EG-domstolens inverkan på nationella skattesystem
(2005)Department of Law
- Abstract
- Genom inträdet i EU har medlemsstaterna avstått från en del av sin suveräna rätt. Emellertid har inte all beslutanderätt överlåtits till förmån för unionen. EG-rätten har införlivats med svensk rätt genom anslutningslagen (AL). Lag med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen, SFS 1994:1500, prop. 1994/95:19, prop. 1994/95:36 och prop. 2002/03:97. Av anslutningslagen framgår hur mycket av den suveräna rätten som Sverige upplåtit till gemenskapen. EG-fördraget utgör den yttre gränsen för EU och dess organs behörighet. En av de rättigheter som medlemsstaterna inte gjort avkall på är skattesuveräniteten vilket regleras i art 94 EG-fördraget. Harmoniseringen av medlemsstaternas skattelagstiftningar har skett främst inom tullar... (More)
- Genom inträdet i EU har medlemsstaterna avstått från en del av sin suveräna rätt. Emellertid har inte all beslutanderätt överlåtits till förmån för unionen. EG-rätten har införlivats med svensk rätt genom anslutningslagen (AL). Lag med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen, SFS 1994:1500, prop. 1994/95:19, prop. 1994/95:36 och prop. 2002/03:97. Av anslutningslagen framgår hur mycket av den suveräna rätten som Sverige upplåtit till gemenskapen. EG-fördraget utgör den yttre gränsen för EU och dess organs behörighet. En av de rättigheter som medlemsstaterna inte gjort avkall på är skattesuveräniteten vilket regleras i art 94 EG-fördraget. Harmoniseringen av medlemsstaternas skattelagstiftningar har skett främst inom tullar och indirekta skatter. Harmoniseringen av de direkta skatterna har inte skett i lika stor utsträckning som av de indirekta skatterna som idag till största delen regleras genom EU-direktiv. På det direkta beskattningsområdet sker tillnärmning av lagstiftningen genom att rådet enhälligt antar direktiv. Detta innebär att varje medlemsstat har rätt att utöva sin vetorätt. Det gemensamma lagstiftningsarbetet av de direkta skatterna har resulterat i ett antal direktiv bland annat moder- och dotterbolags direktivet och fusions- direktivet. Dessutom finns en primärrättslig bestämmelse i EG-fördraget som utgör förbud mot påförande av diskriminerande skatter på varor. Art 90 EG-fördraget Emellertid har EG-domstolen genom sina domstolsavgöranden ändå kommit att påverka de nationella skattesystemen. EG-domstolen har genom praxis fastslagit EG-rättens absoluta företräde framför nationell rätt. Under åberopande av fri- och rättigheterna i EG-fördraget har domstolen underkänt nationella skatteregler såsom stridande mot EG-fördraget. Detta har i sin tur tvingat medlemstater att ta bort eller ändra sin skattelagstiftning. På så sätt har domstolen genom sina domar framtvingat lagändringar på ett flertal områden vilket lett till att vissa skillnader mellan medlemsländernas skattelagstiftning utjämnats. Bristande framgångar i arbetet att införa harmoniserande inkomstskatteregler lagstiftningsvägen, på grund av bibehållande av vetorätten och staternas skattesuveränitet, har på så vis kompenserats av harmonisering genom domstolens praxis. EG-domstolen har visserligen genom praxis, utvecklat befrielsegrunder för diskriminerande eller inskränkande skatteregler. Det har dock visat sig svårt för medlemstaterna att åberopa någon av befrielsegrunderna för att motivera en diskriminerande skattebestämmelse. Endast i Bachman-målet har domstolen godtagit en diskriminerande skatteregel. Se avsnitt 6 För att undgå att EG-domstolen genomför en indirekt harmonisering av direkta skatter genom att underkänna skatteregler, bör medlemsstaterna komma överens om att utfärda gemensam lagstiftning. Detta ter sig dock svårt om inte också Art 94 inskränks eller i sin helhet tas bort. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1557223
- author
- Engström, Karolina
- supervisor
- organization
- year
- 2005
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Skatterätt
- language
- Swedish
- id
- 1557223
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:20
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:20
@misc{1557223,
abstract = {{Genom inträdet i EU har medlemsstaterna avstått från en del av sin suveräna rätt. Emellertid har inte all beslutanderätt överlåtits till förmån för unionen. EG-rätten har införlivats med svensk rätt genom anslutningslagen (AL). Lag med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen, SFS 1994:1500, prop. 1994/95:19, prop. 1994/95:36 och prop. 2002/03:97. Av anslutningslagen framgår hur mycket av den suveräna rätten som Sverige upplåtit till gemenskapen. EG-fördraget utgör den yttre gränsen för EU och dess organs behörighet. En av de rättigheter som medlemsstaterna inte gjort avkall på är skattesuveräniteten vilket regleras i art 94 EG-fördraget. Harmoniseringen av medlemsstaternas skattelagstiftningar har skett främst inom tullar och indirekta skatter. Harmoniseringen av de direkta skatterna har inte skett i lika stor utsträckning som av de indirekta skatterna som idag till största delen regleras genom EU-direktiv. På det direkta beskattningsområdet sker tillnärmning av lagstiftningen genom att rådet enhälligt antar direktiv. Detta innebär att varje medlemsstat har rätt att utöva sin vetorätt. Det gemensamma lagstiftningsarbetet av de direkta skatterna har resulterat i ett antal direktiv bland annat moder- och dotterbolags direktivet och fusions- direktivet. Dessutom finns en primärrättslig bestämmelse i EG-fördraget som utgör förbud mot påförande av diskriminerande skatter på varor. Art 90 EG-fördraget Emellertid har EG-domstolen genom sina domstolsavgöranden ändå kommit att påverka de nationella skattesystemen. EG-domstolen har genom praxis fastslagit EG-rättens absoluta företräde framför nationell rätt. Under åberopande av fri- och rättigheterna i EG-fördraget har domstolen underkänt nationella skatteregler såsom stridande mot EG-fördraget. Detta har i sin tur tvingat medlemstater att ta bort eller ändra sin skattelagstiftning. På så sätt har domstolen genom sina domar framtvingat lagändringar på ett flertal områden vilket lett till att vissa skillnader mellan medlemsländernas skattelagstiftning utjämnats. Bristande framgångar i arbetet att införa harmoniserande inkomstskatteregler lagstiftningsvägen, på grund av bibehållande av vetorätten och staternas skattesuveränitet, har på så vis kompenserats av harmonisering genom domstolens praxis. EG-domstolen har visserligen genom praxis, utvecklat befrielsegrunder för diskriminerande eller inskränkande skatteregler. Det har dock visat sig svårt för medlemstaterna att åberopa någon av befrielsegrunderna för att motivera en diskriminerande skattebestämmelse. Endast i Bachman-målet har domstolen godtagit en diskriminerande skatteregel. Se avsnitt 6 För att undgå att EG-domstolen genomför en indirekt harmonisering av direkta skatter genom att underkänna skatteregler, bör medlemsstaterna komma överens om att utfärda gemensam lagstiftning. Detta ter sig dock svårt om inte också Art 94 inskränks eller i sin helhet tas bort.}},
author = {{Engström, Karolina}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{EG-domstolens inverkan på nationella skattesystem}},
year = {{2005}},
}