Betydelsen av personutredning och yttrande i brottmål vid straffmätning och påföljdsval. Individualprevention enligt proportionalitetsprincipen
(2005)Department of Law
- Abstract
- I brottmål skall uppgifter om den tilltalades personliga förhållanden ingå i domstolens processmaterial. Införskaffandet av dessa uppgifter är utbrutet till ett särskilt processrättsligt institut - personutredning eller yttrande i brottmål - vilket i huvudsak regleras genom Lag (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål. Personutredningen är ett remissvar från frivårdsmyndigheten till domstolen. Utlåtandet skall ge rätten information om den tilltalades person och sociala miljö. Även de omständigheter och orsakssammanhang som lett fram till den brottsliga gärningen bör utredas. Yttrandet skall även innehålla ett ställningstagande i påföljdsfrågan. De ställningstaganden som kan komma i fråga är om övervakningsbehov finns, d.v.s. om... (More)
- I brottmål skall uppgifter om den tilltalades personliga förhållanden ingå i domstolens processmaterial. Införskaffandet av dessa uppgifter är utbrutet till ett särskilt processrättsligt institut - personutredning eller yttrande i brottmål - vilket i huvudsak regleras genom Lag (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål. Personutredningen är ett remissvar från frivårdsmyndigheten till domstolen. Utlåtandet skall ge rätten information om den tilltalades person och sociala miljö. Även de omständigheter och orsakssammanhang som lett fram till den brottsliga gärningen bör utredas. Yttrandet skall även innehålla ett ställningstagande i påföljdsfrågan. De ställningstaganden som kan komma i fråga är om övervakningsbehov finns, d.v.s. om en skyddstillsyn är en ändamålsenlig påföljd, och i så fall om övriga krav för frivårdspåföljd är uppfyllda. Förutsättningarna för föreskrift om samhällstjänst och särskild vårdplan, s.k. kontraktsvård skall alltid prövas, så även behovet av annan föreskrift. Det kan hända att ställningstagande i påföljdsfrågan av olika skäl inte kan lämnas. Detta skall då motiveras i utredningen. Förslag på villkorlig dom kan förekomma men aldrig förslag på fängelse, då detta är en påföljd motiverad endast utifrån allmänpreventiva hänsyn. Personutredning i brottmål har individualpreventiva hänsyn för ögonen. Dagens straffrättsliga påföljdssystem bygger emellertid på tanken om proportionalitet mellan brott och straff. Enligt den lagstiftning som reglerar straffmätning och påföljdsval skall rätten när skuldfrågan väl är prövad utreda om särskilda skäl att döma till lindrigare påföljd än fängelse föreligger. Denna fängelsepresumtion är emellertid lätt att bryta och i många fall kommer skyddstillsyn (eller villkorlig dom) av individualpreventiva skäl, d.v.s. förebyggande av återfall i brott genom insats på individnivå, att ersätta frihetsstraffet. Förutom individualpreventiva hänsyn är emellertid en mycket betydande faktor i sammanhanget den kriminalpolitik som förs, vilken innebär att så få personer som möjligt skall dömas till frihetsberövande straff. Förutom den forskning som visar att fängelsestraff är till men för individen torde även ekonomiska aspekter ligga bakom denna politik. Straffmätning och påföljdsval får sedan påföljdsbestämningsreformen av rättssäkerhetsskäl inte motiveras av individualpreventiva hänsyn. I syfte att förebygga återfall i brott kan emellertid viss individualpreventiva hänsyn tas. Till grund för denna hänsyn ligger personutredningen. Genom att låta en annan instans än den dömande stå för de individualpreventiva inslagen och låta domstolen behålla proportionalitetsprincipen för ögonen är rättssäkerheten tänkt att öka utan att den individualpreventiva aspekten för den skull helt utmönstras ur påföljdsbestämningen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1556427
- author
- Bondeson, Magdalena
- supervisor
- organization
- year
- 2005
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Processrätt, Rättssociologi, Straffrätt
- language
- Swedish
- id
- 1556427
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:19
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:19
@misc{1556427,
abstract = {{I brottmål skall uppgifter om den tilltalades personliga förhållanden ingå i domstolens processmaterial. Införskaffandet av dessa uppgifter är utbrutet till ett särskilt processrättsligt institut - personutredning eller yttrande i brottmål - vilket i huvudsak regleras genom Lag (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål. Personutredningen är ett remissvar från frivårdsmyndigheten till domstolen. Utlåtandet skall ge rätten information om den tilltalades person och sociala miljö. Även de omständigheter och orsakssammanhang som lett fram till den brottsliga gärningen bör utredas. Yttrandet skall även innehålla ett ställningstagande i påföljdsfrågan. De ställningstaganden som kan komma i fråga är om övervakningsbehov finns, d.v.s. om en skyddstillsyn är en ändamålsenlig påföljd, och i så fall om övriga krav för frivårdspåföljd är uppfyllda. Förutsättningarna för föreskrift om samhällstjänst och särskild vårdplan, s.k. kontraktsvård skall alltid prövas, så även behovet av annan föreskrift. Det kan hända att ställningstagande i påföljdsfrågan av olika skäl inte kan lämnas. Detta skall då motiveras i utredningen. Förslag på villkorlig dom kan förekomma men aldrig förslag på fängelse, då detta är en påföljd motiverad endast utifrån allmänpreventiva hänsyn. Personutredning i brottmål har individualpreventiva hänsyn för ögonen. Dagens straffrättsliga påföljdssystem bygger emellertid på tanken om proportionalitet mellan brott och straff. Enligt den lagstiftning som reglerar straffmätning och påföljdsval skall rätten när skuldfrågan väl är prövad utreda om särskilda skäl att döma till lindrigare påföljd än fängelse föreligger. Denna fängelsepresumtion är emellertid lätt att bryta och i många fall kommer skyddstillsyn (eller villkorlig dom) av individualpreventiva skäl, d.v.s. förebyggande av återfall i brott genom insats på individnivå, att ersätta frihetsstraffet. Förutom individualpreventiva hänsyn är emellertid en mycket betydande faktor i sammanhanget den kriminalpolitik som förs, vilken innebär att så få personer som möjligt skall dömas till frihetsberövande straff. Förutom den forskning som visar att fängelsestraff är till men för individen torde även ekonomiska aspekter ligga bakom denna politik. Straffmätning och påföljdsval får sedan påföljdsbestämningsreformen av rättssäkerhetsskäl inte motiveras av individualpreventiva hänsyn. I syfte att förebygga återfall i brott kan emellertid viss individualpreventiva hänsyn tas. Till grund för denna hänsyn ligger personutredningen. Genom att låta en annan instans än den dömande stå för de individualpreventiva inslagen och låta domstolen behålla proportionalitetsprincipen för ögonen är rättssäkerheten tänkt att öka utan att den individualpreventiva aspekten för den skull helt utmönstras ur påföljdsbestämningen.}},
author = {{Bondeson, Magdalena}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Betydelsen av personutredning och yttrande i brottmål vid straffmätning och påföljdsval. Individualprevention enligt proportionalitetsprincipen}},
year = {{2005}},
}