När offret tvingas dela skadeståndet med gärningsmannen - behov av korrigering vid oskäliga bodelningsresultat i en viss situation
(2007)Department of Law
- Abstract
- Äktenskapsbalkens nuvarande regler om bodelning enligt likadelningsprincipen och skuldavräkning kan i vissa fall ge otillfredsställande resultat. Detta för att lagen inte alltid fungerar i verkligheten så som lagstiftaren en gång hade för avsikt. Ett exempel på detta är att en make som har misshandlat sin maka kan få skadeståndsbeloppet, vilket han utdömts att betala till denna, avräknat som en skuld eller, genom att beloppet ses som en tillgång för offret, till och med själv få del av pengarna vid en bodelning i anledning av skilsmässa. Med dagens lagstiftning finns det inte någon möjlighet för den ersättningsberättigade maken, som efter att ha utsatts av den andre för våld och kränkningar har tillerkänts skadestånd eller ersättning, att... (More)
- Äktenskapsbalkens nuvarande regler om bodelning enligt likadelningsprincipen och skuldavräkning kan i vissa fall ge otillfredsställande resultat. Detta för att lagen inte alltid fungerar i verkligheten så som lagstiftaren en gång hade för avsikt. Ett exempel på detta är att en make som har misshandlat sin maka kan få skadeståndsbeloppet, vilket han utdömts att betala till denna, avräknat som en skuld eller, genom att beloppet ses som en tillgång för offret, till och med själv få del av pengarna vid en bodelning i anledning av skilsmässa. Med dagens lagstiftning finns det inte någon möjlighet för den ersättningsberättigade maken, som efter att ha utsatts av den andre för våld och kränkningar har tillerkänts skadestånd eller ersättning, att undanta sådan ersättning från bodelningen om beloppet har betalts ut före den kritiska tidpunkten. Lagstiftningen gör alltså en åtskillnad mellan en fordran på en ersättning och en redan utbetald ersättning och detta oavsett om förutsättningen för den ersättningsgrundande handlingen är densamma. Att en kvinna, som under ett äktenskap blivit misshandlad, ska tvingas att dela skadeståndet med den hon genom skilsmässa försöker undkomma, ter sig närmast absurt. Faktum är att just detta länge har varit möjligt inom svensk familjerättslagstiftning. Oskäliga bodelningsresultat har uppstått utan någon som helst möjlighet till justering. För att komma till rätta med detta har regeringen tillsatt en utredning vilken under hösten 2006 har resulterat i en lagrådsremiss och en proposition. Enligt det slutliga förslaget ska en make som har fått en ersättning för skada eller kränkning kunna få undanta denna ersättning vid en bodelning och detta oavsett vem som har begått brottet. Vidare ska en make kunna kompenseras vid en bodelning om den andre maken har minskat sitt giftorättsgods eller skuldsatt sig genom en brottslig handling. Utredningen berörde till en början även möjligheten till jämkning i situationer som dessa, men lagrådet avråder från denna hantering av problemet. Lagändringarna väntas enligt förslaget träda i kraft den 1 juli 2007. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1556596
- author
- Bååth, Anette
- supervisor
- organization
- year
- 2007
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Familjerätt
- language
- Swedish
- id
- 1556596
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:19
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:19
@misc{1556596,
abstract = {{Äktenskapsbalkens nuvarande regler om bodelning enligt likadelningsprincipen och skuldavräkning kan i vissa fall ge otillfredsställande resultat. Detta för att lagen inte alltid fungerar i verkligheten så som lagstiftaren en gång hade för avsikt. Ett exempel på detta är att en make som har misshandlat sin maka kan få skadeståndsbeloppet, vilket han utdömts att betala till denna, avräknat som en skuld eller, genom att beloppet ses som en tillgång för offret, till och med själv få del av pengarna vid en bodelning i anledning av skilsmässa. Med dagens lagstiftning finns det inte någon möjlighet för den ersättningsberättigade maken, som efter att ha utsatts av den andre för våld och kränkningar har tillerkänts skadestånd eller ersättning, att undanta sådan ersättning från bodelningen om beloppet har betalts ut före den kritiska tidpunkten. Lagstiftningen gör alltså en åtskillnad mellan en fordran på en ersättning och en redan utbetald ersättning och detta oavsett om förutsättningen för den ersättningsgrundande handlingen är densamma. Att en kvinna, som under ett äktenskap blivit misshandlad, ska tvingas att dela skadeståndet med den hon genom skilsmässa försöker undkomma, ter sig närmast absurt. Faktum är att just detta länge har varit möjligt inom svensk familjerättslagstiftning. Oskäliga bodelningsresultat har uppstått utan någon som helst möjlighet till justering. För att komma till rätta med detta har regeringen tillsatt en utredning vilken under hösten 2006 har resulterat i en lagrådsremiss och en proposition. Enligt det slutliga förslaget ska en make som har fått en ersättning för skada eller kränkning kunna få undanta denna ersättning vid en bodelning och detta oavsett vem som har begått brottet. Vidare ska en make kunna kompenseras vid en bodelning om den andre maken har minskat sitt giftorättsgods eller skuldsatt sig genom en brottslig handling. Utredningen berörde till en början även möjligheten till jämkning i situationer som dessa, men lagrådet avråder från denna hantering av problemet. Lagändringarna väntas enligt förslaget träda i kraft den 1 juli 2007.}},
author = {{Bååth, Anette}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{När offret tvingas dela skadeståndet med gärningsmannen - behov av korrigering vid oskäliga bodelningsresultat i en viss situation}},
year = {{2007}},
}