Advanced

Intagnas kontakter med omvärlden -kriminalvårdens kontrollågärder i förhållande till de mänskilga fri- och rättigheterna

Hallenberg, Ida (2006)
Department of Law
Abstract
Jag har valt att skriva min uppsats om intagnas kontakter med omvärlden. Inledningsvis behandlar jag på vilka grunder den lokala kriminalvårdsmyndigheten (KVM) fattar beslut om dessa kontakter och hur kontrollåtgärderna fungerar. Vidare går jag igenom på vilka punkter kontrollerna kan komma att kränka de mänskliga fri- och rättigheterna. En förvaltningsmyndighet som kriminalvården har olika krav på sig när den fattar beslut om bl.a. intagnas kontakter med omvärlden. Den skall följa såväl legalitetsprincipen, objektivitetsprincipen, likhetsprincipen, proportionalitetsprincipen, som behovsprincipen, officialprincipen och självständighetsprincipen. Beslut inom en förvaltningsmyndighet delegeras även i huvudsak. Inom kriminalvården skall... (More)
Jag har valt att skriva min uppsats om intagnas kontakter med omvärlden. Inledningsvis behandlar jag på vilka grunder den lokala kriminalvårdsmyndigheten (KVM) fattar beslut om dessa kontakter och hur kontrollåtgärderna fungerar. Vidare går jag igenom på vilka punkter kontrollerna kan komma att kränka de mänskliga fri- och rättigheterna. En förvaltningsmyndighet som kriminalvården har olika krav på sig när den fattar beslut om bl.a. intagnas kontakter med omvärlden. Den skall följa såväl legalitetsprincipen, objektivitetsprincipen, likhetsprincipen, proportionalitetsprincipen, som behovsprincipen, officialprincipen och självständighetsprincipen. Beslut inom en förvaltningsmyndighet delegeras även i huvudsak. Inom kriminalvården skall beslut som huvudregel fattas av kriminalvårdsstyrelsen (KVS), men kan delegeras till såväl kriminalvårdschefen som kriminalvårdsinspektören. För den intagne kan ett avslag av ett beslut ha mycket stor betydelse och det är därför mycket viktigt att beslutet är välformulerat och lätt att förstå. Motiveringsskyldighet för förvaltningsmyndigheter skall öka rättssäkerheten och göra lagen mer förutseende. Om beslutet går den intagne emot kan han/hon inom tre veckor från den dag han/hon fick del av beslutet överklaga till KVS. I sin tur kan KVS beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Den lokala KVM får genomföra granskning av den intagnes brev och annan försändelse om det krävs för att undersöka om de innehåller något otillåtet föremål. Granskning får även förkomma för att undersöka om brevet innehåller någon planläggning av brottslig verksamhet, avvikande eller något annat liknade förfarande. Granskning kan utföras genom att KVM genomlyser brevet, öppnar det men inte läser det eller öppnar det och läser det. KVM får dock inte genomföra granskningen mer ingående än nödvändigt. Den intagne får ta emot besök på anstalten om det är lämpligt med hänsyn till anstaltsrutinerna, personaltillgången och de praktiska förutsättningarna. Innan den lokala KVM godkänner eller ger avslag på en ansökan om besök kontrolleras det om den intagne har missköt sig på anstalten. Även den som skall komma på besök till den intagne kontrolleras och då bl.a. i polisens misstanke- och belastningsregister. När KVM har beslutat om att ett besök får äga rum måste ställning tas till om det skall vara bevakat eller obevakat. Innan besöket äger rum på anstalten kan både den intagne och den besökande få genomgå kroppsvisitation och/eller kroppsbesiktning. Intagnas möjligheter att telefonera från anstalterna följer i princip samma regler som möjligheten till att få ta emot besök. Den lokala KVM beviljar telefontillstånd när det är lämpligt och när den intagne och mottagaren av telefonsamtalet har genomgått ett antal kontroller. Om det är nödvändigt med hänsyn till säkerheten får en tjänsteman avlyssna samtalet, men om detta sker måste den intagne vara medveten om det. Enligt ett nytt förslag från kriminalvårdskommittén i ''SOU 2005:54 Framtidens kriminalvård'' skall det införas ett s.k. förmånssystem på anstalterna inom svensk kriminalvård. Anledningen till detta är att man bättre skall kunna tillvarata den intagnes motivation och egna ansvarstagande under anstaltsvistelsen. Systemet innebär att den intagne börjar sin verkställighet i den s.k. grundnivån, där han/hon får ett grundutbud av förmåner. Om den intagne sedan sköter sig på anstalten och följer bl.a. verkställighetsplanen tilldelas han/hon särskilda förmåner genom uppflyttning till en förhöjd nivå. Kommittén menar att det skall finnas fyra sådana nivåer. Både besök- och telefonkontakt är på förslag att vara med i förmånssystemet. När den lokala KVM granskar de intagnas brev som kommer in till anstalten kränks dels rätten till skydd för undersökning av brev enligt 2:6 regeringsformen (RF) och dels rätten till skydd för förtrolig kommunikation enligt artikel 8 Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och mänskliga friheterna. (EKMR). Dessa rättigheter kan dock inskränkas enligt 2:12 RF och 8:2 EKMR. Om ett brev eller tidskrift stoppas av KVM till eller från en intagen innebär det inte bara ett intrång i rätten till förtrolig kommunikation utan även i informationsfriheten för den intagne enligt 2:1 2 p. RF och artikel 10 EKMR. Inskränkningar får dock även här göras, dels enligt 2:12-13 RF och dels enligt 10:2 EKMR. När den lokala KVM utför tvångsåtgärder som kroppsvisitation och/eller kroppsbesiktning på intagna när de skall ha eller har haft besök kränks rätten till den kroppsliga integriteten enligt 2:6 RF. Att KVM trots detta kan utföra kontrollåtgärden har att göra med att även dessa rättigheter kan inskränkas enligt 2:12 RF. Skydd för kroppsvisitationer och kroppsbesiktning finns även i artikel 8 EKMR. Det är absolut nödvändigt att den intagne vet om att hans/hennes telefonsamtal avlyssnas av KVM, annars strider det mot 2:6 RF. En sådan här avlyssning som den avlyssnade vet om kallas för en öppen avlyssning. Det som stagas i 2:6 RF är skydd mot hemlig avlyssning. Denna rättighet får idag endast inskränkas då en domstol beslutar att polisen får göra det på begäran av en åklagare. Skydd mot hemlig avlyssning finns även i artikel 8 EKMR. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Hallenberg, Ida
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Straffrätt
language
Swedish
id
1558060
date added to LUP
2010-03-08 15:55:21
date last changed
2010-03-08 15:55:21
@misc{1558060,
  abstract     = {Jag har valt att skriva min uppsats om intagnas kontakter med omvärlden. Inledningsvis behandlar jag på vilka grunder den lokala kriminalvårdsmyndigheten (KVM) fattar beslut om dessa kontakter och hur kontrollåtgärderna fungerar. Vidare går jag igenom på vilka punkter kontrollerna kan komma att kränka de mänskliga fri- och rättigheterna. En förvaltningsmyndighet som kriminalvården har olika krav på sig när den fattar beslut om bl.a. intagnas kontakter med omvärlden. Den skall följa såväl legalitetsprincipen, objektivitetsprincipen, likhetsprincipen, proportionalitetsprincipen, som behovsprincipen, officialprincipen och självständighetsprincipen. Beslut inom en förvaltningsmyndighet delegeras även i huvudsak. Inom kriminalvården skall beslut som huvudregel fattas av kriminalvårdsstyrelsen (KVS), men kan delegeras till såväl kriminalvårdschefen som kriminalvårdsinspektören. För den intagne kan ett avslag av ett beslut ha mycket stor betydelse och det är därför mycket viktigt att beslutet är välformulerat och lätt att förstå. Motiveringsskyldighet för förvaltningsmyndigheter skall öka rättssäkerheten och göra lagen mer förutseende. Om beslutet går den intagne emot kan han/hon inom tre veckor från den dag han/hon fick del av beslutet överklaga till KVS. I sin tur kan KVS beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Den lokala KVM får genomföra granskning av den intagnes brev och annan försändelse om det krävs för att undersöka om de innehåller något otillåtet föremål. Granskning får även förkomma för att undersöka om brevet innehåller någon planläggning av brottslig verksamhet, avvikande eller något annat liknade förfarande. Granskning kan utföras genom att KVM genomlyser brevet, öppnar det men inte läser det eller öppnar det och läser det. KVM får dock inte genomföra granskningen mer ingående än nödvändigt. Den intagne får ta emot besök på anstalten om det är lämpligt med hänsyn till anstaltsrutinerna, personaltillgången och de praktiska förutsättningarna. Innan den lokala KVM godkänner eller ger avslag på en ansökan om besök kontrolleras det om den intagne har missköt sig på anstalten. Även den som skall komma på besök till den intagne kontrolleras och då bl.a. i polisens misstanke- och belastningsregister. När KVM har beslutat om att ett besök får äga rum måste ställning tas till om det skall vara bevakat eller obevakat. Innan besöket äger rum på anstalten kan både den intagne och den besökande få genomgå kroppsvisitation och/eller kroppsbesiktning. Intagnas möjligheter att telefonera från anstalterna följer i princip samma regler som möjligheten till att få ta emot besök. Den lokala KVM beviljar telefontillstånd när det är lämpligt och när den intagne och mottagaren av telefonsamtalet har genomgått ett antal kontroller. Om det är nödvändigt med hänsyn till säkerheten får en tjänsteman avlyssna samtalet, men om detta sker måste den intagne vara medveten om det. Enligt ett nytt förslag från kriminalvårdskommittén i ''SOU 2005:54 Framtidens kriminalvård'' skall det införas ett s.k. förmånssystem på anstalterna inom svensk kriminalvård. Anledningen till detta är att man bättre skall kunna tillvarata den intagnes motivation och egna ansvarstagande under anstaltsvistelsen. Systemet innebär att den intagne börjar sin verkställighet i den s.k. grundnivån, där han/hon får ett grundutbud av förmåner. Om den intagne sedan sköter sig på anstalten och följer bl.a. verkställighetsplanen tilldelas han/hon särskilda förmåner genom uppflyttning till en förhöjd nivå. Kommittén menar att det skall finnas fyra sådana nivåer. Både besök- och telefonkontakt är på förslag att vara med i förmånssystemet. När den lokala KVM granskar de intagnas brev som kommer in till anstalten kränks dels rätten till skydd för undersökning av brev enligt 2:6 regeringsformen (RF) och dels rätten till skydd för förtrolig kommunikation enligt artikel 8 Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och mänskliga friheterna. (EKMR). Dessa rättigheter kan dock inskränkas enligt 2:12 RF och 8:2 EKMR. Om ett brev eller tidskrift stoppas av KVM till eller från en intagen innebär det inte bara ett intrång i rätten till förtrolig kommunikation utan även i informationsfriheten för den intagne enligt 2:1 2 p. RF och artikel 10 EKMR. Inskränkningar får dock även här göras, dels enligt 2:12-13 RF och dels enligt 10:2 EKMR. När den lokala KVM utför tvångsåtgärder som kroppsvisitation och/eller kroppsbesiktning på intagna när de skall ha eller har haft besök kränks rätten till den kroppsliga integriteten enligt 2:6 RF. Att KVM trots detta kan utföra kontrollåtgärden har att göra med att även dessa rättigheter kan inskränkas enligt 2:12 RF. Skydd för kroppsvisitationer och kroppsbesiktning finns även i artikel 8 EKMR. Det är absolut nödvändigt att den intagne vet om att hans/hennes telefonsamtal avlyssnas av KVM, annars strider det mot 2:6 RF. En sådan här avlyssning som den avlyssnade vet om kallas för en öppen avlyssning. Det som stagas i 2:6 RF är skydd mot hemlig avlyssning. Denna rättighet får idag endast inskränkas då en domstol beslutar att polisen får göra det på begäran av en åklagare. Skydd mot hemlig avlyssning finns även i artikel 8 EKMR.},
  author       = {Hallenberg, Ida},
  keyword      = {Straffrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Intagnas kontakter med omvärlden -kriminalvårdens kontrollågärder i förhållande till de mänskilga fri- och rättigheterna},
  year         = {2006},
}