Multimediaprodukter Upphovsrätt och standardavtal. En juridisk, teknisk och praktisk beskrivning vid multimedialeveranser.
(2002)Department of Law
- Abstract
- Multimedialeveranser är förknippade med många svårigheter för producenter och beställare såväl på det tekniska som det juridiska området. Dagens jurister som reglerar avtalsförhållanden mellan parter måste vara väl insatta i såväl juridiken som tillhör IT-området, som branschens facktermer och uttryck. Problemet är att IT-området är ett nytt område både juridiskt och branschmässigt, varav det inte finns samma kunskapskällor att tillgå som vid mera traditionella branscher. Beträffande IT-området finns inte mycket juridisk litteratur, rättsfallsavgöranden, branschpraxis, sedvänjor m.m. att tillgå. Vidare är det kanske så, att en IT-jurist även behöver mer kunskap om tekniken i IT-branschen än inom andra branscher. För att på ett rättvist... (More)
- Multimedialeveranser är förknippade med många svårigheter för producenter och beställare såväl på det tekniska som det juridiska området. Dagens jurister som reglerar avtalsförhållanden mellan parter måste vara väl insatta i såväl juridiken som tillhör IT-området, som branschens facktermer och uttryck. Problemet är att IT-området är ett nytt område både juridiskt och branschmässigt, varav det inte finns samma kunskapskällor att tillgå som vid mera traditionella branscher. Beträffande IT-området finns inte mycket juridisk litteratur, rättsfallsavgöranden, branschpraxis, sedvänjor m.m. att tillgå. Vidare är det kanske så, att en IT-jurist även behöver mer kunskap om tekniken i IT-branschen än inom andra branscher. För att på ett rättvist sätt ta tillvara sin parts intresse i en avtalssituation behöver en IT-jurist veta, vad som är väsentligt och värdefullt att reglera inom avtalet. Idag finns standardavtal utarbetade inom de flesta områden, så även vad det angår leveranser av multimediaprodukter. Uppsatsen behandlar PROMISE 2001, det enda förtryckta standardavtal som idag finns beträffande multimedialeveranser. Det förekommer även att parterna upprättar egna avtal vid multimedialeveranser. Eftersom multimediaprodukter består av en mängd olika delar såsom text, ljud, film, bilder m.m., kan det vara svårt för de inblandade att veta vem som äger rättigheterna i produkten. Tyngdpunkten i uppsatsen ligger på vem som innehar upphovsrätt till dessa delar. Vid bedömandet av vem som innehar upphovsrätten till multimediaprodukten eller delar därav behövs vissa tekniska definitioner klargöras. Utan förståelse för hur vissa element i en multimediaproduktion skapas går det inte heller att göra en korrekt juridisk bedömning. Uppsatsen underliggande mål är att på ett tekniskt plan förklara hur en multimediaprodukt är uppbyggd. Att bara exempelvis använda termer såsom databas, källkod och datorprogram utan att veta vad definitionerna innebär kan vara förödande i avtalssammanhang. Promiseavtalet kan användas i sin helhet dvs. införlivas mellan avtalsparterna helt och hållet, men i och med multimediaprodukters komplexitet kan det ibland fungera som utgångspunkt för parterna, då de tar fram egna villkor för just sin leverans. Det är alltid vanskligt att ändra bara vissa delar i ett standardavtal, då det ofta finns en systematik i hela standardavtalet. En mindre ändring kan ge upphov till att senare avtalsvillkor i standardavtalet får en annan innebörd. Till Promiseavtalet finns två tillhörande förtryckta bilagor, uppdragsavtal och kravspecifikation. I och med att parterna tillsammans går igenom dessa skapas en tydlig bild av vad som förväntas av såväl producent som beställare. Dessa bilagor behandlas ur ett mer praktiskt perspektiv än juridiskt. En viktig utgångspunkt är att veta hur framtagandet av en multimediaprodukt kan ske praktiskt. I framtagandet av all mjukvara finns det klara skillnader gentemot andra produkter. En multimediaprodukt förändras ofta under processens gång. Att den fungerar och ser ut så som parterna tänkt sig i början är mycket ovanligt. Ofta sker större eller mindre förändringar i produkten, och då är det viktigt att även tillhörande avtalsvillkor ändras. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1557301
- author
- Eriksson, Jörgen
- supervisor
- organization
- year
- 2002
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- IT-rätt
- language
- Swedish
- id
- 1557301
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:20
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:20
@misc{1557301,
abstract = {{Multimedialeveranser är förknippade med många svårigheter för producenter och beställare såväl på det tekniska som det juridiska området. Dagens jurister som reglerar avtalsförhållanden mellan parter måste vara väl insatta i såväl juridiken som tillhör IT-området, som branschens facktermer och uttryck. Problemet är att IT-området är ett nytt område både juridiskt och branschmässigt, varav det inte finns samma kunskapskällor att tillgå som vid mera traditionella branscher. Beträffande IT-området finns inte mycket juridisk litteratur, rättsfallsavgöranden, branschpraxis, sedvänjor m.m. att tillgå. Vidare är det kanske så, att en IT-jurist även behöver mer kunskap om tekniken i IT-branschen än inom andra branscher. För att på ett rättvist sätt ta tillvara sin parts intresse i en avtalssituation behöver en IT-jurist veta, vad som är väsentligt och värdefullt att reglera inom avtalet. Idag finns standardavtal utarbetade inom de flesta områden, så även vad det angår leveranser av multimediaprodukter. Uppsatsen behandlar PROMISE 2001, det enda förtryckta standardavtal som idag finns beträffande multimedialeveranser. Det förekommer även att parterna upprättar egna avtal vid multimedialeveranser. Eftersom multimediaprodukter består av en mängd olika delar såsom text, ljud, film, bilder m.m., kan det vara svårt för de inblandade att veta vem som äger rättigheterna i produkten. Tyngdpunkten i uppsatsen ligger på vem som innehar upphovsrätt till dessa delar. Vid bedömandet av vem som innehar upphovsrätten till multimediaprodukten eller delar därav behövs vissa tekniska definitioner klargöras. Utan förståelse för hur vissa element i en multimediaproduktion skapas går det inte heller att göra en korrekt juridisk bedömning. Uppsatsen underliggande mål är att på ett tekniskt plan förklara hur en multimediaprodukt är uppbyggd. Att bara exempelvis använda termer såsom databas, källkod och datorprogram utan att veta vad definitionerna innebär kan vara förödande i avtalssammanhang. Promiseavtalet kan användas i sin helhet dvs. införlivas mellan avtalsparterna helt och hållet, men i och med multimediaprodukters komplexitet kan det ibland fungera som utgångspunkt för parterna, då de tar fram egna villkor för just sin leverans. Det är alltid vanskligt att ändra bara vissa delar i ett standardavtal, då det ofta finns en systematik i hela standardavtalet. En mindre ändring kan ge upphov till att senare avtalsvillkor i standardavtalet får en annan innebörd. Till Promiseavtalet finns två tillhörande förtryckta bilagor, uppdragsavtal och kravspecifikation. I och med att parterna tillsammans går igenom dessa skapas en tydlig bild av vad som förväntas av såväl producent som beställare. Dessa bilagor behandlas ur ett mer praktiskt perspektiv än juridiskt. En viktig utgångspunkt är att veta hur framtagandet av en multimediaprodukt kan ske praktiskt. I framtagandet av all mjukvara finns det klara skillnader gentemot andra produkter. En multimediaprodukt förändras ofta under processens gång. Att den fungerar och ser ut så som parterna tänkt sig i början är mycket ovanligt. Ofta sker större eller mindre förändringar i produkten, och då är det viktigt att även tillhörande avtalsvillkor ändras.}},
author = {{Eriksson, Jörgen}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Multimediaprodukter Upphovsrätt och standardavtal. En juridisk, teknisk och praktisk beskrivning vid multimedialeveranser.}},
year = {{2002}},
}