Advanced

Barnets bästa- särskilt om nationell adoption och vårdnadsöverflyttning för familjehemsplacerade barn

Björkeroth, Louise (2009)
Department of Law
Abstract
Utgångspunkten för detta examensarbete har varit barnets bästa och hur detta på främsta sätt kan tillvaratas för barn som under en längre tid varit placerade i ett familjehem. I enlighet med svensk rätt är det i första hand föräldrarna (föräldern) som skall vara vårdnadshavare och ha det primära ansvaret för barnet. Det offentliga skall först träda in när föräldrarna ej fungerar på ett tillfredsställande sätt i sin roll. Samhällets ingripande kan ske genom frivillig vård enligt SoL (Socialtjänstlag) eller tvångsvård enligt LVU (Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga), vilket kan leda till att barnet blir placerat i familjehem eller på institution. Av de cirka 15000 barnen som årligen omhändertas i samhällets vård via SoL eller LVU,... (More)
Utgångspunkten för detta examensarbete har varit barnets bästa och hur detta på främsta sätt kan tillvaratas för barn som under en längre tid varit placerade i ett familjehem. I enlighet med svensk rätt är det i första hand föräldrarna (föräldern) som skall vara vårdnadshavare och ha det primära ansvaret för barnet. Det offentliga skall först träda in när föräldrarna ej fungerar på ett tillfredsställande sätt i sin roll. Samhällets ingripande kan ske genom frivillig vård enligt SoL (Socialtjänstlag) eller tvångsvård enligt LVU (Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga), vilket kan leda till att barnet blir placerat i familjehem eller på institution. Av de cirka 15000 barnen som årligen omhändertas i samhällets vård via SoL eller LVU, är cirka 11000 placerade i familjehem. Det höga antalet familjehemsplacerade i förhållande till institutionsplacerade barn kan motiveras med att familjehemmet anses vara ett bättre komplement till de biologiska föräldrarna än institutionen. Återföreningsprincipen är den svenska familjehemsvårdens överordnade mål och innebär att barnen skall kunna återförenas med sina biologiska föräldrar. Därför ses all vård utom hemmet i första hand som en tillfällig lösning på olika slags problem i familjer. I vissa fall ter det sig dock utsiktslöst för barn att återförenas med sina biologiska föräldrar. I det svenska regelverket finns då två undantagsinstitut, som använts i mycket begränsad utsträckning, för att bättre trygga barns placering på lång sikt: vårdnadsöverflyttning (i enlighet med 6:8 FB), som innebär att familjehemmets föräldrar övertar vårdnaden och nationell adoption, som innebär att dessa adopterar barnet i fråga. Barnets bästa skall efter ändringar i vårdnadsreglerna 2006 vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Begreppet är således även ledstjärnan vid beslut som rör frågor om en eventuell vårdnadsöverflyttning eller nationell adoption. Nationell adoption har använts i mycket blygsam utsträckning i flera decennier, men har nu hamnat på debattbordet igen. Två pågående offentliga utredningar studeras nu av ansvariga departement, bl.a. för att utreda om barnets bästa kommer till utryck på främsta sätt i lagstiftningen idag. Begreppets innebörd har förändrats under åren, vilket beror på ett flertal faktorer, såsom bl.a. samhällsförändringar, politiska beslut och vetenskapliga perspektiv. Det förefaller därför logiskt att såväl lagstiftaren som tillämpande myndigheter nu får nya möjligheter att hitta en rimligare balans i fall som rör familjehem, vårdnadsöverflyttning och nationell adoption, för att tillgodose kraven på barnets bästa i större utsträckning. Sammantaget borde detta innebära att institutet nationell adoption i specifika fall får en ökad betydelse som främsta sätt att nå syftet - barnets bästa. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Björkeroth, Louise
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Familjerätt
language
Swedish
id
1556281
date added to LUP
2010-03-08 15:55:19
date last changed
2010-03-08 15:55:19
@misc{1556281,
  abstract     = {Utgångspunkten för detta examensarbete har varit barnets bästa och hur detta på främsta sätt kan tillvaratas för barn som under en längre tid varit placerade i ett familjehem. I enlighet med svensk rätt är det i första hand föräldrarna (föräldern) som skall vara vårdnadshavare och ha det primära ansvaret för barnet. Det offentliga skall först träda in när föräldrarna ej fungerar på ett tillfredsställande sätt i sin roll. Samhällets ingripande kan ske genom frivillig vård enligt SoL (Socialtjänstlag) eller tvångsvård enligt LVU (Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga), vilket kan leda till att barnet blir placerat i familjehem eller på institution. Av de cirka 15000 barnen som årligen omhändertas i samhällets vård via SoL eller LVU, är cirka 11000 placerade i familjehem. Det höga antalet familjehemsplacerade i förhållande till institutionsplacerade barn kan motiveras med att familjehemmet anses vara ett bättre komplement till de biologiska föräldrarna än institutionen. Återföreningsprincipen är den svenska familjehemsvårdens överordnade mål och innebär att barnen skall kunna återförenas med sina biologiska föräldrar. Därför ses all vård utom hemmet i första hand som en tillfällig lösning på olika slags problem i familjer. I vissa fall ter det sig dock utsiktslöst för barn att återförenas med sina biologiska föräldrar. I det svenska regelverket finns då två undantagsinstitut, som använts i mycket begränsad utsträckning, för att bättre trygga barns placering på lång sikt: vårdnadsöverflyttning (i enlighet med 6:8 FB), som innebär att familjehemmets föräldrar övertar vårdnaden och nationell adoption, som innebär att dessa adopterar barnet i fråga. Barnets bästa skall efter ändringar i vårdnadsreglerna 2006 vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Begreppet är således även ledstjärnan vid beslut som rör frågor om en eventuell vårdnadsöverflyttning eller nationell adoption. Nationell adoption har använts i mycket blygsam utsträckning i flera decennier, men har nu hamnat på debattbordet igen. Två pågående offentliga utredningar studeras nu av ansvariga departement, bl.a. för att utreda om barnets bästa kommer till utryck på främsta sätt i lagstiftningen idag. Begreppets innebörd har förändrats under åren, vilket beror på ett flertal faktorer, såsom bl.a. samhällsförändringar, politiska beslut och vetenskapliga perspektiv. Det förefaller därför logiskt att såväl lagstiftaren som tillämpande myndigheter nu får nya möjligheter att hitta en rimligare balans i fall som rör familjehem, vårdnadsöverflyttning och nationell adoption, för att tillgodose kraven på barnets bästa i större utsträckning. Sammantaget borde detta innebära att institutet nationell adoption i specifika fall får en ökad betydelse som främsta sätt att nå syftet - barnets bästa.},
  author       = {Björkeroth, Louise},
  keyword      = {Familjerätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Barnets bästa- särskilt om nationell adoption och vårdnadsöverflyttning för familjehemsplacerade barn},
  year         = {2009},
}