Advanced

Permissioner - en avvägning mellan de intagnas behov och upprätthållandet av samhällsskydd

Blomqvist, Sofia (2004)
Department of Law
Abstract
Det har under åren som gått sedan permissionsinstitutet infördes, i slutet av 1930-talet, gjorts en rad utredningar angående avvägningen mellan å ena sidan samhällets krav på skydd och å andra sidan behovet av permission, som är ett viktigt inslag i den intagnes behandling. Även om det alltid har funnits ett antal permissioner som misskötts, har utredarna varit eniga om att fördelarna med permission som ett led i behandlingen av en intagen överväger nackdelarna därav. Däremot har tolkningen av lagstiftningen påverkats beroende på om brottet eller gärningsmannen stått i centrum. Efter morden i Malexander riktades skarp kritik mot Kriminalvårdsverkets styrning och uppföljning. Dagens permissionsbestämmelser som trädde i kraft år 2000 innebar... (More)
Det har under åren som gått sedan permissionsinstitutet infördes, i slutet av 1930-talet, gjorts en rad utredningar angående avvägningen mellan å ena sidan samhällets krav på skydd och å andra sidan behovet av permission, som är ett viktigt inslag i den intagnes behandling. Även om det alltid har funnits ett antal permissioner som misskötts, har utredarna varit eniga om att fördelarna med permission som ett led i behandlingen av en intagen överväger nackdelarna därav. Däremot har tolkningen av lagstiftningen påverkats beroende på om brottet eller gärningsmannen stått i centrum. Efter morden i Malexander riktades skarp kritik mot Kriminalvårdsverkets styrning och uppföljning. Dagens permissionsbestämmelser som trädde i kraft år 2000 innebar en skärpning av reglerna. Det poängteras numera att en noggrann risk- och farlighetsbedömning skall göras inför varje permissionstillfälle samt att permissionen alltid skall prövas utifrån lagstiftningens krav. Resultatet blev att framför allt särskilda permissioner beviljades betydligt mer restriktivt. Detta varierande mönster, mellan en strikt och en mer liberal syn på permissionsbeviljanden har varit ständigt återkommande under de senaste decennierna. Det finns olika typer av permission&semic normalpermission, särskild permission och lufthålspermission. Normalpermission kan beviljas om det inte finns en ''påtaglig fara för fortsatt brottslig verksamhet eller avsevärd fara för annat missbruk''. Särskild permission kan beviljas för angelägenheter som inte kan uträttas under normalpermission. Lufthålspermission kan beviljas om den intagne av säkerhetsskäl inte kan få normal- eller särskild permission. Beslut fattas av kriminalvårdschefen, men kan även delegeras till underordnad tjänsteman. Det är viktigt att beslutet är välformulerat så att den intagne förstår hur kriminalvårdsmyndigheten resonerat. Beslutet kan överklagas till Kriminalvårdsstyrelsen och därefter till allmän förvaltningsdomstol. För att permission skall kunna beviljas krävs att den intagne avtjänat en viss tid av sin verkställighet, s.k. kvalifikationstid. Inför varje permissionstillfälle skall en riskbedömning göras baserad på det underlag som kontaktmannen samlat in och övriga omständigheter som föreligger. I tysk rätt finns två olika slags permissioner som den intagne kan beviljas, permission under dagtid eller permission enligt 13 § StVollzG. Kriterierna som skall vara uppfyllda för att permission skall kunna beviljas är samtycke från den intagnes sida samt att fara för flykt eller missbruk inte föreligger. Kriminalvårdsmyndigheten har ett visst tolkningsutrymme, när det gäller huruvida fara för flykt eller missbruk finns, eftersom definitionen inte är angiven i lagtext. I svensk rätt har egentligen kriminalvården samma möjlighet, men denna är inte lika uttalad. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Blomqvist, Sofia
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Straffrätt
language
Swedish
id
1556369
date added to LUP
2010-03-08 15:55:19
date last changed
2010-03-08 15:55:19
@misc{1556369,
  abstract     = {Det har under åren som gått sedan permissionsinstitutet infördes, i slutet av 1930-talet, gjorts en rad utredningar angående avvägningen mellan å ena sidan samhällets krav på skydd och å andra sidan behovet av permission, som är ett viktigt inslag i den intagnes behandling. Även om det alltid har funnits ett antal permissioner som misskötts, har utredarna varit eniga om att fördelarna med permission som ett led i behandlingen av en intagen överväger nackdelarna därav. Däremot har tolkningen av lagstiftningen påverkats beroende på om brottet eller gärningsmannen stått i centrum. Efter morden i Malexander riktades skarp kritik mot Kriminalvårdsverkets styrning och uppföljning. Dagens permissionsbestämmelser som trädde i kraft år 2000 innebar en skärpning av reglerna. Det poängteras numera att en noggrann risk- och farlighetsbedömning skall göras inför varje permissionstillfälle samt att permissionen alltid skall prövas utifrån lagstiftningens krav. Resultatet blev att framför allt särskilda permissioner beviljades betydligt mer restriktivt. Detta varierande mönster, mellan en strikt och en mer liberal syn på permissionsbeviljanden har varit ständigt återkommande under de senaste decennierna. Det finns olika typer av permission&semic normalpermission, särskild permission och lufthålspermission. Normalpermission kan beviljas om det inte finns en ''påtaglig fara för fortsatt brottslig verksamhet eller avsevärd fara för annat missbruk''. Särskild permission kan beviljas för angelägenheter som inte kan uträttas under normalpermission. Lufthålspermission kan beviljas om den intagne av säkerhetsskäl inte kan få normal- eller särskild permission. Beslut fattas av kriminalvårdschefen, men kan även delegeras till underordnad tjänsteman. Det är viktigt att beslutet är välformulerat så att den intagne förstår hur kriminalvårdsmyndigheten resonerat. Beslutet kan överklagas till Kriminalvårdsstyrelsen och därefter till allmän förvaltningsdomstol. För att permission skall kunna beviljas krävs att den intagne avtjänat en viss tid av sin verkställighet, s.k. kvalifikationstid. Inför varje permissionstillfälle skall en riskbedömning göras baserad på det underlag som kontaktmannen samlat in och övriga omständigheter som föreligger. I tysk rätt finns två olika slags permissioner som den intagne kan beviljas, permission under dagtid eller permission enligt 13 § StVollzG. Kriterierna som skall vara uppfyllda för att permission skall kunna beviljas är samtycke från den intagnes sida samt att fara för flykt eller missbruk inte föreligger. Kriminalvårdsmyndigheten har ett visst tolkningsutrymme, när det gäller huruvida fara för flykt eller missbruk finns, eftersom definitionen inte är angiven i lagtext. I svensk rätt har egentligen kriminalvården samma möjlighet, men denna är inte lika uttalad.},
  author       = {Blomqvist, Sofia},
  keyword      = {Straffrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Permissioner - en avvägning mellan de intagnas behov och upprätthållandet av samhällsskydd},
  year         = {2004},
}