Advanced

Oäkta underlåtenhetsbrott. Jareborgs garantlära i praxis

Dighed, Johan (1999)
Department of Law
Abstract
Begreppet oäkta underlåtenhetsbrott är något som över tiden ansetts vålla en konflikt med legalitetsprincipen. Många har uttryckt sitt ogillande mot att straff utdöms utan att det klart framgår i straffbuden att även underlåtenhet kan leda till ansvar för det som det däri stadgas. För att få in de oäkta underlåtenhetsbrotten under straffbuden har dessas innehåll varit föremål för allehanda slag av tolkning. Tolkning av straffbud leder oftast till konflikt med legalitetsprincipen, vilken är en av de grundläggande principerna inom straffrätten. Nils Jareborg har löst detta problem genom att visa på att de verb som används i straffbuden är av social natur. Sålunda behöver man inte tolka straffbuden för att få in de oäkta underlåtenhetsbrotten... (More)
Begreppet oäkta underlåtenhetsbrott är något som över tiden ansetts vålla en konflikt med legalitetsprincipen. Många har uttryckt sitt ogillande mot att straff utdöms utan att det klart framgår i straffbuden att även underlåtenhet kan leda till ansvar för det som det däri stadgas. För att få in de oäkta underlåtenhetsbrotten under straffbuden har dessas innehåll varit föremål för allehanda slag av tolkning. Tolkning av straffbud leder oftast till konflikt med legalitetsprincipen, vilken är en av de grundläggande principerna inom straffrätten. Nils Jareborg har löst detta problem genom att visa på att de verb som används i straffbuden är av social natur. Sålunda behöver man inte tolka straffbuden för att få in de oäkta underlåtenhetsbrotten däri. De har alltid inkluderats i straffbuden, där handlingsverbet sociala natur innebär att gärningen kan bestå av antingen en handling eller en underlåtenhet. När väl problemet med legalitetsprincipen lösts kvarstår ytterligare ett problem med de oäkta underlåtenhetsbrotten. Är en underlåtenhet alltid lika straffvärd som en handling? Skall man alltid straffas då straffbudets rekvisit uppfyllts genom den underlåtenhet gärningsmannen gjort sig skyldig till eller måste det finnas en begränsning? Denna begränsning består idag i att gärningsmannen för att hållas ansvarig för en underlåtenhet måste ha befunnit sig i vad som kallas för garantställning. Enligt Nils Jareborg, som utvecklat garantläran till vad den är idag, finns det två typer av garantställning&semic övervakningsgarantställning och skyddsgarantställning. Någon fast förankring i rättspraxis har garantläran inte fått. Även om det inte i rättspraxis finns något klart uttalande om att man använt sig av Jareborgs garantlära kan man spåra de tankebanor vilka Jareborg sökt teoretisera genom utvecklandet av garantläran. Detta märks främst inom den praxis som berör arbetsgivarens ansvar för brister i säkerhetsåtgärder på arbetsplatser. Inom detta område kan man klart se att arbetsgivaren kommer i skyddsgarantställning vilken konstitueras genom arbetsskyddslagstiftning. Genom lagstiftningen konkretiseras arbetsgivarens skyldigheter att vidta skyddsåtgärder och ett underlåtande av att vidta dessa leder till att arbetsgivaren kommer hållas ansvarig för de olyckor som uppkommer på arbetsplatsen. Detta naturligtvis under förutsättning att det finns ett kausalsamband mellan underlåtandet att vidta säkerhetsåtgärder och den uppkomna olyckan. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Dighed, Johan
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Straffrätt
language
Swedish
id
1556943
date added to LUP
2010-03-08 15:55:20
date last changed
2010-03-08 15:55:20
@misc{1556943,
  abstract     = {Begreppet oäkta underlåtenhetsbrott är något som över tiden ansetts vålla en konflikt med legalitetsprincipen. Många har uttryckt sitt ogillande mot att straff utdöms utan att det klart framgår i straffbuden att även underlåtenhet kan leda till ansvar för det som det däri stadgas. För att få in de oäkta underlåtenhetsbrotten under straffbuden har dessas innehåll varit föremål för allehanda slag av tolkning. Tolkning av straffbud leder oftast till konflikt med legalitetsprincipen, vilken är en av de grundläggande principerna inom straffrätten. Nils Jareborg har löst detta problem genom att visa på att de verb som används i straffbuden är av social natur. Sålunda behöver man inte tolka straffbuden för att få in de oäkta underlåtenhetsbrotten däri. De har alltid inkluderats i straffbuden, där handlingsverbet sociala natur innebär att gärningen kan bestå av antingen en handling eller en underlåtenhet. När väl problemet med legalitetsprincipen lösts kvarstår ytterligare ett problem med de oäkta underlåtenhetsbrotten. Är en underlåtenhet alltid lika straffvärd som en handling? Skall man alltid straffas då straffbudets rekvisit uppfyllts genom den underlåtenhet gärningsmannen gjort sig skyldig till eller måste det finnas en begränsning? Denna begränsning består idag i att gärningsmannen för att hållas ansvarig för en underlåtenhet måste ha befunnit sig i vad som kallas för garantställning. Enligt Nils Jareborg, som utvecklat garantläran till vad den är idag, finns det två typer av garantställning&semic övervakningsgarantställning och skyddsgarantställning. Någon fast förankring i rättspraxis har garantläran inte fått. Även om det inte i rättspraxis finns något klart uttalande om att man använt sig av Jareborgs garantlära kan man spåra de tankebanor vilka Jareborg sökt teoretisera genom utvecklandet av garantläran. Detta märks främst inom den praxis som berör arbetsgivarens ansvar för brister i säkerhetsåtgärder på arbetsplatser. Inom detta område kan man klart se att arbetsgivaren kommer i skyddsgarantställning vilken konstitueras genom arbetsskyddslagstiftning. Genom lagstiftningen konkretiseras arbetsgivarens skyldigheter att vidta skyddsåtgärder och ett underlåtande av att vidta dessa leder till att arbetsgivaren kommer hållas ansvarig för de olyckor som uppkommer på arbetsplatsen. Detta naturligtvis under förutsättning att det finns ett kausalsamband mellan underlåtandet att vidta säkerhetsåtgärder och den uppkomna olyckan.},
  author       = {Dighed, Johan},
  keyword      = {Straffrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Oäkta underlåtenhetsbrott. Jareborgs garantlära i praxis},
  year         = {1999},
}