Advanced

Konceptutveckling - lojalitetsplikt och sekretess mellan samarbetsparter

Jacobsson, Kristoffer (2004)
Department of Law
Abstract
Konceptutveckling och samarbete mellan näringsidkare ökar i allt större utsträckning. Näringsidkare väljer ofta att ingå utvecklingssamarbete med andra näringsidkare för att på så sätt skaffa sig större kunnande som i sin tur kan användas till ökad lönsamhet i eller utvidgning av den egna verksamheten. Näringsidkare av idag är verksamma på marknader som präglas av kravet på fri konkurrens. Konkurrensen är hård och för vissa näringsidkare mördande. Det krävs alltså stor försiktighet vid kontakt med andra näringsidkare för att inte förlora erövrad mark på marknaden. Möjligheten till och nyttan av ingående i samarbete med andra näringsidkare ställs därmed mot kravet på lojalitet samarbetsparter emellan och stort behov av sekretess. Denna... (More)
Konceptutveckling och samarbete mellan näringsidkare ökar i allt större utsträckning. Näringsidkare väljer ofta att ingå utvecklingssamarbete med andra näringsidkare för att på så sätt skaffa sig större kunnande som i sin tur kan användas till ökad lönsamhet i eller utvidgning av den egna verksamheten. Näringsidkare av idag är verksamma på marknader som präglas av kravet på fri konkurrens. Konkurrensen är hård och för vissa näringsidkare mördande. Det krävs alltså stor försiktighet vid kontakt med andra näringsidkare för att inte förlora erövrad mark på marknaden. Möjligheten till och nyttan av ingående i samarbete med andra näringsidkare ställs därmed mot kravet på lojalitet samarbetsparter emellan och stort behov av sekretess. Denna uppsats behandlar privata näringsidkares möjlighet att genomföra konceptutveckling och samarbete med andra näringsidkare utan att förlora viktig information och eventuellt försprång gentemot konkurrenter. Samarbete mellan näringsidkare inleds med försiktiga kontakter och förhandlingar för att avgöra om eventuellt samarbete kan komma till stånd och om de inblandade näringsidkarna kan gynnas av att samarbeta med varandra. Dessa inledande kontakter och förhandlingar ligger i fokus för denna uppsats. För att fånga en potentiell samarbetsparts intresse krävs det i de flesta fall att viktig information utbyts mellan de inblandade näringsidkarna. Med denna information som grund beslutas sedermera om samarbete skall inledas eller inte. Oavsett om samarbete inleds eller inte är det av yttersta vikt att den information som utbytts förvaltas och betraktas som hemlig information av de inblandade parterna. Uppsatsens syfte är att visa på de olika vägar som kan väljas och även kombineras för att skydda den information som utbyts mellan de potentiella samarbetsparterna. Lojalitetsplikten som uppstår mellan parter redan i inledande förhandlingar och under pågående samarbete behandlas utförligt i uppsatsen liksom det skydd som befintliga lagregler ger utbytt information. Vidare diskuteras hur sekretessförbindelser skall användas för att ge maximalt skydd åt samarbetes fortgång och den information som utbyts. Rättspraxisen på området är sparsmakad. I uppsatsen behandlas två fall. Ett skiljedomsförfarande och ett avgörande från Högsta domstolen. Skiljedomsförfarande är en vanligen förekommande företeelse vid meningsskiljaktigheter inom samarbeten mellan näringsidkare. En förklaring till detta är att även offentliggörande av att samarbete diskuterats eller ingåtts mellan näringsidkare kan ha en skadegörande effekt på verksamheten och påverka den relevanta marknadens övriga aktörers agerande. Vad gäller Högsta domstolens avgörande är detta högst aktuellt då NJA 1998 s 633 (Jahab-fallet) ger en klar vägledning till hur reglerna i lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter skall tolkas och lagens tillämpningsområde. En praktisk återknytning sker även i uppsatsen då en verksam jurist på området vänligen har besvarat frågeställningar om konceptutveckling och samarbete. Svaren som erhållits bekräftar författarens uppfattning att behovet av sekretess och lojalitet mellan potentiella samarbetsparter och samarbetande näringsidkare är mycket stort. Sekretessavtal används i största möjliga utsträckning då skyddet enligt lojalitetsplikten anses vara för oklart. I den avslutande diskussionen ger författaren synpunkter på hur de olika möjliga vägarna till största möjliga skydd för samarbetande näringsidkare kan uppnås. En kombination av användande av befintliga lagregler, lojalitetsplikt och sekretess är att föredra. Sammanvävda ger befintliga lagregler, lojalitetsplikten och sekretessavtal största möjliga skydd för information som utbyts mellan näringsidkare. Hur dessa olika vägar skall sammanvävas är mycket svårt och ömtåligt. En näringsidkare som kontaktar en eller flera andra näringsidkare får inte vara för framfusig eller hotfull då detta kan leda till att de potentiella samarbetsparterna anser att samarbete inte är önskvärt enligt de riktlinjer som dras upp. Motsatsen till detta kan vara att en näringsidkare kontaktar en eller flera andra för ett eventuellt samarbete. Om inget nämns om att informationen är hemlig och ingen sekretessförbindelse upprättas kan näringsidkare försöka använda sig av delgiven information utan att ingå i samarbete med den andra parten. Huruvida detta är lagenligt måste då avgöras av domstol. Denna avvägning med å ena sidan ett aktivt handlande för att skydda näringsidkarens information och å andra sidan att väcka potentiella samarbetsparters intresse är mycket svår. Höga krav ställs på de potentiella samarbetsparternas handlande vid de inledande kontakterna/förhandlingarna. Även vid upprättandet av sekretessavtal och samarbetsavtal krävs stor noggrannhet för att undaröja eventuella tvivel och risk för meningsskiljaktigheter vad gäller samarbetsavtalets omfattning och sekretessavtalets vidd. Att konsultera juridiskt sakkunniga vid ingående i konceptutveckling och samarbete med andra näringsidkare är således något att rekommendera å det starkaste. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Jacobsson, Kristoffer
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Förmögenhetsrätt
language
Swedish
id
1558598
date added to LUP
2010-03-08 15:55:22
date last changed
2010-03-08 15:55:22
@misc{1558598,
  abstract     = {Konceptutveckling och samarbete mellan näringsidkare ökar i allt större utsträckning. Näringsidkare väljer ofta att ingå utvecklingssamarbete med andra näringsidkare för att på så sätt skaffa sig större kunnande som i sin tur kan användas till ökad lönsamhet i eller utvidgning av den egna verksamheten. Näringsidkare av idag är verksamma på marknader som präglas av kravet på fri konkurrens. Konkurrensen är hård och för vissa näringsidkare mördande. Det krävs alltså stor försiktighet vid kontakt med andra näringsidkare för att inte förlora erövrad mark på marknaden. Möjligheten till och nyttan av ingående i samarbete med andra näringsidkare ställs därmed mot kravet på lojalitet samarbetsparter emellan och stort behov av sekretess. Denna uppsats behandlar privata näringsidkares möjlighet att genomföra konceptutveckling och samarbete med andra näringsidkare utan att förlora viktig information och eventuellt försprång gentemot konkurrenter. Samarbete mellan näringsidkare inleds med försiktiga kontakter och förhandlingar för att avgöra om eventuellt samarbete kan komma till stånd och om de inblandade näringsidkarna kan gynnas av att samarbeta med varandra. Dessa inledande kontakter och förhandlingar ligger i fokus för denna uppsats. För att fånga en potentiell samarbetsparts intresse krävs det i de flesta fall att viktig information utbyts mellan de inblandade näringsidkarna. Med denna information som grund beslutas sedermera om samarbete skall inledas eller inte. Oavsett om samarbete inleds eller inte är det av yttersta vikt att den information som utbytts förvaltas och betraktas som hemlig information av de inblandade parterna. Uppsatsens syfte är att visa på de olika vägar som kan väljas och även kombineras för att skydda den information som utbyts mellan de potentiella samarbetsparterna. Lojalitetsplikten som uppstår mellan parter redan i inledande förhandlingar och under pågående samarbete behandlas utförligt i uppsatsen liksom det skydd som befintliga lagregler ger utbytt information. Vidare diskuteras hur sekretessförbindelser skall användas för att ge maximalt skydd åt samarbetes fortgång och den information som utbyts. Rättspraxisen på området är sparsmakad. I uppsatsen behandlas två fall. Ett skiljedomsförfarande och ett avgörande från Högsta domstolen. Skiljedomsförfarande är en vanligen förekommande företeelse vid meningsskiljaktigheter inom samarbeten mellan näringsidkare. En förklaring till detta är att även offentliggörande av att samarbete diskuterats eller ingåtts mellan näringsidkare kan ha en skadegörande effekt på verksamheten och påverka den relevanta marknadens övriga aktörers agerande. Vad gäller Högsta domstolens avgörande är detta högst aktuellt då NJA 1998 s 633 (Jahab-fallet) ger en klar vägledning till hur reglerna i lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter skall tolkas och lagens tillämpningsområde. En praktisk återknytning sker även i uppsatsen då en verksam jurist på området vänligen har besvarat frågeställningar om konceptutveckling och samarbete. Svaren som erhållits bekräftar författarens uppfattning att behovet av sekretess och lojalitet mellan potentiella samarbetsparter och samarbetande näringsidkare är mycket stort. Sekretessavtal används i största möjliga utsträckning då skyddet enligt lojalitetsplikten anses vara för oklart. I den avslutande diskussionen ger författaren synpunkter på hur de olika möjliga vägarna till största möjliga skydd för samarbetande näringsidkare kan uppnås. En kombination av användande av befintliga lagregler, lojalitetsplikt och sekretess är att föredra. Sammanvävda ger befintliga lagregler, lojalitetsplikten och sekretessavtal största möjliga skydd för information som utbyts mellan näringsidkare. Hur dessa olika vägar skall sammanvävas är mycket svårt och ömtåligt. En näringsidkare som kontaktar en eller flera andra näringsidkare får inte vara för framfusig eller hotfull då detta kan leda till att de potentiella samarbetsparterna anser att samarbete inte är önskvärt enligt de riktlinjer som dras upp. Motsatsen till detta kan vara att en näringsidkare kontaktar en eller flera andra för ett eventuellt samarbete. Om inget nämns om att informationen är hemlig och ingen sekretessförbindelse upprättas kan näringsidkare försöka använda sig av delgiven information utan att ingå i samarbete med den andra parten. Huruvida detta är lagenligt måste då avgöras av domstol. Denna avvägning med å ena sidan ett aktivt handlande för att skydda näringsidkarens information och å andra sidan att väcka potentiella samarbetsparters intresse är mycket svår. Höga krav ställs på de potentiella samarbetsparternas handlande vid de inledande kontakterna/förhandlingarna. Även vid upprättandet av sekretessavtal och samarbetsavtal krävs stor noggrannhet för att undaröja eventuella tvivel och risk för meningsskiljaktigheter vad gäller samarbetsavtalets omfattning och sekretessavtalets vidd. Att konsultera juridiskt sakkunniga vid ingående i konceptutveckling och samarbete med andra näringsidkare är således något att rekommendera å det starkaste.},
  author       = {Jacobsson, Kristoffer},
  keyword      = {Förmögenhetsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Konceptutveckling - lojalitetsplikt och sekretess mellan samarbetsparter},
  year         = {2004},
}