Preskription av personskadeersättning - En studie av specialpreskriptionen i FAL och TSL
(2002)Department of Law
- Abstract
- Uppsatsen primära syfte är att, med begränsning till personskador, beskriva rättsläget vid tillämpning av specialpreskriptionen i FAL och TSL. Specialpreskriptionen i FAL och TSL innehåller en rad moment som inte återfinns i den allmänna preskriptionen. Sålunda stadgas en treårig preskription räknat från tidpunkten då den skadelidande erhåller kännedom om att fordran kan göras gällande. Denna korttidspreskription kompletteras av en tioårspreskription räknat från tidpunkten då fordran tidigast kunnat göras gällande. Preskriptionsavbrott påkallas genom det kvalificerade kravet på väckande av talan. I den praktiska tillämpningen av preskriptionsreglerna har tolkningsproblem uppstått främst med fastställandet av preskriptionstidens... (More)
- Uppsatsen primära syfte är att, med begränsning till personskador, beskriva rättsläget vid tillämpning av specialpreskriptionen i FAL och TSL. Specialpreskriptionen i FAL och TSL innehåller en rad moment som inte återfinns i den allmänna preskriptionen. Sålunda stadgas en treårig preskription räknat från tidpunkten då den skadelidande erhåller kännedom om att fordran kan göras gällande. Denna korttidspreskription kompletteras av en tioårspreskription räknat från tidpunkten då fordran tidigast kunnat göras gällande. Preskriptionsavbrott påkallas genom det kvalificerade kravet på väckande av talan. I den praktiska tillämpningen av preskriptionsreglerna har tolkningsproblem uppstått främst med fastställandet av preskriptionstidens utgångspunkt. Oklarhet har kommit att råda kring kännedomskriteriet, frågan om när en fordran tidigast kunnat göras gällande och innebörden av begreppet ''göras gällande''. Varken lagtext eller befintliga lagförarbeten ger någon närmare anvisning om hur preskriptionsbestämmelserna skall förstås. Vid personskador aktualiseras preskriptionsfrågor ofta vid skador där de initiala besvären är lindriga för att senare återkomma med invalidiserande problem. En praktiskt viktig skadetyp som kan ha denna symptombild är de inom trafikskadeområdet allt vanligare whiplashskadorna. Försäkringsbranschen har i den löpande skaderegleringen anammat en restriktiv tolkning. Dagen för olyckan anses regelmässigt utgöra startpunkt för alla anspråk med anledning av ett olycksfall. Inom doktrinen har försäkringsbolagens inställning kritiserats. En mer nyanserad bild har växt fram där skadedagen inte med automatik anses utgöra startpunkt för preskriptionsfristen. Det anförs även att olika anspråk med anledning av en olycka skall löpa med individuell preskriptionstid. HD har genom en rad prejudicerande domar kommit att utveckla och precisera rättsläget. Det nya rättsläget ansluter i hög grad till den tolkning som framförts inom doktrinen. Uppsatsen behandlar mer översiktligt övriga moment i specialpreskriptionen - frågan om hur avbrott sker och hur den i TSL kompletterande sexmånadersfristen skall förstås. Avslutningsvis beskrivs rättsutvecklingen och några idéer inför kommande lagstiftning på området presenteras. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1556744
- author
- Christensen, Per
- supervisor
- organization
- year
- 2002
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Försäkringsrätt
- language
- Swedish
- id
- 1556744
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:20
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:20
@misc{1556744,
abstract = {{Uppsatsen primära syfte är att, med begränsning till personskador, beskriva rättsläget vid tillämpning av specialpreskriptionen i FAL och TSL. Specialpreskriptionen i FAL och TSL innehåller en rad moment som inte återfinns i den allmänna preskriptionen. Sålunda stadgas en treårig preskription räknat från tidpunkten då den skadelidande erhåller kännedom om att fordran kan göras gällande. Denna korttidspreskription kompletteras av en tioårspreskription räknat från tidpunkten då fordran tidigast kunnat göras gällande. Preskriptionsavbrott påkallas genom det kvalificerade kravet på väckande av talan. I den praktiska tillämpningen av preskriptionsreglerna har tolkningsproblem uppstått främst med fastställandet av preskriptionstidens utgångspunkt. Oklarhet har kommit att råda kring kännedomskriteriet, frågan om när en fordran tidigast kunnat göras gällande och innebörden av begreppet ''göras gällande''. Varken lagtext eller befintliga lagförarbeten ger någon närmare anvisning om hur preskriptionsbestämmelserna skall förstås. Vid personskador aktualiseras preskriptionsfrågor ofta vid skador där de initiala besvären är lindriga för att senare återkomma med invalidiserande problem. En praktiskt viktig skadetyp som kan ha denna symptombild är de inom trafikskadeområdet allt vanligare whiplashskadorna. Försäkringsbranschen har i den löpande skaderegleringen anammat en restriktiv tolkning. Dagen för olyckan anses regelmässigt utgöra startpunkt för alla anspråk med anledning av ett olycksfall. Inom doktrinen har försäkringsbolagens inställning kritiserats. En mer nyanserad bild har växt fram där skadedagen inte med automatik anses utgöra startpunkt för preskriptionsfristen. Det anförs även att olika anspråk med anledning av en olycka skall löpa med individuell preskriptionstid. HD har genom en rad prejudicerande domar kommit att utveckla och precisera rättsläget. Det nya rättsläget ansluter i hög grad till den tolkning som framförts inom doktrinen. Uppsatsen behandlar mer översiktligt övriga moment i specialpreskriptionen - frågan om hur avbrott sker och hur den i TSL kompletterande sexmånadersfristen skall förstås. Avslutningsvis beskrivs rättsutvecklingen och några idéer inför kommande lagstiftning på området presenteras.}},
author = {{Christensen, Per}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Preskription av personskadeersättning - En studie av specialpreskriptionen i FAL och TSL}},
year = {{2002}},
}