Bolagsordningens roll som kontrollinstrument beträffande ägarkretsen i aktiebolag
(2003)Department of Law
- Abstract
- Enligt en av aktiebolagsrättens grundprinciper är aktierna fritt överlåtbara. I ett mindre bolag är aktieägarnas personliga kvaliteter av yttersta vikt, vilket betyder att det i sådana bolag kan finnas ett berättigat intresse av att utöva kontroll över ägarkretsen och därmed göra avsteg från principen om fri överlåtbarhet. Detta har den svenske lagstiftaren redan tidigt insett och tillåtit att det i bolagsordningen togs in klausuler med detta syfte. Från början stod det bolagen helt fritt att reglera frågan efter eget skön, men allt eftersom blev det tydligt att risken för missbruk måste beaktas. Lagstiftaren har därmed i omgångar reviderat lagen på detta område. Idag tillåts endast den s.k. hembudsklausulen i bolagsordningen. Andra typer... (More)
- Enligt en av aktiebolagsrättens grundprinciper är aktierna fritt överlåtbara. I ett mindre bolag är aktieägarnas personliga kvaliteter av yttersta vikt, vilket betyder att det i sådana bolag kan finnas ett berättigat intresse av att utöva kontroll över ägarkretsen och därmed göra avsteg från principen om fri överlåtbarhet. Detta har den svenske lagstiftaren redan tidigt insett och tillåtit att det i bolagsordningen togs in klausuler med detta syfte. Från början stod det bolagen helt fritt att reglera frågan efter eget skön, men allt eftersom blev det tydligt att risken för missbruk måste beaktas. Lagstiftaren har därmed i omgångar reviderat lagen på detta område. Idag tillåts endast den s.k. hembudsklausulen i bolagsordningen. Andra typer av överlåtelsebegränsande klausuler är förköp och samtycke. Den som vill använda dessa konstruktioner är idag hänvisad till att reglera frågan i ett s.k. aktieägaravtal. Nackdelen jämfört med bolagsordningen är att ett sådant avtal har osäkrare rättsverkningar gentemot tredje man. Regleringen av hembudsförbehållet i 3 kap. 3 § ABL består till stor del av dispositiva huvudregler. Detta innebär att klausulförfattaren har ganska stor frihet vid utformandet av klausulen. Man kan t.ex. helt fritt bestämma över vilka fång som omfattas och vilka personer som utgör kretsen av lösningsberättigade. Tiden för framställan av lösningsanspråk och erläggande av lösenbeloppet är dock begränsad, av hänsyn till den hembudsskyldige förvärvarens intresse. Den största nackdelen med hembudsklausulen är att aktier som omfattas av hembudsskyldighet är helt passiviserade beträffande rösträtten under lösningsförfarandet, vilket kan få allvarliga konsekvenser. Aktiebolagskommittén har nu avlämnat sitt slutbetänkande med förslag till ny aktiebolagslag. I betänkandet har hembudsreglerna fått en översyn. Bl.a. har frågan om rösträtten för aktierna reglerats så att bolaget i bolagsordningen måste ange vem som kan rösta för aktierna under lösningsförfarandet. Vidare föreslås att samtyckes- och förköpsklausuler skall tillåtas. Förslaget tycks enligt författarens mening vara väl avvägt. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1556877
- author
- Dahl, Sven
- supervisor
- organization
- year
- 2003
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Associationsrätt
- language
- Swedish
- id
- 1556877
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:20
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:20
@misc{1556877,
abstract = {{Enligt en av aktiebolagsrättens grundprinciper är aktierna fritt överlåtbara. I ett mindre bolag är aktieägarnas personliga kvaliteter av yttersta vikt, vilket betyder att det i sådana bolag kan finnas ett berättigat intresse av att utöva kontroll över ägarkretsen och därmed göra avsteg från principen om fri överlåtbarhet. Detta har den svenske lagstiftaren redan tidigt insett och tillåtit att det i bolagsordningen togs in klausuler med detta syfte. Från början stod det bolagen helt fritt att reglera frågan efter eget skön, men allt eftersom blev det tydligt att risken för missbruk måste beaktas. Lagstiftaren har därmed i omgångar reviderat lagen på detta område. Idag tillåts endast den s.k. hembudsklausulen i bolagsordningen. Andra typer av överlåtelsebegränsande klausuler är förköp och samtycke. Den som vill använda dessa konstruktioner är idag hänvisad till att reglera frågan i ett s.k. aktieägaravtal. Nackdelen jämfört med bolagsordningen är att ett sådant avtal har osäkrare rättsverkningar gentemot tredje man. Regleringen av hembudsförbehållet i 3 kap. 3 § ABL består till stor del av dispositiva huvudregler. Detta innebär att klausulförfattaren har ganska stor frihet vid utformandet av klausulen. Man kan t.ex. helt fritt bestämma över vilka fång som omfattas och vilka personer som utgör kretsen av lösningsberättigade. Tiden för framställan av lösningsanspråk och erläggande av lösenbeloppet är dock begränsad, av hänsyn till den hembudsskyldige förvärvarens intresse. Den största nackdelen med hembudsklausulen är att aktier som omfattas av hembudsskyldighet är helt passiviserade beträffande rösträtten under lösningsförfarandet, vilket kan få allvarliga konsekvenser. Aktiebolagskommittén har nu avlämnat sitt slutbetänkande med förslag till ny aktiebolagslag. I betänkandet har hembudsreglerna fått en översyn. Bl.a. har frågan om rösträtten för aktierna reglerats så att bolaget i bolagsordningen måste ange vem som kan rösta för aktierna under lösningsförfarandet. Vidare föreslås att samtyckes- och förköpsklausuler skall tillåtas. Förslaget tycks enligt författarens mening vara väl avvägt.}},
author = {{Dahl, Sven}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Bolagsordningens roll som kontrollinstrument beträffande ägarkretsen i aktiebolag}},
year = {{2003}},
}