Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Tjänstedirektivet - En studie av direktivets förenlighet med EG-rätten samt effekterna för den svenska modellen

Franke, Peter (2005)
Department of Law
Abstract
Förslaget till direktiv om tjänster på den inre marknaden är en del i den Europeiska Unionens strävan att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsekonomi omkring 2010. Förslaget lades fram den 13 januari 2004 under det nederländska ordförandeskapet. Förslaget skall förtydliga och fullfölja EG-domstolens praxis på området. Direktivet skall genomföras på ett dynamiskt sätt vilket innebär ett successivt genomförande fram till år 2010. Direktivet skall uppå dessa mål genom att bl.a. införa förbud mot vissa handelsförhindrande element samt genom införandet den s.k. ursprungslandsprincipen. Ursprungslandsprincipen innebär att tillhandahållare av tjänster endast omfattas av lagen i det land där de är etablerade och att... (More)
Förslaget till direktiv om tjänster på den inre marknaden är en del i den Europeiska Unionens strävan att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsekonomi omkring 2010. Förslaget lades fram den 13 januari 2004 under det nederländska ordförandeskapet. Förslaget skall förtydliga och fullfölja EG-domstolens praxis på området. Direktivet skall genomföras på ett dynamiskt sätt vilket innebär ett successivt genomförande fram till år 2010. Direktivet skall uppå dessa mål genom att bl.a. införa förbud mot vissa handelsförhindrande element samt genom införandet den s.k. ursprungslandsprincipen. Ursprungslandsprincipen innebär att tillhandahållare av tjänster endast omfattas av lagen i det land där de är etablerade och att medlemsstaterna inte får införa begränsningar för de tjänster som tillhandahålls av en tillhandahållare som är etablerad i en annan medlemsstat. Från ursprungslandsprincipens tillämplighet medges vissa undantag, bland vilka ett generellt undantag medges för områden som omfattas av utstationeringsdirektivet. I Sverige möttes förslaget tidigt med kritik och hårdast kritik formulerades mot ursprungslandsprincipen. Kritikerna ansåg att denna princip skulle rasera den svenska kollektivavtalsmodellen. Vidare ifrågasattes ursprungslandsprincipens förenlighet med gemenskapsrättslig arbetsrätt. Efter utförd utredning kan jag konstatera att kritiken är välgrundad. Tolkningen av art. 50 i EU-fördraget samt EG-domstolens praxis visar att ursprungslandsprincipen är en ny princip inom EU-rätten som kontrasterar mot övriga sekundära rättsakter. Stödet för denna teori inom doktrinen får anses som god. Vidare ger ursprungslandsprincipen upphov till tolkningsproblem av Romkonventionen. Slutsatsen av detta är att ursprungslandsprincipen ökar komplexiteten inom det regelverk som nu reglerar gränsöverskridande tjänstehandel. Ursprungslandsprincipen som bärande grund för direktivets genomförande kan därför ifrågasättas. Den svenska kollektivavtalsmodellen är av det liggande förslaget till direktiv utsatt för ett reellt hot. Kollektivavtalen ges i direktivet inte ett uttryckligt skydd. Det liggande förslaget synes inte vara skrivet för länder som Sverige med en kollektivavtalsmodell. Avgörande för de svenska kollektivavtalens fortlevnad är huruvida EG-domstolen underordnar kollektivavtalen i förhållande till ursprungslandsprincipen. I denna fråga råder ännu oklarhet. Förslaget innebär ytterligare komplikationer för den svenska modellen. Förslaget stipulerar ett förbud för medlemsstaterna att ställa krav på gästande företag att ha en representant inom det svenska territoriet samt att anställningshandlingar skall finnas till myndigheternas förfogande. Den svenska modellen är beroende av att representanter från båda parterna på arbetsmarknaden kan träffas för att sluta och efterleva avtal. Slutsatsen är att den svenska kollektivavtalsmodellen riskerar att bli kraftigt stukad av det liggande förslaget. Dessutom finns det en möjlighet att EG-domstolen kan kommat att förklara svenska kollektivavtal såsom stridande mot ursprungslandsprincipen. Det Luxemburgska ordförandeskapet har meddelat vissa indikationer på att ursprungslandsprincipen ska ses över men har inte gett några garantier för att den ska tas bort från förslaget. I rådande stund pågår förhandlingar om direktivets utformning. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Franke, Peter
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Arbetsrätt, EG-rätt
language
Swedish
id
1557530
date added to LUP
2010-03-08 15:55:21
date last changed
2010-03-08 15:55:21
@misc{1557530,
  abstract     = {{Förslaget till direktiv om tjänster på den inre marknaden är en del i den Europeiska Unionens strävan att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsekonomi omkring 2010. Förslaget lades fram den 13 januari 2004 under det nederländska ordförandeskapet. Förslaget skall förtydliga och fullfölja EG-domstolens praxis på området. Direktivet skall genomföras på ett dynamiskt sätt vilket innebär ett successivt genomförande fram till år 2010. Direktivet skall uppå dessa mål genom att bl.a. införa förbud mot vissa handelsförhindrande element samt genom införandet den s.k. ursprungslandsprincipen. Ursprungslandsprincipen innebär att tillhandahållare av tjänster endast omfattas av lagen i det land där de är etablerade och att medlemsstaterna inte får införa begränsningar för de tjänster som tillhandahålls av en tillhandahållare som är etablerad i en annan medlemsstat. Från ursprungslandsprincipens tillämplighet medges vissa undantag, bland vilka ett generellt undantag medges för områden som omfattas av utstationeringsdirektivet. I Sverige möttes förslaget tidigt med kritik och hårdast kritik formulerades mot ursprungslandsprincipen. Kritikerna ansåg att denna princip skulle rasera den svenska kollektivavtalsmodellen. Vidare ifrågasattes ursprungslandsprincipens förenlighet med gemenskapsrättslig arbetsrätt. Efter utförd utredning kan jag konstatera att kritiken är välgrundad. Tolkningen av art. 50 i EU-fördraget samt EG-domstolens praxis visar att ursprungslandsprincipen är en ny princip inom EU-rätten som kontrasterar mot övriga sekundära rättsakter. Stödet för denna teori inom doktrinen får anses som god. Vidare ger ursprungslandsprincipen upphov till tolkningsproblem av Romkonventionen. Slutsatsen av detta är att ursprungslandsprincipen ökar komplexiteten inom det regelverk som nu reglerar gränsöverskridande tjänstehandel. Ursprungslandsprincipen som bärande grund för direktivets genomförande kan därför ifrågasättas. Den svenska kollektivavtalsmodellen är av det liggande förslaget till direktiv utsatt för ett reellt hot. Kollektivavtalen ges i direktivet inte ett uttryckligt skydd. Det liggande förslaget synes inte vara skrivet för länder som Sverige med en kollektivavtalsmodell. Avgörande för de svenska kollektivavtalens fortlevnad är huruvida EG-domstolen underordnar kollektivavtalen i förhållande till ursprungslandsprincipen. I denna fråga råder ännu oklarhet. Förslaget innebär ytterligare komplikationer för den svenska modellen. Förslaget stipulerar ett förbud för medlemsstaterna att ställa krav på gästande företag att ha en representant inom det svenska territoriet samt att anställningshandlingar skall finnas till myndigheternas förfogande. Den svenska modellen är beroende av att representanter från båda parterna på arbetsmarknaden kan träffas för att sluta och efterleva avtal. Slutsatsen är att den svenska kollektivavtalsmodellen riskerar att bli kraftigt stukad av det liggande förslaget. Dessutom finns det en möjlighet att EG-domstolen kan kommat att förklara svenska kollektivavtal såsom stridande mot ursprungslandsprincipen. Det Luxemburgska ordförandeskapet har meddelat vissa indikationer på att ursprungslandsprincipen ska ses över men har inte gett några garantier för att den ska tas bort från förslaget. I rådande stund pågår förhandlingar om direktivets utformning.}},
  author       = {{Franke, Peter}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Tjänstedirektivet - En studie av direktivets förenlighet med EG-rätten samt effekterna för den svenska modellen}},
  year         = {{2005}},
}