Barnets bästa, barnets vilja, barnets rätt att komma till tals- En jämförelse mellan socialrättslig och familjerättslig lagstiftning
(2006)Department of Law
- Abstract
- Det primära syftet med min uppsats är att ta reda på om det görs någon åtskillnad i olika lagtexter mellan de tre paradbegreppen Barnets bästa, Barnets vilja och Barnets rätt att komma till tals. Har begreppen samma betydelse i familjerättslig lagstiftning som de har i socialrättslig? Frågor om hur barns behov och barns rättigheter skall tillgodoses är, i dagens samhälle i allra högsta grad, en internationell företeelse. En av de bidragande orsakerna är den av FN, 1989, antagna konventionen om barnets rättigheter, den s.k. barnkonventionen. Barnkonventionen tar sin utgångspunkt i att barn är utsatta och sårbara, och sakartiklarna handlar om det enskilda barnets rätt att få sina grundläggande rättigheter och behov tillgodosedda.... (More)
- Det primära syftet med min uppsats är att ta reda på om det görs någon åtskillnad i olika lagtexter mellan de tre paradbegreppen Barnets bästa, Barnets vilja och Barnets rätt att komma till tals. Har begreppen samma betydelse i familjerättslig lagstiftning som de har i socialrättslig? Frågor om hur barns behov och barns rättigheter skall tillgodoses är, i dagens samhälle i allra högsta grad, en internationell företeelse. En av de bidragande orsakerna är den av FN, 1989, antagna konventionen om barnets rättigheter, den s.k. barnkonventionen. Barnkonventionen tar sin utgångspunkt i att barn är utsatta och sårbara, och sakartiklarna handlar om det enskilda barnets rätt att få sina grundläggande rättigheter och behov tillgodosedda. Konventionen slår fast att barnet har olika rättigheter, såväl sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter som medborgerliga och politiska rättigheter. I dagens Sverige är barnets bästa ledstjärna i all lagstiftning som berör barn. Vad detta begrepp egentligen innebär är dock inte helt klart. Innebörden av barnets bästa beror på en mängd omständigheter, och även tolkningen av själva principen avgör vilket slutresultat som nås. En annan faktor av stor betydelse är vad barnet självt anser. Det kan dock vara problematiskt att kunna utröna vad som verkligen är barnets vilja. Barn kan lätt påverkas till att för stunden ha en viss viljeinriktning, men denna kanske inte alls överensstämmer med barnets verkliga behov och intresse. Andra omkringliggande faktorer kan också påverka vad barnet uttrycker som sin egen vilja. På grund av det just sagda bör barnets vilja aldrig bli helt utslagsgivande vid en bedömning av t.ex. en vårdnadsfråga. Viljan skall vägas in i en helhetsbedömning. Genom att uppnå partsställning i ett visst mål, och därmed talerätt, krävs att saken i målet rör personen på ett sådant sätt att partsställning kan uppnås. Barn har talerätt i sociala mål och ärenden. Det framgår indirekt av lagtexten. De barn som p.g.a. sin ålder inte har rättslig handlingsförmåga, kan inte heller själva utöva sin talerätt. Barn har i regel ingen talerätt i familjerättsliga mål. Som ett led i implementeringen av barnkonventionen har erinringar om barnets bästa införts i bland annat FB och LVU. Olika tolkningar av barnets bästa förordas i olika författningar. Det förklaras med att förståelsen av barnets bästa varierar beroende på vilket rättsområde som är aktuellt. Barnets bästa, barnets vilja och barnets rätt att komma till tals återfinns i tre bestämmelser i FB och på tre ställen i LVU. Mycket har hänt under årens gång med begreppens utveckling. Man kan utläsa av prop. 2005/06:99 att utvecklingen alltjämt fortgår, och att diskussionen fortfarande är dagsaktuell. I LVU-målen har det på ett tydligare sätt än i de familjerättsliga målen varit fråga om att skydda barnet, och tillgodose deras vårdbehov. Därför har det här ansetts naturligare att ge barnet partsställning. Noteras bör dock att utredningen om barnets rätt hävdade att frågor om vårdnad och umgänge angick barnens intressen på samma sätt som LVU. De gjorde gällande att barnet därmed skulle ha lika talerätt i dessa mål. I dagens rättssamhälle anses det viktigare för ett barn i ett LVU-mål, än i ett familjerättsligt mål, att få göra sin röst hörd, och få sin vilja beaktad. Samma princip tycks lysa igenom vad gäller barnets bästa. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1558603
- author
- Jacobsson, Maria
- supervisor
- organization
- year
- 2006
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Familjerätt, Socialrätt
- language
- Swedish
- id
- 1558603
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:22
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:22
@misc{1558603,
abstract = {{Det primära syftet med min uppsats är att ta reda på om det görs någon åtskillnad i olika lagtexter mellan de tre paradbegreppen Barnets bästa, Barnets vilja och Barnets rätt att komma till tals. Har begreppen samma betydelse i familjerättslig lagstiftning som de har i socialrättslig? Frågor om hur barns behov och barns rättigheter skall tillgodoses är, i dagens samhälle i allra högsta grad, en internationell företeelse. En av de bidragande orsakerna är den av FN, 1989, antagna konventionen om barnets rättigheter, den s.k. barnkonventionen. Barnkonventionen tar sin utgångspunkt i att barn är utsatta och sårbara, och sakartiklarna handlar om det enskilda barnets rätt att få sina grundläggande rättigheter och behov tillgodosedda. Konventionen slår fast att barnet har olika rättigheter, såväl sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter som medborgerliga och politiska rättigheter. I dagens Sverige är barnets bästa ledstjärna i all lagstiftning som berör barn. Vad detta begrepp egentligen innebär är dock inte helt klart. Innebörden av barnets bästa beror på en mängd omständigheter, och även tolkningen av själva principen avgör vilket slutresultat som nås. En annan faktor av stor betydelse är vad barnet självt anser. Det kan dock vara problematiskt att kunna utröna vad som verkligen är barnets vilja. Barn kan lätt påverkas till att för stunden ha en viss viljeinriktning, men denna kanske inte alls överensstämmer med barnets verkliga behov och intresse. Andra omkringliggande faktorer kan också påverka vad barnet uttrycker som sin egen vilja. På grund av det just sagda bör barnets vilja aldrig bli helt utslagsgivande vid en bedömning av t.ex. en vårdnadsfråga. Viljan skall vägas in i en helhetsbedömning. Genom att uppnå partsställning i ett visst mål, och därmed talerätt, krävs att saken i målet rör personen på ett sådant sätt att partsställning kan uppnås. Barn har talerätt i sociala mål och ärenden. Det framgår indirekt av lagtexten. De barn som p.g.a. sin ålder inte har rättslig handlingsförmåga, kan inte heller själva utöva sin talerätt. Barn har i regel ingen talerätt i familjerättsliga mål. Som ett led i implementeringen av barnkonventionen har erinringar om barnets bästa införts i bland annat FB och LVU. Olika tolkningar av barnets bästa förordas i olika författningar. Det förklaras med att förståelsen av barnets bästa varierar beroende på vilket rättsområde som är aktuellt. Barnets bästa, barnets vilja och barnets rätt att komma till tals återfinns i tre bestämmelser i FB och på tre ställen i LVU. Mycket har hänt under årens gång med begreppens utveckling. Man kan utläsa av prop. 2005/06:99 att utvecklingen alltjämt fortgår, och att diskussionen fortfarande är dagsaktuell. I LVU-målen har det på ett tydligare sätt än i de familjerättsliga målen varit fråga om att skydda barnet, och tillgodose deras vårdbehov. Därför har det här ansetts naturligare att ge barnet partsställning. Noteras bör dock att utredningen om barnets rätt hävdade att frågor om vårdnad och umgänge angick barnens intressen på samma sätt som LVU. De gjorde gällande att barnet därmed skulle ha lika talerätt i dessa mål. I dagens rättssamhälle anses det viktigare för ett barn i ett LVU-mål, än i ett familjerättsligt mål, att få göra sin röst hörd, och få sin vilja beaktad. Samma princip tycks lysa igenom vad gäller barnets bästa.}},
author = {{Jacobsson, Maria}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Barnets bästa, barnets vilja, barnets rätt att komma till tals- En jämförelse mellan socialrättslig och familjerättslig lagstiftning}},
year = {{2006}},
}