Ett förslag till nya svenska koncernbidragsregler utformade i ljuset av EG-fördraget
(2005)Department of Law
- Abstract
- Världen internationaliseras i en allt högre takt. Globaliseringens vindar har även drabbat Sverige, bland annat genom olika internationella åtaganden. Ett tydligt tecken på denna förändring och internationalisering, är samarbetet inom EU. Detta syns inte minst inom svenskt näringsliv. Koncerner som tidigare var helt och hållet svenska är i dag mer eller mindre lika globala som vilket multinationellt företag som helst. Förhållandet har också bidragit till att svenska skatteregler, som tidigare var anpassade till ett svenskt företagsskatteklimat, idag bör ses över för att bättre anpassas till en allt mer internationaliserad marknad. EU-samarbetet består av flera åtaganden. Det kanske tydligaste samarbetet sker inom den första pelaren, det... (More)
- Världen internationaliseras i en allt högre takt. Globaliseringens vindar har även drabbat Sverige, bland annat genom olika internationella åtaganden. Ett tydligt tecken på denna förändring och internationalisering, är samarbetet inom EU. Detta syns inte minst inom svenskt näringsliv. Koncerner som tidigare var helt och hållet svenska är i dag mer eller mindre lika globala som vilket multinationellt företag som helst. Förhållandet har också bidragit till att svenska skatteregler, som tidigare var anpassade till ett svenskt företagsskatteklimat, idag bör ses över för att bättre anpassas till en allt mer internationaliserad marknad. EU-samarbetet består av flera åtaganden. Det kanske tydligaste samarbetet sker inom den första pelaren, det vill säga den inre marknaden, vilken utgörs av de fyra friheterna&semic fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital (EG-fördraget Art 14). Ibland kallas också rätten till fri etablering för den femte friheten (Art 43 EG- fördraget). Genom att ta bort hinder för den fria marknaden inom det Europeiska samarbetet skapas nödvändiga förutsättningar för att skapa en fri inre marknad. För att uppnå en sådan marknad krävs det att även hinder eller regler som rör direkta skatter tas bort, vilket vi kanske var omedvetna om då vi 1995 anslöt oss till samarbetet inom EU, i synnerhet som medlemsstaterna innehar suveränitet på området. EU-samarbetet har likafullt visat att direkta skatter kan ses som diskriminerande i ljuset av EG-fördragets principer och syften. Framförallt syns detta genom EG-domstolens arbete. EG-domstolen har bland annat visat att en inhemsk lagregel kan stå i konflikt med EG-fördragets syfte, vilket i sin tur innebär att en sådan regel bör ändras. Med andra ord spelar det i så fall ingen roll om en inhemsk lagregel berör de direkta skatterna eller inte, de står likväl i konflikt med EG-fördraget och dess principer, vilka syftar till att skapa en fri inre marknad inom unionen. När det gäller de svenska koncernbidragsreglerna i IL 35 kap, så har dessa hitintills bara prövats en gång och då bara till en viss del genom fallet X ab och Y ab. Reglerna om koncernbidrag i IL 35 Kap utgör dock fortfarande en restriktion enligt principen om fri etablering, i synnerhet som restriktionen kan läsas ut ''e contrario'' ur reglerna i IL 35 Kap. Detta genom att reglerna inte tillåter koncerner utan filialer eller bolag utan skattskyldighet inom Sverige att ge varandra koncernbidrag. Koncernbidragsreglerna bör därför ändras på basis av rättsfall härrörande från EG-domstolen, det vill säga genom fall ur vilka vi kan utläsa de principer, enligt vilka EG-domstolen stödjer sig på vid dömandet av fall som liknar de svenska reglerna i IL 35 kap. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1558027
- author
- Hagenfeldt, Johan
- supervisor
- organization
- year
- 2005
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Skatterätt
- language
- Swedish
- id
- 1558027
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:21
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:21
@misc{1558027,
abstract = {{Världen internationaliseras i en allt högre takt. Globaliseringens vindar har även drabbat Sverige, bland annat genom olika internationella åtaganden. Ett tydligt tecken på denna förändring och internationalisering, är samarbetet inom EU. Detta syns inte minst inom svenskt näringsliv. Koncerner som tidigare var helt och hållet svenska är i dag mer eller mindre lika globala som vilket multinationellt företag som helst. Förhållandet har också bidragit till att svenska skatteregler, som tidigare var anpassade till ett svenskt företagsskatteklimat, idag bör ses över för att bättre anpassas till en allt mer internationaliserad marknad. EU-samarbetet består av flera åtaganden. Det kanske tydligaste samarbetet sker inom den första pelaren, det vill säga den inre marknaden, vilken utgörs av de fyra friheterna&semic fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital (EG-fördraget Art 14). Ibland kallas också rätten till fri etablering för den femte friheten (Art 43 EG- fördraget). Genom att ta bort hinder för den fria marknaden inom det Europeiska samarbetet skapas nödvändiga förutsättningar för att skapa en fri inre marknad. För att uppnå en sådan marknad krävs det att även hinder eller regler som rör direkta skatter tas bort, vilket vi kanske var omedvetna om då vi 1995 anslöt oss till samarbetet inom EU, i synnerhet som medlemsstaterna innehar suveränitet på området. EU-samarbetet har likafullt visat att direkta skatter kan ses som diskriminerande i ljuset av EG-fördragets principer och syften. Framförallt syns detta genom EG-domstolens arbete. EG-domstolen har bland annat visat att en inhemsk lagregel kan stå i konflikt med EG-fördragets syfte, vilket i sin tur innebär att en sådan regel bör ändras. Med andra ord spelar det i så fall ingen roll om en inhemsk lagregel berör de direkta skatterna eller inte, de står likväl i konflikt med EG-fördraget och dess principer, vilka syftar till att skapa en fri inre marknad inom unionen. När det gäller de svenska koncernbidragsreglerna i IL 35 kap, så har dessa hitintills bara prövats en gång och då bara till en viss del genom fallet X ab och Y ab. Reglerna om koncernbidrag i IL 35 Kap utgör dock fortfarande en restriktion enligt principen om fri etablering, i synnerhet som restriktionen kan läsas ut ''e contrario'' ur reglerna i IL 35 Kap. Detta genom att reglerna inte tillåter koncerner utan filialer eller bolag utan skattskyldighet inom Sverige att ge varandra koncernbidrag. Koncernbidragsreglerna bör därför ändras på basis av rättsfall härrörande från EG-domstolen, det vill säga genom fall ur vilka vi kan utläsa de principer, enligt vilka EG-domstolen stödjer sig på vid dömandet av fall som liknar de svenska reglerna i IL 35 kap.}},
author = {{Hagenfeldt, Johan}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Ett förslag till nya svenska koncernbidragsregler utformade i ljuset av EG-fördraget}},
year = {{2005}},
}