Svensk miljökontroll av skogsavverkning till följd av EG:s ramdirektiv för vatten.
(2005)Department of Law
- Abstract
- EU:s vattendirektiv har generellt medfört förändringar på hur EU:s medlemsländer bedriver miljökontroll. Direktivet ställer bland annat krav på upprättandet av miljökvalitetsnormer för ländernas vattenförekomster och krav på uppnående av olika miljöstatus. Direktivet presenterar listor med uppräknade ämnen som anses så miljöstörande att de riskerar att hindra uppnåendet av dessa statusnivåer. Direktivet ställer även krav på en organisatorisk uppbyggnad för att säkerställa att direktivets syften säkerställs. Som följd av implementerandet av vattendirektivet har Sverige inrättat en ny myndighet för denna uppgift, Vattenmyndigheten. Då direktivet ställer krav på uppnående av en viss miljöstatus i vattenförekomster, innebär det att... (More)
- EU:s vattendirektiv har generellt medfört förändringar på hur EU:s medlemsländer bedriver miljökontroll. Direktivet ställer bland annat krav på upprättandet av miljökvalitetsnormer för ländernas vattenförekomster och krav på uppnående av olika miljöstatus. Direktivet presenterar listor med uppräknade ämnen som anses så miljöstörande att de riskerar att hindra uppnåendet av dessa statusnivåer. Direktivet ställer även krav på en organisatorisk uppbyggnad för att säkerställa att direktivets syften säkerställs. Som följd av implementerandet av vattendirektivet har Sverige inrättat en ny myndighet för denna uppgift, Vattenmyndigheten. Då direktivet ställer krav på uppnående av en viss miljöstatus i vattenförekomster, innebär det att verksamheter som utför åtgärder som påverkar dessa måste anpassa sin verksamhet till de nya kraven. Skogsavverkning är en sådan verksamhet. Om avverkning utförs vid vatten (i eller vid kantzoner), kommer näringsämnen i form av fosfor och kväve inte längre kvarstanna i marken utan läcka ut i vattenförekomsterna. Som konsekvens av detta, tillsammans med andra effekter på djur- och växtlivet i kantzonen och vattenförekomsterna, föreligger stor risk för negativ påverkan på vattnets kvalitet. Även om det i första hand är upp till skogsägaren (med straffansvar) att se till att inte negativt påverka eller hindra uppnåendet av en miljöstatus, verkar skogsägare i praktiken enbart efter de bestämmelser som stipulerar vilka åtgärder denne behöver vidta med hänsyn till miljön. Jag anser inte att de svenska författningar som reglerar miljökontrollen via ansökningsförfarandet (tillstånds- och anmälningsansökningarna) vid skogsavverkning är tillräckligt anpassade till vattendirektivets krav, därtill måste det till en förändring i hur miljöbalken definierar miljöfarlig verksamhet, samt en nödvändighet att ändra i viss lagstiftning som reglerar förhandsprövningen vid skogsavverkning. I detta förfarande bör Länsstyrelsen och Skogsvårdsstyrelsen få något ändrade roller. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1557988
- author
- Gyllentri, Ronnie
- supervisor
- organization
- year
- 2005
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- EG-rätt, Miljörätt
- language
- Swedish
- id
- 1557988
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:21
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:21
@misc{1557988,
abstract = {{EU:s vattendirektiv har generellt medfört förändringar på hur EU:s medlemsländer bedriver miljökontroll. Direktivet ställer bland annat krav på upprättandet av miljökvalitetsnormer för ländernas vattenförekomster och krav på uppnående av olika miljöstatus. Direktivet presenterar listor med uppräknade ämnen som anses så miljöstörande att de riskerar att hindra uppnåendet av dessa statusnivåer. Direktivet ställer även krav på en organisatorisk uppbyggnad för att säkerställa att direktivets syften säkerställs. Som följd av implementerandet av vattendirektivet har Sverige inrättat en ny myndighet för denna uppgift, Vattenmyndigheten. Då direktivet ställer krav på uppnående av en viss miljöstatus i vattenförekomster, innebär det att verksamheter som utför åtgärder som påverkar dessa måste anpassa sin verksamhet till de nya kraven. Skogsavverkning är en sådan verksamhet. Om avverkning utförs vid vatten (i eller vid kantzoner), kommer näringsämnen i form av fosfor och kväve inte längre kvarstanna i marken utan läcka ut i vattenförekomsterna. Som konsekvens av detta, tillsammans med andra effekter på djur- och växtlivet i kantzonen och vattenförekomsterna, föreligger stor risk för negativ påverkan på vattnets kvalitet. Även om det i första hand är upp till skogsägaren (med straffansvar) att se till att inte negativt påverka eller hindra uppnåendet av en miljöstatus, verkar skogsägare i praktiken enbart efter de bestämmelser som stipulerar vilka åtgärder denne behöver vidta med hänsyn till miljön. Jag anser inte att de svenska författningar som reglerar miljökontrollen via ansökningsförfarandet (tillstånds- och anmälningsansökningarna) vid skogsavverkning är tillräckligt anpassade till vattendirektivets krav, därtill måste det till en förändring i hur miljöbalken definierar miljöfarlig verksamhet, samt en nödvändighet att ändra i viss lagstiftning som reglerar förhandsprövningen vid skogsavverkning. I detta förfarande bör Länsstyrelsen och Skogsvårdsstyrelsen få något ändrade roller.}},
author = {{Gyllentri, Ronnie}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Svensk miljökontroll av skogsavverkning till följd av EG:s ramdirektiv för vatten.}},
year = {{2005}},
}