Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

In i mörkret-lagstiftningen mot den organiserade brottsligheten ur ett kritiskt perspektiv

Borssén, August (2003)
Department of Law
Abstract
Detta arbete behandlar framväxten och utformningen av två olika brott som kan sägas vara signifikativa för den organiserade brottsligheten. Båda dessa brott: narkotikasmuggling och människosmuggling, förutsätter den typ av nätverk som är själva grunden för begreppets definition. Det finns ett stort intresse för statsmakten att begränsa dessa brotts allmänna skadeverkningar. Detta gäller speciellt narkotikasmugglingen i och med att narkotikamissbruket i vårt land kostar samhället stora pengar i fråga om polisresurser, sjukvård och socialtjänst m.m. Människosmugglingen har utöver de ekonomiska skadeverkningarna en påtagligt inslag av humanitärt lidande som även i hög grad anknyter till den alltmer aktuella i- och u-lands problematiken. Dessa... (More)
Detta arbete behandlar framväxten och utformningen av två olika brott som kan sägas vara signifikativa för den organiserade brottsligheten. Båda dessa brott: narkotikasmuggling och människosmuggling, förutsätter den typ av nätverk som är själva grunden för begreppets definition. Det finns ett stort intresse för statsmakten att begränsa dessa brotts allmänna skadeverkningar. Detta gäller speciellt narkotikasmugglingen i och med att narkotikamissbruket i vårt land kostar samhället stora pengar i fråga om polisresurser, sjukvård och socialtjänst m.m. Människosmugglingen har utöver de ekonomiska skadeverkningarna en påtagligt inslag av humanitärt lidande som även i hög grad anknyter till den alltmer aktuella i- och u-lands problematiken. Dessa faktorer tillsammans gör att denna lagstiftning ständigt är i fokus för lagstiftarnas intresse. Faran med detta intresse är att det är lätt att halka in på en väg som bär spår av en offensiv straffrättspolitik, i och med att straffrätten blir ett substitut för den mängd av åtgärder på en rad olika plan som hade behövt vidtas. Denna utveckling accelereras också av allmänhetens och massmedias krav. Slutsumman av detta blir att straffrätten till viss del används för att försöka lösa de samhälleliga och sociala problem som dessa brott är symptom på. Denna straffrättspolitiska inriktning har inneburit exempelvis att brottet människosmuggling infördes med hänvisning till ett akut problemläge och trots att denna typ av förfarande i stort sett var straffbelagt sedan tidigare. När det gäller narkotikalagstiftningen har den kommit att omfatta fler och fler preparat och straffsatserna har undan för undan höjts med hänvisning till smörhålsteorin. Denna teori innebär förenklat uttryckt att den organiserade brottsligheten söker sig till det land som har lägst straffsatser. Smörhålsteorins trovärdighet är indirekt ifrågasatt av flera remissinstanser likaså nyttan av längre och längre straff. Detta reser frågan varför utvecklingen på dessa områden ändå har gått åt detta håll. Denna fråga kan dock inte besvaras med stor säkerhet. En mångfald faktorer har förmodligen samverkat, men kärnan till utvecklingen kan förmodligen finnas i inställningen till staten och straffrätten. Staten ses som något självklart gott i förhållande till det som skall bekämpas. Detta gör det svårt att se de skadeverkningar som statens agerande i dessa frågor kan tänkas ge upphov till. Ett exempel på skadeverkningar av att staten kraftfullt går in och styr upp ett problemläge, är normaliseringen av det exceptionella. Polis och åklagare tilldelas extraordinära resurser för att lösa ett problem i ett akut läge. Dessa resurser kan sedan komma att ses som något normalt som sedan kan tillgripas mot ''vardagsbrottsligheten''. Mot denna utveckling fordras vaksamhet och ett kontinuerligt ifrågasättande av statens rätt att ingripa i de enskilda medborgarnas frihet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Borssén, August
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Straffrätt
language
Swedish
id
1556451
date added to LUP
2010-03-08 15:55:19
date last changed
2010-03-08 15:55:19
@misc{1556451,
  abstract     = {Detta arbete behandlar framväxten och utformningen av två olika brott som kan sägas vara signifikativa för den organiserade brottsligheten. Båda dessa brott: narkotikasmuggling och människosmuggling, förutsätter den typ av nätverk som är själva grunden för begreppets definition. Det finns ett stort intresse för statsmakten att begränsa dessa brotts allmänna skadeverkningar. Detta gäller speciellt narkotikasmugglingen i och med att narkotikamissbruket i vårt land kostar samhället stora pengar i fråga om polisresurser, sjukvård och socialtjänst m.m. Människosmugglingen har utöver de ekonomiska skadeverkningarna en påtagligt inslag av humanitärt lidande som även i hög grad anknyter till den alltmer aktuella i- och u-lands problematiken. Dessa faktorer tillsammans gör att denna lagstiftning ständigt är i fokus för lagstiftarnas intresse. Faran med detta intresse är att det är lätt att halka in på en väg som bär spår av en offensiv straffrättspolitik, i och med att straffrätten blir ett substitut för den mängd av åtgärder på en rad olika plan som hade behövt vidtas. Denna utveckling accelereras också av allmänhetens och massmedias krav. Slutsumman av detta blir att straffrätten till viss del används för att försöka lösa de samhälleliga och sociala problem som dessa brott är symptom på. Denna straffrättspolitiska inriktning har inneburit exempelvis att brottet människosmuggling infördes med hänvisning till ett akut problemläge och trots att denna typ av förfarande i stort sett var straffbelagt sedan tidigare. När det gäller narkotikalagstiftningen har den kommit att omfatta fler och fler preparat och straffsatserna har undan för undan höjts med hänvisning till smörhålsteorin. Denna teori innebär förenklat uttryckt att den organiserade brottsligheten söker sig till det land som har lägst straffsatser. Smörhålsteorins trovärdighet är indirekt ifrågasatt av flera remissinstanser likaså nyttan av längre och längre straff. Detta reser frågan varför utvecklingen på dessa områden ändå har gått åt detta håll. Denna fråga kan dock inte besvaras med stor säkerhet. En mångfald faktorer har förmodligen samverkat, men kärnan till utvecklingen kan förmodligen finnas i inställningen till staten och straffrätten. Staten ses som något självklart gott i förhållande till det som skall bekämpas. Detta gör det svårt att se de skadeverkningar som statens agerande i dessa frågor kan tänkas ge upphov till. Ett exempel på skadeverkningar av att staten kraftfullt går in och styr upp ett problemläge, är normaliseringen av det exceptionella. Polis och åklagare tilldelas extraordinära resurser för att lösa ett problem i ett akut läge. Dessa resurser kan sedan komma att ses som något normalt som sedan kan tillgripas mot ''vardagsbrottsligheten''. Mot denna utveckling fordras vaksamhet och ett kontinuerligt ifrågasättande av statens rätt att ingripa i de enskilda medborgarnas frihet.},
  author       = {Borssén, August},
  keyword      = {Straffrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {In i mörkret-lagstiftningen mot den organiserade brottsligheten ur ett kritiskt perspektiv},
  year         = {2003},
}