Advanced

Överförande av straffverkställighet ur en ideologisk synvinkel

Gartmo, Elisabeth (2009)
Department of Law
Abstract
Den straffrättsliga utvecklingen inom EU har alltsedan formulerandet av Tammerforsslutsatserna 1999 präglats av en strävan att skapa ett område av frihet, säkerhet och rättvisa. Principen om ömsesidigt erkännande är en viktig hörnsten i detta arbete. Principen ligger till grund för rambeslutet om ett europeiskt verkställighetsbeslut och överförande av dömda personer mellan Europeiska unionens medlemsstater, vilket i dagsläget håller på att antas inom EU. Rambeslutet innebär att överförande av straffverkställighet av frihetsberövande straff mellan EU:s medlemsstater kommer att underlättas och effektiviseras. Därmed uppstår en möjlighet att en medlemsstat måste acceptera att verkställa ett straff för en gärning som inte är kriminaliserad i... (More)
Den straffrättsliga utvecklingen inom EU har alltsedan formulerandet av Tammerforsslutsatserna 1999 präglats av en strävan att skapa ett område av frihet, säkerhet och rättvisa. Principen om ömsesidigt erkännande är en viktig hörnsten i detta arbete. Principen ligger till grund för rambeslutet om ett europeiskt verkställighetsbeslut och överförande av dömda personer mellan Europeiska unionens medlemsstater, vilket i dagsläget håller på att antas inom EU. Rambeslutet innebär att överförande av straffverkställighet av frihetsberövande straff mellan EU:s medlemsstater kommer att underlättas och effektiviseras. Därmed uppstår en möjlighet att en medlemsstat måste acceptera att verkställa ett straff för en gärning som inte är kriminaliserad i den egna rättsordningen. Rambeslutet kan således innebära att det straffideologiska värdegrundlaget inom Norden påverkas och i längden måste förändras. Den i uppsatsen uppställda huvudfrågeställningen - Innebär rambeslutet om ett europeiskt verkställighetsbeslut och överförande av dömda personer mellan Europeiska unionens medlemsstater att det straffideologiska värdegrundlaget inom Norden måste förändras? - tar sikte på denna problematik. Uppsatsen granskar rambeslutet ur en straffideologisk synvinkel med de nordiska rättsordningarna i fokus. Rambeslutet placeras också i en historisk kontext för att bättre förstå rambeslutets syfte. I uppsatsen uppställs en modell i syfte att klargöra begreppen straffideologi, straffteori och straffrättsprincip. Modellen förespråkar begreppet straffideologi. Indelningen som görs är allmänprevention, individualprevention, klassicism och nyklassicism samt proportionalitet. Efter en genomgång av det straffideologiska värdegrundlaget i Norden analyseras rambeslutets konsekvenser för detta värdegrundlag. Viktiga slutsatser som kan dras av utredningen är att rambeslutets förfarande, till skillnad från det gällande förfarandet på såväl EU- som nordisk nivå, är obligatoriskt och tvingande i större utsträckning. Rambeslutet uppställer också tidsfrister för överförandet samt att kravet på den dömdes samtycke inte krävs i lika många situationer. Tidsfrister innebär en nyhet även inom det nordiska samarbetet, medan den dömdes samtycke inte har krävts sedan 1960-talet. En viktig skillnad mot den gällande ordningen är att kravet på dubbel straffbarhet slopas för ett antal s.k. listbrott, vilka räknas upp i rambeslutet. Det finns dock en möjlighet för medlemsstaterna att lämna en underrättelse att de avser att uppställa ett krav på dubbel straffbarhet. Det är även möjligt att anpassa påföljdens art eller längd i fall den är oförenlig med den verkställande statens lagstiftning. Undantagen från rambeslutets regler innebär att konsekvenserna för det straffideologiska värdegrundlaget begränsas. I fall undantagen inte tillämpas kommer det straffideologiska värdegrundlaget inom Norden att påverkas och behöva förändras i och med att utländska domar verkställs i den egna staten. För att ge principen om ömsesidigt erkännande ett verkligt genomslag inom EU bör dock rambeslutets undantag inte tillämpas. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Gartmo, Elisabeth
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
EG-rätt, Processrätt, Straffrätt
language
Swedish
id
1557687
date added to LUP
2010-03-08 15:55:21
date last changed
2010-03-08 15:55:21
@misc{1557687,
  abstract     = {Den straffrättsliga utvecklingen inom EU har alltsedan formulerandet av Tammerforsslutsatserna 1999 präglats av en strävan att skapa ett område av frihet, säkerhet och rättvisa. Principen om ömsesidigt erkännande är en viktig hörnsten i detta arbete. Principen ligger till grund för rambeslutet om ett europeiskt verkställighetsbeslut och överförande av dömda personer mellan Europeiska unionens medlemsstater, vilket i dagsläget håller på att antas inom EU. Rambeslutet innebär att överförande av straffverkställighet av frihetsberövande straff mellan EU:s medlemsstater kommer att underlättas och effektiviseras. Därmed uppstår en möjlighet att en medlemsstat måste acceptera att verkställa ett straff för en gärning som inte är kriminaliserad i den egna rättsordningen. Rambeslutet kan således innebära att det straffideologiska värdegrundlaget inom Norden påverkas och i längden måste förändras. Den i uppsatsen uppställda huvudfrågeställningen - Innebär rambeslutet om ett europeiskt verkställighetsbeslut och överförande av dömda personer mellan Europeiska unionens medlemsstater att det straffideologiska värdegrundlaget inom Norden måste förändras? - tar sikte på denna problematik. Uppsatsen granskar rambeslutet ur en straffideologisk synvinkel med de nordiska rättsordningarna i fokus. Rambeslutet placeras också i en historisk kontext för att bättre förstå rambeslutets syfte. I uppsatsen uppställs en modell i syfte att klargöra begreppen straffideologi, straffteori och straffrättsprincip. Modellen förespråkar begreppet straffideologi. Indelningen som görs är allmänprevention, individualprevention, klassicism och nyklassicism samt proportionalitet. Efter en genomgång av det straffideologiska värdegrundlaget i Norden analyseras rambeslutets konsekvenser för detta värdegrundlag. Viktiga slutsatser som kan dras av utredningen är att rambeslutets förfarande, till skillnad från det gällande förfarandet på såväl EU- som nordisk nivå, är obligatoriskt och tvingande i större utsträckning. Rambeslutet uppställer också tidsfrister för överförandet samt att kravet på den dömdes samtycke inte krävs i lika många situationer. Tidsfrister innebär en nyhet även inom det nordiska samarbetet, medan den dömdes samtycke inte har krävts sedan 1960-talet. En viktig skillnad mot den gällande ordningen är att kravet på dubbel straffbarhet slopas för ett antal s.k. listbrott, vilka räknas upp i rambeslutet. Det finns dock en möjlighet för medlemsstaterna att lämna en underrättelse att de avser att uppställa ett krav på dubbel straffbarhet. Det är även möjligt att anpassa påföljdens art eller längd i fall den är oförenlig med den verkställande statens lagstiftning. Undantagen från rambeslutets regler innebär att konsekvenserna för det straffideologiska värdegrundlaget begränsas. I fall undantagen inte tillämpas kommer det straffideologiska värdegrundlaget inom Norden att påverkas och behöva förändras i och med att utländska domar verkställs i den egna staten. För att ge principen om ömsesidigt erkännande ett verkligt genomslag inom EU bör dock rambeslutets undantag inte tillämpas.},
  author       = {Gartmo, Elisabeth},
  keyword      = {EG-rätt,Processrätt,Straffrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Överförande av straffverkställighet ur en ideologisk synvinkel},
  year         = {2009},
}