyddsskäl. Migrationsverket har då ett långt gående ansvar för att ärendet blir tillräckligt utrett. När det gäller den sökandes identitet är denna fråga ofta sammanvävd med övriga skäl som anges som grund för uppehållstillstånd. Detta innebär att ansvaret för utredningen beror på vilka intressen som i övrigt präglar ärendet. Att den sökandes identitet är klarlagd har dock även framträtt som ett intresse i sig. Grundresonemanget bör då leda till att Migrationsverket har ett relativt omfattande utredningsansvar även i fråga om identitet. Lagstiftaren har dock även betonat den enskildes roll i dessa fall. Resonemanget att Migrationsverket får ett utökat utredningsansvar då det föreligger ett skyddsintresse bör även kunna tillämpas på frågan om den sökandes ålder, både då den sökande åberopar skyddsskäl, men också med hänvisning till att barnets bästa ska prägla handledningen. De allmänna intressena framträder tydligt när Migrationsverket misstänker att det föreligger ett skenäktenskap. Migrationsverket har då bevisbördan för sitt påstående och har också fullt ansvar för utredningen. Slutligen är det i alla typer av ärenden viktigt att den utredning som görs av Migrationsverket präglas av de riktlinjer som finns samt av opartiskhet, professionalitet och saklighet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1556207
- author
- Berleen, Tove
- supervisor
- organization
- year
- 2009
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Förvaltningsrätt
- language
- Swedish
- id
- 1556207
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:19
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:19
@misc{1556207,
abstract = {{Den här uppsatsen behandlar frågan om vem som ska tillföra ett ärende om uppehållstillstånd med sådan fakta att det finns ett tillräckligt beslutsunderlag att ett beslut kan fattas. Det handlar om hur Migrationsverkets utredningsansvar som förvaltningsmyndighet och den enskildes skyldighet att visa att denne är berättigad till ett gynnande beslut, den enskildes uppgiftsskyldighet, samverkar i den här typen av mål. Inledande redogörs för förvaltningsmyndigheters utredningsansvar generellt samt Migrationsverkets utredningsansvar generellt i ärenden om uppehållstillstånd. Efter det konkretiseras frågan med hjälp av en genomgång av utredningsansvaret rörande ett antal omständigheter som utgör förutsättningar för uppehållstillstånd i vissa fall. Dessa omständigheter är att den sökandes identitet är klarlagd, huruvida den sökande är under 18 år, huruvida ett förhållande föreligger mellan den sökande och person i Sverige samt huruvida släktband föreligger mellan den sökande och person i Sverige. Några generella slutsatser kan dras rörande hur uppgiften att tillföra ärendet med utredning är fördelad mellan Migrationsverket respektive den sökande. Den sökande har inledningsvis bevisbördan för att förutsättningarna för ett gynnande beslut föreligger. Detta är utgångspunkten i gällande rätt. Utredningsansvaret styrs dock av ärendets karaktär. Detta innebär att ansvaret för utredningen i många fall kan ligga på Migrationsverket i egenskap av förvaltningsmyndighet. Att frågan om vem som ska förebringa utredning styrs av ärendets karaktär innebär att Migrationsverket i ärenden där det finns intressen, allmänna eller enskilda, i vissa fall får ett utvidgat utredningsansvar. Det utvidgade utredningsansvaret är framträdande i ärenden där den enskilde åberopar skyddsskäl. Migrationsverket har då ett långt gående ansvar för att ärendet blir tillräckligt utrett. När det gäller den sökandes identitet är denna fråga ofta sammanvävd med övriga skäl som anges som grund för uppehållstillstånd. Detta innebär att ansvaret för utredningen beror på vilka intressen som i övrigt präglar ärendet. Att den sökandes identitet är klarlagd har dock även framträtt som ett intresse i sig. Grundresonemanget bör då leda till att Migrationsverket har ett relativt omfattande utredningsansvar även i fråga om identitet. Lagstiftaren har dock även betonat den enskildes roll i dessa fall. Resonemanget att Migrationsverket får ett utökat utredningsansvar då det föreligger ett skyddsintresse bör även kunna tillämpas på frågan om den sökandes ålder, både då den sökande åberopar skyddsskäl, men också med hänvisning till att barnets bästa ska prägla handledningen. De allmänna intressena framträder tydligt när Migrationsverket misstänker att det föreligger ett skenäktenskap. Migrationsverket har då bevisbördan för sitt påstående och har också fullt ansvar för utredningen. Slutligen är det i alla typer av ärenden viktigt att den utredning som görs av Migrationsverket präglas av de riktlinjer som finns samt av opartiskhet, professionalitet och saklighet.}},
author = {{Berleen, Tove}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Utredning i ärenden om uppehållstillstånd - Balansen mellan Migrationsverkets utredningsansvar och den sökandes upplysningsskyldighet}},
year = {{2009}},
}