Muntlighetsprincipen - En utvärdering av svensk rätt mot bakgrund av Europakonventionens krav
(2007)Department of Law
- Abstract
- I Sverige, liksom i många andra länder, finns sedan länge en tradition av muntlighet vid rättegångsförfarandet. Denna ordning anses utgöra bäst underlag för bevisvärdering och argumentation. I svenska förvaltningsrättsliga mål har denna muntlighetsprincip dock inte fått genomslag, utan i dessa mål är förfarandet normalt skriftligt. Efter andra världskrigets slut var det uppenbart att skyddet för mänskliga rättigheter i Europa måste förstärkas. Europakonventionen tillkom som ett led i denna strävan. Sverige var en av de första stater som ratificerade Europakonventionen, vilket skedde i början av femtiotalet. För svensk del skulle det dock dröja till 1995 innan konventionen inkorporerades med inhemsk rätt. Numera har Europakonventionen... (More)
- I Sverige, liksom i många andra länder, finns sedan länge en tradition av muntlighet vid rättegångsförfarandet. Denna ordning anses utgöra bäst underlag för bevisvärdering och argumentation. I svenska förvaltningsrättsliga mål har denna muntlighetsprincip dock inte fått genomslag, utan i dessa mål är förfarandet normalt skriftligt. Efter andra världskrigets slut var det uppenbart att skyddet för mänskliga rättigheter i Europa måste förstärkas. Europakonventionen tillkom som ett led i denna strävan. Sverige var en av de första stater som ratificerade Europakonventionen, vilket skedde i början av femtiotalet. För svensk del skulle det dock dröja till 1995 innan konventionen inkorporerades med inhemsk rätt. Numera har Europakonventionen status av svensk lag. I Europakonventionens artikel 6 stadgas rätten till en rättvis och offentlig rättegång. I konventionstexten anges inte några uttryckliga krav beträffande rätten till muntlig rättegång. Konventionstexten är mycket generellt formulerad och det är Europadomstolens uppgift att genom sin praxis definiera innehållet i konventionsbestämmelserna. Numera har Europadomstolen tolkat in ett krav på muntligt förfarande i rätten till en rättvis rättegång. Denna praxis är mycket väl sammanhållen, och har dessutom med tiden blivit nyanserad. Med ledning av Europadomstolens domar kan till stor del utläsas var gränserna går för Europakonventionens krav på muntlighet i förfarandet. Kravet är förhållandevis långtgående, och gäller även i situationer då värdet av muntlig förhandling skulle kunna ifrågasättas. Europadomstolen har också angivit vad som gäller beträffande parternas avstående från rätten till muntlighet och vad som gäller beträffande muntlighet i överrätt. Även frågor om vilka krav som kan ställas på en muntlig förhandling har i någon utsträckning besvarats. Dessutom har Europadomstolen angivit att det finns fall då Europakonventionen inte kräver muntlig förhandling. Sverige har under de sista tjugo åren vid ett flertal tillfällen varit svarandestat i Europadomstolen i mål rörande rätten till muntligt förfarande och den mer generella rätten till domstolsprövning. Vid flera tillfällen har Sverige fällts för brott mot dessa mänskliga rättigheter. Detta beror till stor del på den svenska traditionen av skriftlighet i förvaltningsrättsliga mål. De fällande domarna mot Sverige, samt övrig praxis från Europadomstolen, har mot denna bakgrund fått stor betydelse för svensk rättspraxis och vid svenskt lagstiftningsarbete. På detta sätt skall Europakonventionens genomslag i svensk rätt bli större. I nyare svenskt lagstiftningsarbete kan ökande hänsyn till Europakonventionen anses utgöra en trend. En annan trend, som på sätt och vis kan sägas vara motsatt, är en strävan efter ökad snabbhet och flexibilitet, ofta tänkt att tillgodoses genom större utrymme för skriftlighet i förfarandet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1558160
- author
- Havelius, Erik
- supervisor
- organization
- year
- 2007
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Processrätt
- language
- Swedish
- id
- 1558160
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:22
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:22
@misc{1558160,
abstract = {{I Sverige, liksom i många andra länder, finns sedan länge en tradition av muntlighet vid rättegångsförfarandet. Denna ordning anses utgöra bäst underlag för bevisvärdering och argumentation. I svenska förvaltningsrättsliga mål har denna muntlighetsprincip dock inte fått genomslag, utan i dessa mål är förfarandet normalt skriftligt. Efter andra världskrigets slut var det uppenbart att skyddet för mänskliga rättigheter i Europa måste förstärkas. Europakonventionen tillkom som ett led i denna strävan. Sverige var en av de första stater som ratificerade Europakonventionen, vilket skedde i början av femtiotalet. För svensk del skulle det dock dröja till 1995 innan konventionen inkorporerades med inhemsk rätt. Numera har Europakonventionen status av svensk lag. I Europakonventionens artikel 6 stadgas rätten till en rättvis och offentlig rättegång. I konventionstexten anges inte några uttryckliga krav beträffande rätten till muntlig rättegång. Konventionstexten är mycket generellt formulerad och det är Europadomstolens uppgift att genom sin praxis definiera innehållet i konventionsbestämmelserna. Numera har Europadomstolen tolkat in ett krav på muntligt förfarande i rätten till en rättvis rättegång. Denna praxis är mycket väl sammanhållen, och har dessutom med tiden blivit nyanserad. Med ledning av Europadomstolens domar kan till stor del utläsas var gränserna går för Europakonventionens krav på muntlighet i förfarandet. Kravet är förhållandevis långtgående, och gäller även i situationer då värdet av muntlig förhandling skulle kunna ifrågasättas. Europadomstolen har också angivit vad som gäller beträffande parternas avstående från rätten till muntlighet och vad som gäller beträffande muntlighet i överrätt. Även frågor om vilka krav som kan ställas på en muntlig förhandling har i någon utsträckning besvarats. Dessutom har Europadomstolen angivit att det finns fall då Europakonventionen inte kräver muntlig förhandling. Sverige har under de sista tjugo åren vid ett flertal tillfällen varit svarandestat i Europadomstolen i mål rörande rätten till muntligt förfarande och den mer generella rätten till domstolsprövning. Vid flera tillfällen har Sverige fällts för brott mot dessa mänskliga rättigheter. Detta beror till stor del på den svenska traditionen av skriftlighet i förvaltningsrättsliga mål. De fällande domarna mot Sverige, samt övrig praxis från Europadomstolen, har mot denna bakgrund fått stor betydelse för svensk rättspraxis och vid svenskt lagstiftningsarbete. På detta sätt skall Europakonventionens genomslag i svensk rätt bli större. I nyare svenskt lagstiftningsarbete kan ökande hänsyn till Europakonventionen anses utgöra en trend. En annan trend, som på sätt och vis kan sägas vara motsatt, är en strävan efter ökad snabbhet och flexibilitet, ofta tänkt att tillgodoses genom större utrymme för skriftlighet i förfarandet.}},
author = {{Havelius, Erik}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Muntlighetsprincipen - En utvärdering av svensk rätt mot bakgrund av Europakonventionens krav}},
year = {{2007}},
}