Allokering av företag till Sverige - tänkbara skattemässiga konsekvenser vid avskaffandet av kapitalvinstbeskattningen på näringsbetingade andelar
(2002)Department of Law
- Abstract
- I gällande svensk lagstiftning görs en åtskillnad mellan näringsbetingade andelar och kapitalplaceringsandelar. Vid kapitalvinst behandlas de båda typerna av andelar lika, vilket innebär att skatteplikt föreligger för såväl näringsbetingade som kapitalplaceringsandelar enligt huvudregeln i 15 kap. 1 § IL. Däremot skiljer sig beskattningskonsekvenserna åt vid utdelning. Som huvudregel gäller att utdelning på näringsbetingade andelar omfattas av skattefrihet enligt 24 kap. 15 § IL. Denna skattefrihet uppstår under förutsättning att utdelningen mottas av svenska aktiebolag eller ekonomiska föreningar som ej utgör investmentföretag eller förvaltningsföretag, svenska stiftelser och ideella föreningar som inte omfattas av skattebefrielse samt... (More)
- I gällande svensk lagstiftning görs en åtskillnad mellan näringsbetingade andelar och kapitalplaceringsandelar. Vid kapitalvinst behandlas de båda typerna av andelar lika, vilket innebär att skatteplikt föreligger för såväl näringsbetingade som kapitalplaceringsandelar enligt huvudregeln i 15 kap. 1 § IL. Däremot skiljer sig beskattningskonsekvenserna åt vid utdelning. Som huvudregel gäller att utdelning på näringsbetingade andelar omfattas av skattefrihet enligt 24 kap. 15 § IL. Denna skattefrihet uppstår under förutsättning att utdelningen mottas av svenska aktiebolag eller ekonomiska föreningar som ej utgör investmentföretag eller förvaltningsföretag, svenska stiftelser och ideella föreningar som inte omfattas av skattebefrielse samt svenska sparbanker och försäkringsföretag. Det följer vidare av 24 kap. 15 § st. 2 IL att skattefriheten även tillkommer utländska företag som hör hemma i en EES-stat och som motsvarar ett sådant företag som angavs i det föregående. Utdelning på kapitalplaceringsandelar är däremot skattepliktig, vilket innebär att ett rörelsedrivande företag beskattas för utdelning på kapitalplaceringsandelar men ej på näringsbetingade andelar. Skälet till detta är att en rörelsevinst endast skall beskattas två gånger - en gång på bolagsnivå och en gång på ägarnivå. SOU 2001:11 s. 122. Om utdelning på näringsbetingade andelar hade varit skattepliktig, skulle kedjebeskattning uppstå. Enligt gällande rätt finns det även en möjlighet för svenska bolag att ta emot skattefri utdelning på andelar i utländska juridiska personer, under förutsättning att utdelningen inte skulle ha varit skattepliktig om det utdelande bolaget hade varit svenskt. 24 kap. 20 § p. 1 IL. Vidare förutsätter skattefriheten att den utländska juridiska personen träffas av en inkomstbeskattning som är jämförlig med den beskattning som träffar ett svenskt företag, det s.k. jämförlighetskravet. 24 kap. 20 § p. 2 IL. Till detta krav finns en presumtionsregel kopplad, vilken anger att ett företag skall presumeras vara underkastad en inkomstbeskattning som är jämförlig den svenska under förutsättning att denna juridiska person är hemmahörande i en stat med vilken Sverige har ingått ett dubbelbeskattningsavtal. 24 kap. 21 § IL. Presumtionen gäller dock endast då det utländska bolagets intäkter, inklusive erhållna utdelningar, härrör från verksamhet i Sverige eller i ett avtalsland och att verksamheten är underkastad normal inkomstskatt i det eller de länder där verksamheten bedrivs. Ett avskaffande av beskattningen av kapitalvinster på näringsbetingade andelar har varit uppe för diskussion redan tidigare. Med hänsyn till de statsfinansiella kostnaderna har det dock ej ansetts möjligt att genomföra denna förändring tidigare. I januari 2001 lämnades dock ett förslag till avskaffande av kapitalvinstbeskattningen på näringsbetingade andelar, SOU 2001:11. Enligt förslaget skall avskaffandet möjliggöras av ändrade cfc-regler. Syftet med förslaget att avskaffa beskattningen av kapitalvinster på näringsbetingade andelar är att upprätthålla den grundläggande principen om ekonomisk dubbelbeskattning. Vid en effektiv beskattning av vinster på näringsbetingade andelar, uppstår dubbelbeskattning inom bolagssektorn. Men vid beaktande av beskattningen i ägarledet, uppkommer en trippelbeskattning. Denna kedjebeskattning uppstår ej vid utdelning på näringsbetingade andelar, eftersom aktiebolag m.fl. juridiska personer normalt är frikallade från skattskyldighet för sådan utdelning. Det poängteras i SOU 2001:11 att det, med anledning av hur gällande skattesystem är uppbyggt, finns en betydande möjlighet för företag att kringgå den befintliga kapitalvinstbeskattningen. Multinationella företag kan skatteplanera på så vis att vinster som uppstår på andelar i svenska eller utländska dotterföretag tas till Sverige skattefritt genom att andelarna i ett mellanliggande företag avyttras samtidigt som förluster realiseras i Sverige. Ohde SvSkT 2001 s. 152. Den svenska beskattningen av kapitalvinster och kapitalförluster är i praktiken således asymmetrisk. Detta, tillsammans med det faktum att flera länder redan har infört skattefrihet för kapitalvinster på näringsbetingade andelar, medför starka argument för Sverige att avskaffa denna form av kapitalvinstbeskattning. Då allt fler stater väljer att avskaffa denna kapitalvinstbeskattning, skapas ett växande skattekonkurrenstryck gentemot Sverige. Detta gör det mycket svårt för Sverige att upprätthålla beskattningen i Sverige. Med anledning av detta har en förändring ansetts nödvändig. Förslaget medför att Sverige får ett mer företagsvänligt skattesystem jämfört med det gällande. Det kan dock ej, sett för sig självt, anses medföra att Sverige blir en exceptionellt företagsvänlig stat. Det är en internationell tendens att avskaffa kapitalvinstbeskattningen på näringsbetingade andelar, vilket innebär att Sverige endast följer med i denna utveckling. Den föreslagna förändringen är dock mycket väsentlig för hela det svenska skattesystemet, vilket torde medföra att en helhetssyn av vad förslaget innebär är nödvändig. Vid en granskning av hela det gällande svenska skattesystemet, kan framför allt två saker anses uppseendeväckande ur ett internationellt perspektiv&semic dels det faktum att Sverige, i motsats till flera andra stater, saknar regler beträffande underkapitalisering, dels att räntekostnader är avdragsgilla, vilket inte är vanligt i andra länder. Med begreppet underkapitalisering förstås det förhållande då ett företag har ett allt för lågt eget kapital i förhållande till dess skulder och att detta förhållande medför vissa skatterättsliga konsekvenser. Istället för att tillföra kapitaltillskott till företaget lånefinansierar ägarna företaget, vilket leder till väsentliga skatteförmåner. Lånet betalas tillbaka i form av avdragsgill ränta istället för skattepliktig utdelning samtidigt som skatteunderlaget i företagets hemstat minskar, vilket leder till lägre skattekostnader. Detta förfarande är dock icke möjligt att genomföra i flertalet länder, eftersom det blir allt vanligare med regler gentemot underkapitalisering och att det är ovanligt med ränteavdrag. Således torde ett avskaffande av kapitalvinstbeskattningen på näringsbetingade andelar, tillsammans med det faktum att Sverige saknar regler beträffande underkapitalisering och att räntor är avdragsgilla, medföra att allokeringen av företag till Sverige ökar. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1557907
- author
- Gustafsson, Anna-Karin
- supervisor
- organization
- year
- 2002
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Skatterätt
- language
- Swedish
- id
- 1557907
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:21
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:21
@misc{1557907,
abstract = {{I gällande svensk lagstiftning görs en åtskillnad mellan näringsbetingade andelar och kapitalplaceringsandelar. Vid kapitalvinst behandlas de båda typerna av andelar lika, vilket innebär att skatteplikt föreligger för såväl näringsbetingade som kapitalplaceringsandelar enligt huvudregeln i 15 kap. 1 § IL. Däremot skiljer sig beskattningskonsekvenserna åt vid utdelning. Som huvudregel gäller att utdelning på näringsbetingade andelar omfattas av skattefrihet enligt 24 kap. 15 § IL. Denna skattefrihet uppstår under förutsättning att utdelningen mottas av svenska aktiebolag eller ekonomiska föreningar som ej utgör investmentföretag eller förvaltningsföretag, svenska stiftelser och ideella föreningar som inte omfattas av skattebefrielse samt svenska sparbanker och försäkringsföretag. Det följer vidare av 24 kap. 15 § st. 2 IL att skattefriheten även tillkommer utländska företag som hör hemma i en EES-stat och som motsvarar ett sådant företag som angavs i det föregående. Utdelning på kapitalplaceringsandelar är däremot skattepliktig, vilket innebär att ett rörelsedrivande företag beskattas för utdelning på kapitalplaceringsandelar men ej på näringsbetingade andelar. Skälet till detta är att en rörelsevinst endast skall beskattas två gånger - en gång på bolagsnivå och en gång på ägarnivå. SOU 2001:11 s. 122. Om utdelning på näringsbetingade andelar hade varit skattepliktig, skulle kedjebeskattning uppstå. Enligt gällande rätt finns det även en möjlighet för svenska bolag att ta emot skattefri utdelning på andelar i utländska juridiska personer, under förutsättning att utdelningen inte skulle ha varit skattepliktig om det utdelande bolaget hade varit svenskt. 24 kap. 20 § p. 1 IL. Vidare förutsätter skattefriheten att den utländska juridiska personen träffas av en inkomstbeskattning som är jämförlig med den beskattning som träffar ett svenskt företag, det s.k. jämförlighetskravet. 24 kap. 20 § p. 2 IL. Till detta krav finns en presumtionsregel kopplad, vilken anger att ett företag skall presumeras vara underkastad en inkomstbeskattning som är jämförlig den svenska under förutsättning att denna juridiska person är hemmahörande i en stat med vilken Sverige har ingått ett dubbelbeskattningsavtal. 24 kap. 21 § IL. Presumtionen gäller dock endast då det utländska bolagets intäkter, inklusive erhållna utdelningar, härrör från verksamhet i Sverige eller i ett avtalsland och att verksamheten är underkastad normal inkomstskatt i det eller de länder där verksamheten bedrivs. Ett avskaffande av beskattningen av kapitalvinster på näringsbetingade andelar har varit uppe för diskussion redan tidigare. Med hänsyn till de statsfinansiella kostnaderna har det dock ej ansetts möjligt att genomföra denna förändring tidigare. I januari 2001 lämnades dock ett förslag till avskaffande av kapitalvinstbeskattningen på näringsbetingade andelar, SOU 2001:11. Enligt förslaget skall avskaffandet möjliggöras av ändrade cfc-regler. Syftet med förslaget att avskaffa beskattningen av kapitalvinster på näringsbetingade andelar är att upprätthålla den grundläggande principen om ekonomisk dubbelbeskattning. Vid en effektiv beskattning av vinster på näringsbetingade andelar, uppstår dubbelbeskattning inom bolagssektorn. Men vid beaktande av beskattningen i ägarledet, uppkommer en trippelbeskattning. Denna kedjebeskattning uppstår ej vid utdelning på näringsbetingade andelar, eftersom aktiebolag m.fl. juridiska personer normalt är frikallade från skattskyldighet för sådan utdelning. Det poängteras i SOU 2001:11 att det, med anledning av hur gällande skattesystem är uppbyggt, finns en betydande möjlighet för företag att kringgå den befintliga kapitalvinstbeskattningen. Multinationella företag kan skatteplanera på så vis att vinster som uppstår på andelar i svenska eller utländska dotterföretag tas till Sverige skattefritt genom att andelarna i ett mellanliggande företag avyttras samtidigt som förluster realiseras i Sverige. Ohde SvSkT 2001 s. 152. Den svenska beskattningen av kapitalvinster och kapitalförluster är i praktiken således asymmetrisk. Detta, tillsammans med det faktum att flera länder redan har infört skattefrihet för kapitalvinster på näringsbetingade andelar, medför starka argument för Sverige att avskaffa denna form av kapitalvinstbeskattning. Då allt fler stater väljer att avskaffa denna kapitalvinstbeskattning, skapas ett växande skattekonkurrenstryck gentemot Sverige. Detta gör det mycket svårt för Sverige att upprätthålla beskattningen i Sverige. Med anledning av detta har en förändring ansetts nödvändig. Förslaget medför att Sverige får ett mer företagsvänligt skattesystem jämfört med det gällande. Det kan dock ej, sett för sig självt, anses medföra att Sverige blir en exceptionellt företagsvänlig stat. Det är en internationell tendens att avskaffa kapitalvinstbeskattningen på näringsbetingade andelar, vilket innebär att Sverige endast följer med i denna utveckling. Den föreslagna förändringen är dock mycket väsentlig för hela det svenska skattesystemet, vilket torde medföra att en helhetssyn av vad förslaget innebär är nödvändig. Vid en granskning av hela det gällande svenska skattesystemet, kan framför allt två saker anses uppseendeväckande ur ett internationellt perspektiv&semic dels det faktum att Sverige, i motsats till flera andra stater, saknar regler beträffande underkapitalisering, dels att räntekostnader är avdragsgilla, vilket inte är vanligt i andra länder. Med begreppet underkapitalisering förstås det förhållande då ett företag har ett allt för lågt eget kapital i förhållande till dess skulder och att detta förhållande medför vissa skatterättsliga konsekvenser. Istället för att tillföra kapitaltillskott till företaget lånefinansierar ägarna företaget, vilket leder till väsentliga skatteförmåner. Lånet betalas tillbaka i form av avdragsgill ränta istället för skattepliktig utdelning samtidigt som skatteunderlaget i företagets hemstat minskar, vilket leder till lägre skattekostnader. Detta förfarande är dock icke möjligt att genomföra i flertalet länder, eftersom det blir allt vanligare med regler gentemot underkapitalisering och att det är ovanligt med ränteavdrag. Således torde ett avskaffande av kapitalvinstbeskattningen på näringsbetingade andelar, tillsammans med det faktum att Sverige saknar regler beträffande underkapitalisering och att räntor är avdragsgilla, medföra att allokeringen av företag till Sverige ökar.}},
author = {{Gustafsson, Anna-Karin}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Allokering av företag till Sverige - tänkbara skattemässiga konsekvenser vid avskaffandet av kapitalvinstbeskattningen på näringsbetingade andelar}},
year = {{2002}},
}