Advanced

Grov kvinnofridskränkning i 4 kap 4 a § BrB - ett nödvändigt ont?

Georgsson, Mariette (2001)
Department of Law
Abstract
Kvinnomisshandel förekommer i alla samhällsklasser men är mer synlig i vissa sociala och etniska grupper. Det parrelaterade våldet karaktäriseras av att det ofta upprepas samt att upptrappningen tycks följa ett visst mönster. För att minska den upprepad kvinnomisshandeln har en rad åtgärder vidtagits. En viktig del i kvinnofridsreformen är den nya straffbestämmelsen i 4 kap. 4 a § BrB som tar sikte på våld mot närstående. Tidigare uppmärk-sammades inte de försvårande omständigheterna i ett pågående och systematiskt brottsligt förfarande eller enkla men upprepade övergrepp. Med stöd av den nya bestämmelsen kan domstolen nu göra en helhets-bedömning av den utsatta kvinnans situation genom att de enskilda brottsliga gärningarna betraktas som... (More)
Kvinnomisshandel förekommer i alla samhällsklasser men är mer synlig i vissa sociala och etniska grupper. Det parrelaterade våldet karaktäriseras av att det ofta upprepas samt att upptrappningen tycks följa ett visst mönster. För att minska den upprepad kvinnomisshandeln har en rad åtgärder vidtagits. En viktig del i kvinnofridsreformen är den nya straffbestämmelsen i 4 kap. 4 a § BrB som tar sikte på våld mot närstående. Tidigare uppmärk-sammades inte de försvårande omständigheterna i ett pågående och systematiskt brottsligt förfarande eller enkla men upprepade övergrepp. Med stöd av den nya bestämmelsen kan domstolen nu göra en helhets-bedömning av den utsatta kvinnans situation genom att de enskilda brottsliga gärningarna betraktas som en enhet. I syfte att minska den dold misshandeln och att fler anmälningar om parrelaterat våld skall leda till åtal och fällande domar har regeringen även utfärdat myndighets-gemensamma uppdrag. Den nya fridskränkningsbestämmelsen som trädde ikraft den 1 juli 1998 har från och med den 1 januari 2000 ny lydelse. Ändringen föranleddes av att Högsta domstolen tolkade lagtexten så att det för tillämpning av paragrafen krävdes att gärningsmannen gjort sig skyldig till tidigare konstaterad brott mot målsäganden. Utöver de åtalade gärningarna skulle åklagaren dessutom kunna åberopa domar, beslut om åtalsunderlåtelse eller godkända strafföreläggande vari det konstaterades att den tilltalade gjort sig skyldig till liknande brottslighet. Som kommer att framgår av kapitel nio anser jag inte att det, beträffande den nya straffbestämmelsen i 4 kap 4 a § BrB, är fråga om en symbolisk lagstiftning som tillkommit som en del av den nutida straffrättens offensiva politik. I stället finner jag att det är en lagstiftning som kan försvaras utifrån den defensiva modellens principer och att den därmed kan anses utgöra en legitim del i ett normativt system. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Georgsson, Mariette
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Straffrätt
language
Swedish
id
1557705
date added to LUP
2010-03-08 15:55:21
date last changed
2010-03-08 15:55:21
@misc{1557705,
  abstract     = {Kvinnomisshandel förekommer i alla samhällsklasser men är mer synlig i vissa sociala och etniska grupper. Det parrelaterade våldet karaktäriseras av att det ofta upprepas samt att upptrappningen tycks följa ett visst mönster. För att minska den upprepad kvinnomisshandeln har en rad åtgärder vidtagits. En viktig del i kvinnofridsreformen är den nya straffbestämmelsen i 4 kap. 4 a § BrB som tar sikte på våld mot närstående. Tidigare uppmärk-sammades inte de försvårande omständigheterna i ett pågående och systematiskt brottsligt förfarande eller enkla men upprepade övergrepp. Med stöd av den nya bestämmelsen kan domstolen nu göra en helhets-bedömning av den utsatta kvinnans situation genom att de enskilda brottsliga gärningarna betraktas som en enhet. I syfte att minska den dold misshandeln och att fler anmälningar om parrelaterat våld skall leda till åtal och fällande domar har regeringen även utfärdat myndighets-gemensamma uppdrag. Den nya fridskränkningsbestämmelsen som trädde ikraft den 1 juli 1998 har från och med den 1 januari 2000 ny lydelse. Ändringen föranleddes av att Högsta domstolen tolkade lagtexten så att det för tillämpning av paragrafen krävdes att gärningsmannen gjort sig skyldig till tidigare konstaterad brott mot målsäganden. Utöver de åtalade gärningarna skulle åklagaren dessutom kunna åberopa domar, beslut om åtalsunderlåtelse eller godkända strafföreläggande vari det konstaterades att den tilltalade gjort sig skyldig till liknande brottslighet. Som kommer att framgår av kapitel nio anser jag inte att det, beträffande den nya straffbestämmelsen i 4 kap 4 a § BrB, är fråga om en symbolisk lagstiftning som tillkommit som en del av den nutida straffrättens offensiva politik. I stället finner jag att det är en lagstiftning som kan försvaras utifrån den defensiva modellens principer och att den därmed kan anses utgöra en legitim del i ett normativt system.},
  author       = {Georgsson, Mariette},
  keyword      = {Straffrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Grov kvinnofridskränkning i 4 kap 4 a § BrB - ett nödvändigt ont?},
  year         = {2001},
}