Förslaget om skattelättnad för utländska nyckelpersoner ur ett skattekonkurrensperspektiv
(2000)Department of Law
- Abstract
- Det svenska förslaget om skattelättnad för utländska experter, forskare och andra nyckelpersoner innebär att 25% av lönen och vissa kostnads-ersättningar undantas från inkomstskatt och socialavgifter under högst tre år. Ett krav härför är dock att det tidsbegränsade arbetet i Sverige inte överstiger fem år. Syftet med skattereglerna är att underlätta för svenska företag att rekrytera nyckelpersoner från utlandet och att underlätta för utländska företag att investera i Sverige. Liknande regler om skattelättnad finns även i Danmark och Finland men med den skillnaden att länderna i stället för beskattning av ett reducerat lönebelopp tillämpar en lägre skattesats på bruttolönen än för övriga oinskränkt skattskyldiga. Det svenska förslaget och... (More)
- Det svenska förslaget om skattelättnad för utländska experter, forskare och andra nyckelpersoner innebär att 25% av lönen och vissa kostnads-ersättningar undantas från inkomstskatt och socialavgifter under högst tre år. Ett krav härför är dock att det tidsbegränsade arbetet i Sverige inte överstiger fem år. Syftet med skattereglerna är att underlätta för svenska företag att rekrytera nyckelpersoner från utlandet och att underlätta för utländska företag att investera i Sverige. Liknande regler om skattelättnad finns även i Danmark och Finland men med den skillnaden att länderna i stället för beskattning av ett reducerat lönebelopp tillämpar en lägre skattesats på bruttolönen än för övriga oinskränkt skattskyldiga. Det svenska förslaget och den redan existerande lättnadslagstiftningen i våra nordiska grannländer utgör exempel på hur den ekonomiska globaliseringen har lett till att länder börjat konkurrera med varandra om lättrörliga beskattningsunderlag, såsom högutbildad arbetskraft och kapital. I takt med den ökande internationaliseringen försöker enskilda länder med lägre och lägre skatter att locka till sig andra länders beskattningsunderlag. Detta har bland annat uppmärksammats av EU som har vidtagit åtgärder för att motverka skadlig skattekonkurrens. I uppsatsen behandlas EU:s regler om statligt stöd och EU:s uppförandekod för företagsbeskattning närmare för att sedan appliceras på det svenska förslaget om skattelättnad för utländska nyckelpersoner. Resonemang förs bland annat kring de kriterier som måste vara uppfyllda för att det svenska förslaget ska betraktas som statligt stöd. Då nedsättningen av underlaget för beräkning av socialavgifter, liksom möjligheten att anställa utländska nyckelpersoner som omfattas av skattelättnaden är tillgängliga för alla företag oavsett verksamhetsområde, storlek och geografiskt läge blir slutsatsen att expertskatten inte utgör statligt stöd då kriteriet att åtgärden ska gynna vissa företag eller viss verksamhet inte är uppfyllt. Till skillnad mot statsstödsreglerna, som omfattar stöd av vilket slag det än är, riktar EU:s uppförandekod specifikt in sig på skatteåtgärder på företagsbeskattningens område i kampen för att motverka skadlig skattekonkurrens. Då särskilda ordningar för löntagare ännu inte omfattas av uppförandekodens tillämpningsområde har i uppsatsen diskuterats om det går att betrakta förslaget om skattelättnad för utländska nyckelpersoner som en skatteåtgärd på företagsbeskattningens område. Om så skulle vara fallet, vilket enligt min mening inte torde vara helt omöjligt, har en diskussion förts om expertskatten kan innebära "&semicen påtagligt lägre effektiv beskattningsnivå"&semic och få "&semicbetydande inverkan på var inom gemenskapen ekonomisk verksamhet förläggs"&semic. Dessa två begrepp måste vara uppfyllda för att skatteåtgärden ifråga ska betraktas som skadlig enligt uppförandekoden. Begreppens oklara karaktär har gjort det svårt att praktiskt tillämpa dem då de stundom lett till mer frågor än svar. Jag tenderar dock åt att inte betrakta det svenska förslaget om skattelättnad för utländska nyckelpersoner som en skadlig skatteåtgärd enligt EU:s uppförandekod. Huruvida samma bedömning kommer att göras av EU återstår att se. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1556517
- author
- Brodén, Anneli
- supervisor
- organization
- year
- 2000
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Skatterätt
- language
- Swedish
- id
- 1556517
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:19
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:19
@misc{1556517,
abstract = {{Det svenska förslaget om skattelättnad för utländska experter, forskare och andra nyckelpersoner innebär att 25% av lönen och vissa kostnads-ersättningar undantas från inkomstskatt och socialavgifter under högst tre år. Ett krav härför är dock att det tidsbegränsade arbetet i Sverige inte överstiger fem år. Syftet med skattereglerna är att underlätta för svenska företag att rekrytera nyckelpersoner från utlandet och att underlätta för utländska företag att investera i Sverige. Liknande regler om skattelättnad finns även i Danmark och Finland men med den skillnaden att länderna i stället för beskattning av ett reducerat lönebelopp tillämpar en lägre skattesats på bruttolönen än för övriga oinskränkt skattskyldiga. Det svenska förslaget och den redan existerande lättnadslagstiftningen i våra nordiska grannländer utgör exempel på hur den ekonomiska globaliseringen har lett till att länder börjat konkurrera med varandra om lättrörliga beskattningsunderlag, såsom högutbildad arbetskraft och kapital. I takt med den ökande internationaliseringen försöker enskilda länder med lägre och lägre skatter att locka till sig andra länders beskattningsunderlag. Detta har bland annat uppmärksammats av EU som har vidtagit åtgärder för att motverka skadlig skattekonkurrens. I uppsatsen behandlas EU:s regler om statligt stöd och EU:s uppförandekod för företagsbeskattning närmare för att sedan appliceras på det svenska förslaget om skattelättnad för utländska nyckelpersoner. Resonemang förs bland annat kring de kriterier som måste vara uppfyllda för att det svenska förslaget ska betraktas som statligt stöd. Då nedsättningen av underlaget för beräkning av socialavgifter, liksom möjligheten att anställa utländska nyckelpersoner som omfattas av skattelättnaden är tillgängliga för alla företag oavsett verksamhetsområde, storlek och geografiskt läge blir slutsatsen att expertskatten inte utgör statligt stöd då kriteriet att åtgärden ska gynna vissa företag eller viss verksamhet inte är uppfyllt. Till skillnad mot statsstödsreglerna, som omfattar stöd av vilket slag det än är, riktar EU:s uppförandekod specifikt in sig på skatteåtgärder på företagsbeskattningens område i kampen för att motverka skadlig skattekonkurrens. Då särskilda ordningar för löntagare ännu inte omfattas av uppförandekodens tillämpningsområde har i uppsatsen diskuterats om det går att betrakta förslaget om skattelättnad för utländska nyckelpersoner som en skatteåtgärd på företagsbeskattningens område. Om så skulle vara fallet, vilket enligt min mening inte torde vara helt omöjligt, har en diskussion förts om expertskatten kan innebära "&semicen påtagligt lägre effektiv beskattningsnivå"&semic och få "&semicbetydande inverkan på var inom gemenskapen ekonomisk verksamhet förläggs"&semic. Dessa två begrepp måste vara uppfyllda för att skatteåtgärden ifråga ska betraktas som skadlig enligt uppförandekoden. Begreppens oklara karaktär har gjort det svårt att praktiskt tillämpa dem då de stundom lett till mer frågor än svar. Jag tenderar dock åt att inte betrakta det svenska förslaget om skattelättnad för utländska nyckelpersoner som en skadlig skatteåtgärd enligt EU:s uppförandekod. Huruvida samma bedömning kommer att göras av EU återstår att se.}},
author = {{Brodén, Anneli}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Förslaget om skattelättnad för utländska nyckelpersoner ur ett skattekonkurrensperspektiv}},
year = {{2000}},
}