Advanced

Den sociala dialogen - europeiska kollektivavtal och genomförande i svensk arbetsrätt

Eriksson, Torbjörn (2005)
Department of Law
Abstract
I uppsatsen behandlas den sociala dialogen med hänsyn till hur europeiska kollektivavtal genomförs i svensk arbetsrätt. Kommissionen har en fördragsfäst skyldighet att samråda med de europeiska arbetsmarknadsparterna i frågor som rör det socialpolitiska området. Efter ett sådant samråd har parterna en optionsrätt på den behandlade frågan i nio månader och kan slutligen enas om att ingå ett avtal om densamma. Detta avtal betecknas i uppsatsen som ett europeiskt kollektivavtal och förhandlingarna sker inom den ram som betecknas som den sociala dialogen. Avtalet kan genomföras enligt de arbetsmarknadsrelationer som är unika för varje medlemsland, den autonoma vägen, eller som bilaga till direktiv, den halvt autonoma vägen, och avtalet får då... (More)
I uppsatsen behandlas den sociala dialogen med hänsyn till hur europeiska kollektivavtal genomförs i svensk arbetsrätt. Kommissionen har en fördragsfäst skyldighet att samråda med de europeiska arbetsmarknadsparterna i frågor som rör det socialpolitiska området. Efter ett sådant samråd har parterna en optionsrätt på den behandlade frågan i nio månader och kan slutligen enas om att ingå ett avtal om densamma. Detta avtal betecknas i uppsatsen som ett europeiskt kollektivavtal och förhandlingarna sker inom den ram som betecknas som den sociala dialogen. Avtalet kan genomföras enligt de arbetsmarknadsrelationer som är unika för varje medlemsland, den autonoma vägen, eller som bilaga till direktiv, den halvt autonoma vägen, och avtalet får då verkan motsvarande ett ordinärt direktiv. Till dags dato har det slutits fem europeiska kollektivavtal, varav de två senaste genomförts den autonoma vägen. Kommissionen, som initierat samtliga avtalsförhandlingar, har inte sällan påverkat parternas ställningstagande genom att påtala vilka konsekvenser strandade förhandlingar kan komma att medföra. Kommissionens påverkan, i vissa fall genom hot om tvingande gemenskapsrättslig lagstiftning, identifieras i uppsatsen som en avgörande mekanism för parterna att ingå europeiska kollektivavtal. Kommissionens agerande leder också till slutsatsen att den formellt tvåpartsorienterade branschövergripande sociala dialogen i praktiken är en trepartsdialog. En jämförelse med svenska förhållanden uppvisar en motsvarande uppställning där staten, under förutsättning att parterna tar sitt ansvar, avstår från närvaro på det reglerade området. Det är respektive medlemsstat som ansvarar för genomförandet av ett halvt autonomt kollektivavtal, men arbetsmarknadens parter har möjlighet att istället vidta den nationella implementeringen genom kollektivavtal. Detta har inte nyttjats av de svenska parterna och som skäl härför har angetts ett ekonomiskt argument som bottnar i att staten har ansvar för direktivets genomförande. När det gäller de avtal som genomförs den autonoma vägen är det parterna som har det fulla ansvaret. Om implementeringen misslyckas eller någon part förhalar processen återtar kommissionen initiativet och lägger fram ett förslag om tvingande gemenskapsrättslig lagstiftning. De svenska parterna har enats om, allmänt hållna, riktlinjer för att genomföra det första autonoma europeiska kollektivavtalet, avtalet om distansarbete. Om denna implementering är bristfällig påverkas det reglerade området i den mån att en ny åtgärd är att vänta från kommissionen. Våra nordiska grannländer Danmark och Finland har inordnat de europeiska kollektivavtalen i respektive nationella arbetsmarknadsmodell utan någon påtaglig inverkan därpå. Båda länderna har metoder för att ge avtalen erga omnes-effekt, något som ännu inte är möjligt i Sverige. Finland allmängiltigförklarar kollektivavtal genom lag medan Danmark ger företräde för den källa som ligger närmst arbetstagaren. Detta går i linje med den traditionella danska modellen och rangordningen blir kollektivavtal på förbundsnivå och sedan på central nivå. För de arbetstagare som omfattas av kollektivavtal finns uppföljningslagstiftning som bygger på de tidigare slutna avtalen. Den danska versionen kan nyttjas av de svenska arbetsmarknadsparterna för att genomföra europeiska kollektivavtal, med heltäckande effekt, i svensk arbetsrätt utan en allt för stor påverkan på den rådande svenska arbetsmarknadsmodellen. I vart fall om man beaktar arbetsgivarsidans, sedan 1980 talet, ihärdiga kamp mot centraliserade avtalsförhandlingar. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Eriksson, Torbjörn
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Arbetsrätt, EG-rätt
language
Swedish
id
1557325
date added to LUP
2010-03-08 15:55:20
date last changed
2010-03-08 15:55:20
@misc{1557325,
  abstract     = {I uppsatsen behandlas den sociala dialogen med hänsyn till hur europeiska kollektivavtal genomförs i svensk arbetsrätt. Kommissionen har en fördragsfäst skyldighet att samråda med de europeiska arbetsmarknadsparterna i frågor som rör det socialpolitiska området. Efter ett sådant samråd har parterna en optionsrätt på den behandlade frågan i nio månader och kan slutligen enas om att ingå ett avtal om densamma. Detta avtal betecknas i uppsatsen som ett europeiskt kollektivavtal och förhandlingarna sker inom den ram som betecknas som den sociala dialogen. Avtalet kan genomföras enligt de arbetsmarknadsrelationer som är unika för varje medlemsland, den autonoma vägen, eller som bilaga till direktiv, den halvt autonoma vägen, och avtalet får då verkan motsvarande ett ordinärt direktiv. Till dags dato har det slutits fem europeiska kollektivavtal, varav de två senaste genomförts den autonoma vägen. Kommissionen, som initierat samtliga avtalsförhandlingar, har inte sällan påverkat parternas ställningstagande genom att påtala vilka konsekvenser strandade förhandlingar kan komma att medföra. Kommissionens påverkan, i vissa fall genom hot om tvingande gemenskapsrättslig lagstiftning, identifieras i uppsatsen som en avgörande mekanism för parterna att ingå europeiska kollektivavtal. Kommissionens agerande leder också till slutsatsen att den formellt tvåpartsorienterade branschövergripande sociala dialogen i praktiken är en trepartsdialog. En jämförelse med svenska förhållanden uppvisar en motsvarande uppställning där staten, under förutsättning att parterna tar sitt ansvar, avstår från närvaro på det reglerade området. Det är respektive medlemsstat som ansvarar för genomförandet av ett halvt autonomt kollektivavtal, men arbetsmarknadens parter har möjlighet att istället vidta den nationella implementeringen genom kollektivavtal. Detta har inte nyttjats av de svenska parterna och som skäl härför har angetts ett ekonomiskt argument som bottnar i att staten har ansvar för direktivets genomförande. När det gäller de avtal som genomförs den autonoma vägen är det parterna som har det fulla ansvaret. Om implementeringen misslyckas eller någon part förhalar processen återtar kommissionen initiativet och lägger fram ett förslag om tvingande gemenskapsrättslig lagstiftning. De svenska parterna har enats om, allmänt hållna, riktlinjer för att genomföra det första autonoma europeiska kollektivavtalet, avtalet om distansarbete. Om denna implementering är bristfällig påverkas det reglerade området i den mån att en ny åtgärd är att vänta från kommissionen. Våra nordiska grannländer Danmark och Finland har inordnat de europeiska kollektivavtalen i respektive nationella arbetsmarknadsmodell utan någon påtaglig inverkan därpå. Båda länderna har metoder för att ge avtalen erga omnes-effekt, något som ännu inte är möjligt i Sverige. Finland allmängiltigförklarar kollektivavtal genom lag medan Danmark ger företräde för den källa som ligger närmst arbetstagaren. Detta går i linje med den traditionella danska modellen och rangordningen blir kollektivavtal på förbundsnivå och sedan på central nivå. För de arbetstagare som omfattas av kollektivavtal finns uppföljningslagstiftning som bygger på de tidigare slutna avtalen. Den danska versionen kan nyttjas av de svenska arbetsmarknadsparterna för att genomföra europeiska kollektivavtal, med heltäckande effekt, i svensk arbetsrätt utan en allt för stor påverkan på den rådande svenska arbetsmarknadsmodellen. I vart fall om man beaktar arbetsgivarsidans, sedan 1980 talet, ihärdiga kamp mot centraliserade avtalsförhandlingar.},
  author       = {Eriksson, Torbjörn},
  keyword      = {Arbetsrätt,EG-rätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Den sociala dialogen - europeiska kollektivavtal och genomförande i svensk arbetsrätt},
  year         = {2005},
}