Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Beskattning av styrelsearvoden

Björkhem, Karl-Henrik (2003)
Department of Law
Abstract
Denna uppsats främsta syfte är att besvara huruvida det är möjligt att ersättning som styrelsemedlem i ett aktiebolag mottar beskattas i ett enmansaktiebolag drivet av styrelsemedlemmen själv. Och om så är möjligt, när är det möjligt? Frågorna besvaras främst med utgångspunkt i avgörandena RÅ 1993 ref. 55 och RÅ 1993 ref. 104. Dessa rättsfall behandlar just den omständigheten att ett fåmansaktiebolags verksamhet bygger på ägarens prestationer som styrelseledamot eller VD i annat aktiebolag. Ersättningen från dessa uppdrag kom att beskattas hos personen i RÅ 1993 ref. 104 men näringsbeskattas i uppdragstagande fåmansbolag i RÅ 1993 ref. 55. Det finns åtskilliga regelverk som påverkat utgången av ovan nämnda rättsfall. I ABL så finns... (More)
Denna uppsats främsta syfte är att besvara huruvida det är möjligt att ersättning som styrelsemedlem i ett aktiebolag mottar beskattas i ett enmansaktiebolag drivet av styrelsemedlemmen själv. Och om så är möjligt, när är det möjligt? Frågorna besvaras främst med utgångspunkt i avgörandena RÅ 1993 ref. 55 och RÅ 1993 ref. 104. Dessa rättsfall behandlar just den omständigheten att ett fåmansaktiebolags verksamhet bygger på ägarens prestationer som styrelseledamot eller VD i annat aktiebolag. Ersättningen från dessa uppdrag kom att beskattas hos personen i RÅ 1993 ref. 104 men näringsbeskattas i uppdragstagande fåmansbolag i RÅ 1993 ref. 55. Det finns åtskilliga regelverk som påverkat utgången av ovan nämnda rättsfall. I ABL så finns bestämmelser som RegR hänvisade till i sina domskäl och dessa var 8 kap. 1§, 3§, 4§ och 6§. I dessa paragrafer regleras om styrelsens tillkomst, hur VD utses och hur arbetsfördelningen är vad gäller dem. En viktig regel som återfinns i ABL är den att styrelseledamot och VD skall vara fysisk person. En annan aspekt som är viktig är huruvida bolag med verksamhet som i huvudsak bygger på ägarens person och personliga arbetsinsatser, s.k. fria yrken överhuvudtaget kan anses finnas. I praxis har inte skäl funnits till att neka detta RÅ 1969 ref. 19. Genomsyn kan dock företas av olika orsaker så att beskattningen faller på person och ej bolag. En anledning är om det visar sig att bolaget inte i övrigt uppfyller bolagskriterierna. En annan anledning kan vara att den arbetspresterande fåmansbolagsägaren i stället för att vara uppdragstagare anses vara anställd av det bolag som han utför sina konsulttjänster för. Det finns åtskilliga omständigheter att ta hänsyn till vid bedömning huruvida det rör sig om ett tjänsteavtal eller uppdragsavtal. Juridisk person kan aldrig vara anställd. Genomsyn kan även göras om rätten finner att företagskonstruktionen endast uppkommit för att tillskansa sig förmåner vid beskattningen. Kärnan till frågan i vilka fall ersättning som styrelseledamot kan beskattas i ett fåmansbolag vars ägare utför uppdraget kan finnas i RegR uttalande om det samma i RÅ 1993 ref. 55, ''Anförda omständigheter kan emellertid inte anses hindra att uppdrag som styrelseledamot och verkställande direktör - med det personliga juridiska ansvar som följer med dessa - i särskilda fall kan för begränsad tid innehas av en person som inte är anställd av bolaget utan i stället knutits till detta som ett led i ett sådant särskilt avgränsat saneringsuppdrag som enligt vad som anförts i det föregående förelegat genom avtal mellan Lindahlsbolagen och AB Näldens Träindustri''. Om dessa av RegR uppställda kriterier är uppfyllda så kan beskattningen ske i fåmansbolaget enligt RegR. Rättsläget får dock anses oklart då RegR i fall RÅ 1993 ref. 104, med liknande omständigheter kom till annorlunda domslut. Det är så ofullständiga och oklara uttalanden som görs av RegR att det inte går att förutse framtida domslut. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Björkhem, Karl-Henrik
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Skatterätt
language
Swedish
id
1556284
date added to LUP
2010-03-08 15:55:19
date last changed
2010-03-08 15:55:19
@misc{1556284,
  abstract     = {Denna uppsats främsta syfte är att besvara huruvida det är möjligt att ersättning som styrelsemedlem i ett aktiebolag mottar beskattas i ett enmansaktiebolag drivet av styrelsemedlemmen själv. Och om så är möjligt, när är det möjligt? Frågorna besvaras främst med utgångspunkt i avgörandena RÅ 1993 ref. 55 och RÅ 1993 ref. 104. Dessa rättsfall behandlar just den omständigheten att ett fåmansaktiebolags verksamhet bygger på ägarens prestationer som styrelseledamot eller VD i annat aktiebolag. Ersättningen från dessa uppdrag kom att beskattas hos personen i RÅ 1993 ref. 104 men näringsbeskattas i uppdragstagande fåmansbolag i RÅ 1993 ref. 55. Det finns åtskilliga regelverk som påverkat utgången av ovan nämnda rättsfall. I ABL så finns bestämmelser som RegR hänvisade till i sina domskäl och dessa var 8 kap. 1§, 3§, 4§ och 6§. I dessa paragrafer regleras om styrelsens tillkomst, hur VD utses och hur arbetsfördelningen är vad gäller dem. En viktig regel som återfinns i ABL är den att styrelseledamot och VD skall vara fysisk person. En annan aspekt som är viktig är huruvida bolag med verksamhet som i huvudsak bygger på ägarens person och personliga arbetsinsatser, s.k. fria yrken överhuvudtaget kan anses finnas. I praxis har inte skäl funnits till att neka detta RÅ 1969 ref. 19. Genomsyn kan dock företas av olika orsaker så att beskattningen faller på person och ej bolag. En anledning är om det visar sig att bolaget inte i övrigt uppfyller bolagskriterierna. En annan anledning kan vara att den arbetspresterande fåmansbolagsägaren i stället för att vara uppdragstagare anses vara anställd av det bolag som han utför sina konsulttjänster för. Det finns åtskilliga omständigheter att ta hänsyn till vid bedömning huruvida det rör sig om ett tjänsteavtal eller uppdragsavtal. Juridisk person kan aldrig vara anställd. Genomsyn kan även göras om rätten finner att företagskonstruktionen endast uppkommit för att tillskansa sig förmåner vid beskattningen. Kärnan till frågan i vilka fall ersättning som styrelseledamot kan beskattas i ett fåmansbolag vars ägare utför uppdraget kan finnas i RegR uttalande om det samma i RÅ 1993 ref. 55, ''Anförda omständigheter kan emellertid inte anses hindra att uppdrag som styrelseledamot och verkställande direktör - med det personliga juridiska ansvar som följer med dessa - i särskilda fall kan för begränsad tid innehas av en person som inte är anställd av bolaget utan i stället knutits till detta som ett led i ett sådant särskilt avgränsat saneringsuppdrag som enligt vad som anförts i det föregående förelegat genom avtal mellan Lindahlsbolagen och AB Näldens Träindustri''. Om dessa av RegR uppställda kriterier är uppfyllda så kan beskattningen ske i fåmansbolaget enligt RegR. Rättsläget får dock anses oklart då RegR i fall RÅ 1993 ref. 104, med liknande omständigheter kom till annorlunda domslut. Det är så ofullständiga och oklara uttalanden som görs av RegR att det inte går att förutse framtida domslut.},
  author       = {Björkhem, Karl-Henrik},
  keyword      = {Skatterätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Beskattning av styrelsearvoden},
  year         = {2003},
}