Den svenska modellen: Go home! - är lex Britannia förenlig med den fria rörligheten för tjänster i EG-rätten?
(2007)Department of Law
- Abstract
- Vaxholmsmålet handlar om det lettiska företaget, Laval un Partneri Ltd (Laval), som hade fått uppdraget att bygga om en skola i Vaxholm, som inte ansåg sig behöva sluta avtal med det svenska Byggnadsarbetarförbundet (Byggnads). Laval menade att de traditionella fackliga stridsåtgärder Byggnads använde sig av stred mot reglerna för den öppna europeiska arbetsmarknaden. Byggnads som krävde att kollektivavtal skulle tecknas, vidtog stridsåtgärder för att nå sitt mål. Som en av grunderna i Lavals talan mot Byggnads och Elektrikerförbundet anges att lex Britannia strider mot EG-rätten. Med lex Britannia menas att fackliga organisationer tillåts att vidta stridsåtgärder i syfte att undantränga utländska kollektivavtal hos ett gästande företag,... (More)
- Vaxholmsmålet handlar om det lettiska företaget, Laval un Partneri Ltd (Laval), som hade fått uppdraget att bygga om en skola i Vaxholm, som inte ansåg sig behöva sluta avtal med det svenska Byggnadsarbetarförbundet (Byggnads). Laval menade att de traditionella fackliga stridsåtgärder Byggnads använde sig av stred mot reglerna för den öppna europeiska arbetsmarknaden. Byggnads som krävde att kollektivavtal skulle tecknas, vidtog stridsåtgärder för att nå sitt mål. Som en av grunderna i Lavals talan mot Byggnads och Elektrikerförbundet anges att lex Britannia strider mot EG-rätten. Med lex Britannia menas att fackliga organisationer tillåts att vidta stridsåtgärder i syfte att undantränga utländska kollektivavtal hos ett gästande företag, samtidigt som företag bundna av svenska kollektivavtal är skyddade av fredsplikt i motsvarande situation. I konfliktens centrum står således lex Britannias förenlighet med EG-rätten. Lex Britannia innebär en indirekt diskriminering av utländska företag i förhållande till svenska företag genom att stridsåtgärder kan vidtas, i syfte att undantränga det ursprungliga kollektivavtalet, trots det förhållandet att det utländska företaget redan är bundet av kollektivavtal. Lex Britannia består av nationalitetsneutrala kriterier som får en diskriminerande effekt. Särbehandlingen består av att utländska företag inte har samma skydd mot stridsåtgärder som svenska företag. Enligt mitt förmenande blir följden att den fria rörligheten för tjänster inskränks genom att lex Britannia hindrar eller gör det mindre attraktivt för utländska företag att verka på den svenska tjänstemarknaden. Utstationeringsdirektivet reglerar vilka arbets- och anställningsvillkor som ska gälla för utstationerade arbetstagare. Enligt direktivet ska ett antal uppräknade minimivillkor i det land där arbetet utförs garanteras. Villkoren ska följa av lagstiftning eller generellt tillämpliga kollektivavtal. Svenska kollektivavtal är inte generellt tillämpliga. För att en arbetsgivare ska bli bunden av villkoren i ett kollektivavtal krävs ett avtalsförhållande i grunden. Den svenska utstationeringslagen reglerar inte heller tillämpningen av kollektivavtalsvillkor, vilket bland annat får till följd att lagen i sig inte garanterar någon minimilön. EG-fördraget innehåller dels ett förbud mot nationalitetsdiskrimine-ring, dels ett förbud mot alla inskränkningar i den fria rörligheten för tjänster. Det är mot dessa bestämmelser som den svenska kollektivavtals-modellens förenlighet med EG-rätten ska prövas. Utvidgningen av EU medför att allt fler länder måste samarbeta i syfte att uppnå och utveckla en stark och gemensam europeisk arbetsmarknad. I Vaxholmskonflikten har problemet med nationella skillnader aktualiserats, och AD har ansett sig behöva begära ett förhandsavgörande från EG-domstolen för att finna en EG-rättslig godtagbar lösning. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1557663
- author
- Fröier, Charlotta
- supervisor
- organization
- year
- 2007
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Arbetsrätt
- language
- Swedish
- id
- 1557663
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:21
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:21
@misc{1557663,
abstract = {{Vaxholmsmålet handlar om det lettiska företaget, Laval un Partneri Ltd (Laval), som hade fått uppdraget att bygga om en skola i Vaxholm, som inte ansåg sig behöva sluta avtal med det svenska Byggnadsarbetarförbundet (Byggnads). Laval menade att de traditionella fackliga stridsåtgärder Byggnads använde sig av stred mot reglerna för den öppna europeiska arbetsmarknaden. Byggnads som krävde att kollektivavtal skulle tecknas, vidtog stridsåtgärder för att nå sitt mål. Som en av grunderna i Lavals talan mot Byggnads och Elektrikerförbundet anges att lex Britannia strider mot EG-rätten. Med lex Britannia menas att fackliga organisationer tillåts att vidta stridsåtgärder i syfte att undantränga utländska kollektivavtal hos ett gästande företag, samtidigt som företag bundna av svenska kollektivavtal är skyddade av fredsplikt i motsvarande situation. I konfliktens centrum står således lex Britannias förenlighet med EG-rätten. Lex Britannia innebär en indirekt diskriminering av utländska företag i förhållande till svenska företag genom att stridsåtgärder kan vidtas, i syfte att undantränga det ursprungliga kollektivavtalet, trots det förhållandet att det utländska företaget redan är bundet av kollektivavtal. Lex Britannia består av nationalitetsneutrala kriterier som får en diskriminerande effekt. Särbehandlingen består av att utländska företag inte har samma skydd mot stridsåtgärder som svenska företag. Enligt mitt förmenande blir följden att den fria rörligheten för tjänster inskränks genom att lex Britannia hindrar eller gör det mindre attraktivt för utländska företag att verka på den svenska tjänstemarknaden. Utstationeringsdirektivet reglerar vilka arbets- och anställningsvillkor som ska gälla för utstationerade arbetstagare. Enligt direktivet ska ett antal uppräknade minimivillkor i det land där arbetet utförs garanteras. Villkoren ska följa av lagstiftning eller generellt tillämpliga kollektivavtal. Svenska kollektivavtal är inte generellt tillämpliga. För att en arbetsgivare ska bli bunden av villkoren i ett kollektivavtal krävs ett avtalsförhållande i grunden. Den svenska utstationeringslagen reglerar inte heller tillämpningen av kollektivavtalsvillkor, vilket bland annat får till följd att lagen i sig inte garanterar någon minimilön. EG-fördraget innehåller dels ett förbud mot nationalitetsdiskrimine-ring, dels ett förbud mot alla inskränkningar i den fria rörligheten för tjänster. Det är mot dessa bestämmelser som den svenska kollektivavtals-modellens förenlighet med EG-rätten ska prövas. Utvidgningen av EU medför att allt fler länder måste samarbeta i syfte att uppnå och utveckla en stark och gemensam europeisk arbetsmarknad. I Vaxholmskonflikten har problemet med nationella skillnader aktualiserats, och AD har ansett sig behöva begära ett förhandsavgörande från EG-domstolen för att finna en EG-rättslig godtagbar lösning.}},
author = {{Fröier, Charlotta}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Den svenska modellen: Go home! - är lex Britannia förenlig med den fria rörligheten för tjänster i EG-rätten?}},
year = {{2007}},
}