Gränsöverskridande föroreningar och statssuveränitet
(2004)Department of Law
- Abstract
- Denna uppsats påbörjades med tanken att den internationella miljörätten har utvecklats under den tidsperiod som vi känner till den. Den historiska tillbakablicken påbörjas med De Tolv Tavlornas Lag från 450 f. Kr. och går via August Wilhelm Heffter som var aktiv i Tyskland under slutet av 1800-talet och konferensen i Stockholm år 1972 fram till Kyotoprotokollet år 1997. Under denna tidsperiod kan det konstateras att huvudregeln hela tiden har varit att en verksamhet får störa sina grannar. Detta oavsett om det är en granntomt eller en grannstat. Det som har utvecklats under denna tidsperiod är sättet att se på föroreningar och på vilket sätt dessa ska minskas eller stoppas helt. Detta synsätt har utvecklats dels genom konferenser och... (More)
- Denna uppsats påbörjades med tanken att den internationella miljörätten har utvecklats under den tidsperiod som vi känner till den. Den historiska tillbakablicken påbörjas med De Tolv Tavlornas Lag från 450 f. Kr. och går via August Wilhelm Heffter som var aktiv i Tyskland under slutet av 1800-talet och konferensen i Stockholm år 1972 fram till Kyotoprotokollet år 1997. Under denna tidsperiod kan det konstateras att huvudregeln hela tiden har varit att en verksamhet får störa sina grannar. Detta oavsett om det är en granntomt eller en grannstat. Det som har utvecklats under denna tidsperiod är sättet att se på föroreningar och på vilket sätt dessa ska minskas eller stoppas helt. Detta synsätt har utvecklats dels genom konferenser och framväxten av traktat, men även genom de internationella domstolarnas praxis. Uppsatsen består av tre delar som alla bidrar till den helhetsbild jag har eftersträvat. Den första delen behandlar den internationella rättspraxis som finns på området och beskriver framväxten av en internationell princip om ett förbud mot gränsöverskridande föroreningar. Den andra delen beskriver arbetet med konferenser och traktat som har lett fram till Kyotoprotokollet och dess begränsningar av utsläpp av växthusgaser. Den sista delen av uppsatsen behandlar det arbete som International Law Commission har gjort rörande förslag på regler om state responsibility och state liability. Dessa tre delar ligger sedan som bakgrund till den analys som avslutar uppsatsen. Det arbete som idag bedrivs inom den internationella och nationella miljörätten baseras på gamla principer som har sina rötter i den gamla romerska rätten. Dessa gamla principer och tankemönster leder i sin tur till att alla försök till ny lagstiftning, hur lovvärda och ambitiösa de än må vara, kommer att bygga på äldre lagar. Det behöver inte vara något dåligt, men vi måste komma ihåg att vi bygger det nya huset på en gammal grund. Kyotoprotokollet bygger även det på en gammal tanke att bevara miljön och den biologiska mångfalden. Men tillvägagångssättet är nytt. Nu används de ekonomiska marknadskrafterna för att ge stater och företag ekonomiska incitament att investera i åtgärder som ska minska utsläppen av växthusgaser. Dock återstår det att se om detta nya sätt att tänka ger några praktiska resultat. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1556972
- author
- Drott, Daniel
- supervisor
- organization
- year
- 2004
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Folkrätt, Miljörätt
- language
- Swedish
- id
- 1556972
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:20
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:20
@misc{1556972,
abstract = {{Denna uppsats påbörjades med tanken att den internationella miljörätten har utvecklats under den tidsperiod som vi känner till den. Den historiska tillbakablicken påbörjas med De Tolv Tavlornas Lag från 450 f. Kr. och går via August Wilhelm Heffter som var aktiv i Tyskland under slutet av 1800-talet och konferensen i Stockholm år 1972 fram till Kyotoprotokollet år 1997. Under denna tidsperiod kan det konstateras att huvudregeln hela tiden har varit att en verksamhet får störa sina grannar. Detta oavsett om det är en granntomt eller en grannstat. Det som har utvecklats under denna tidsperiod är sättet att se på föroreningar och på vilket sätt dessa ska minskas eller stoppas helt. Detta synsätt har utvecklats dels genom konferenser och framväxten av traktat, men även genom de internationella domstolarnas praxis. Uppsatsen består av tre delar som alla bidrar till den helhetsbild jag har eftersträvat. Den första delen behandlar den internationella rättspraxis som finns på området och beskriver framväxten av en internationell princip om ett förbud mot gränsöverskridande föroreningar. Den andra delen beskriver arbetet med konferenser och traktat som har lett fram till Kyotoprotokollet och dess begränsningar av utsläpp av växthusgaser. Den sista delen av uppsatsen behandlar det arbete som International Law Commission har gjort rörande förslag på regler om state responsibility och state liability. Dessa tre delar ligger sedan som bakgrund till den analys som avslutar uppsatsen. Det arbete som idag bedrivs inom den internationella och nationella miljörätten baseras på gamla principer som har sina rötter i den gamla romerska rätten. Dessa gamla principer och tankemönster leder i sin tur till att alla försök till ny lagstiftning, hur lovvärda och ambitiösa de än må vara, kommer att bygga på äldre lagar. Det behöver inte vara något dåligt, men vi måste komma ihåg att vi bygger det nya huset på en gammal grund. Kyotoprotokollet bygger även det på en gammal tanke att bevara miljön och den biologiska mångfalden. Men tillvägagångssättet är nytt. Nu används de ekonomiska marknadskrafterna för att ge stater och företag ekonomiska incitament att investera i åtgärder som ska minska utsläppen av växthusgaser. Dock återstår det att se om detta nya sätt att tänka ger några praktiska resultat.}},
author = {{Drott, Daniel}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Gränsöverskridande föroreningar och statssuveränitet}},
year = {{2004}},
}