Juridiska gränser för patientens rätt att välja läkare utifrån språk, kön och etnicitet eller En blattedoktor? Över min döda kropp!
(2005)Department of Law
- Abstract
- Hälso- och sjukvårdslagstiftningen har under senare år varit föremål för en omfattande översyn. En rad förändringar har gjorts som syftat till att stärka patientens ställning. Men hur långt sträcker sig egentligen patientens rätt till inflytande över vården? För legitimationsyrken inom EU och EES-området gäller bestämmelser om ömsesidigt erkännande av medlemsländernas examensbevis. De formellt reglerade språkkraven - som på sin tid var lika för alla utomlands utbildade som inte hade svenska, norska eller danska som modersmål - är helt avskaffade (tredjelandsutbildade undantagna). Numera är det i stället den presumtive arbetsgivaren som har att bedöma, om en arbetssökande har den språkliga kompetens som krävs för anställningen i fråga. Men... (More)
- Hälso- och sjukvårdslagstiftningen har under senare år varit föremål för en omfattande översyn. En rad förändringar har gjorts som syftat till att stärka patientens ställning. Men hur långt sträcker sig egentligen patientens rätt till inflytande över vården? För legitimationsyrken inom EU och EES-området gäller bestämmelser om ömsesidigt erkännande av medlemsländernas examensbevis. De formellt reglerade språkkraven - som på sin tid var lika för alla utomlands utbildade som inte hade svenska, norska eller danska som modersmål - är helt avskaffade (tredjelandsutbildade undantagna). Numera är det i stället den presumtive arbetsgivaren som har att bedöma, om en arbetssökande har den språkliga kompetens som krävs för anställningen i fråga. Men språket är inte enbart ett redskap för kommunikation, det är också en bärare av ett lands kultur och identitet. Med en ökande invandring växer också behovet av läkare som förstår inte bara invandrarnas språk, utan även det som är utmärkande för deras kultur och då kanske alldeles särskilt synen på hälsa och sjukdom. Om den offentliga vården väljer, eller i tider av läkarbrist tvingas, att anställa personal som inte behärskar svenska, kan då förvaltningslagens reglering om tolk bli "&semicomvänt"&semic tillämplig? I uppsatsen diskuteras eventuella möjligheter - eller kanske snarare avsaknaden av möjligheter - att få svensk tolkhjälp i dylika fall. Få ifrågasätter väl idag om en kvinna, inför ett besök på kvinno-kliniken, framför en önskan om att få bli undersökt av en kvinnlig gynekolog - ett sådant önskemål är fullt accepterat i vår kultur. Men frågan är, om det ter sig lika naturligt när en man inte vill bli undersökt eller behandlad av en kvinnlig läkare. Hösten 2002 vände sig en ung man till akutintaget på Amtssygehuset i Gentofte, Danmark, med svåra buksmärtor. Läkaren, som råkade ha primärjour vid det aktuella tillfället, var kvinna och bördig från Iran. Patienten var dansk nynazist. Han krävde att få bli undersökt av en annan läkare, eftersom han inte betraktade primärjourläkaren som en människa utan som ett djur, och han ville inte bli behandlad av djur. Det hela slutade med att den danskfödde, manlige bakjouren beordrades in, vilket vållade stor debatt. Var går gränsen för de patientönskemål sjukvården kan/bör ställa upp på, i förhållande till den diskrimineringslagstiftning som för övrigt råder i samhället? Något entydigt och heltäckande svar på frågan kan knappast ges, men i uppsatsen diskuteras olika aspekter av problematiken i ljuset av gällande rätt. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1556418
- author
- Boltes, Petra
- supervisor
- organization
- year
- 2005
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- EG-rätt, Förvaltningsrätt, Medicinsk rätt
- language
- Swedish
- id
- 1556418
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:19
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:19
@misc{1556418,
abstract = {{Hälso- och sjukvårdslagstiftningen har under senare år varit föremål för en omfattande översyn. En rad förändringar har gjorts som syftat till att stärka patientens ställning. Men hur långt sträcker sig egentligen patientens rätt till inflytande över vården? För legitimationsyrken inom EU och EES-området gäller bestämmelser om ömsesidigt erkännande av medlemsländernas examensbevis. De formellt reglerade språkkraven - som på sin tid var lika för alla utomlands utbildade som inte hade svenska, norska eller danska som modersmål - är helt avskaffade (tredjelandsutbildade undantagna). Numera är det i stället den presumtive arbetsgivaren som har att bedöma, om en arbetssökande har den språkliga kompetens som krävs för anställningen i fråga. Men språket är inte enbart ett redskap för kommunikation, det är också en bärare av ett lands kultur och identitet. Med en ökande invandring växer också behovet av läkare som förstår inte bara invandrarnas språk, utan även det som är utmärkande för deras kultur och då kanske alldeles särskilt synen på hälsa och sjukdom. Om den offentliga vården väljer, eller i tider av läkarbrist tvingas, att anställa personal som inte behärskar svenska, kan då förvaltningslagens reglering om tolk bli "&semicomvänt"&semic tillämplig? I uppsatsen diskuteras eventuella möjligheter - eller kanske snarare avsaknaden av möjligheter - att få svensk tolkhjälp i dylika fall. Få ifrågasätter väl idag om en kvinna, inför ett besök på kvinno-kliniken, framför en önskan om att få bli undersökt av en kvinnlig gynekolog - ett sådant önskemål är fullt accepterat i vår kultur. Men frågan är, om det ter sig lika naturligt när en man inte vill bli undersökt eller behandlad av en kvinnlig läkare. Hösten 2002 vände sig en ung man till akutintaget på Amtssygehuset i Gentofte, Danmark, med svåra buksmärtor. Läkaren, som råkade ha primärjour vid det aktuella tillfället, var kvinna och bördig från Iran. Patienten var dansk nynazist. Han krävde att få bli undersökt av en annan läkare, eftersom han inte betraktade primärjourläkaren som en människa utan som ett djur, och han ville inte bli behandlad av djur. Det hela slutade med att den danskfödde, manlige bakjouren beordrades in, vilket vållade stor debatt. Var går gränsen för de patientönskemål sjukvården kan/bör ställa upp på, i förhållande till den diskrimineringslagstiftning som för övrigt råder i samhället? Något entydigt och heltäckande svar på frågan kan knappast ges, men i uppsatsen diskuteras olika aspekter av problematiken i ljuset av gällande rätt.}},
author = {{Boltes, Petra}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Juridiska gränser för patientens rätt att välja läkare utifrån språk, kön och etnicitet eller En blattedoktor? Över min döda kropp!}},
year = {{2005}},
}