Advanced

Skyddsmöjligheter för modebranschen

Jarl, Emma (2008)
Department of Law
Abstract
Ett ständigt ökande intresse för design hos allmänheten har gjort att vi lägger allt större vikt vid hur produkter är formgivna. Formgivning har blivit ett effektivt medel för att särskilja produkter och göra dem mer attraktiva i marknadens ögon. Modebranschen är en ständigt föränderlig bransch som drivs av snabbt växlande trender och det stora intresset för formgivning innebär att tendensen för plagiering ökar. Kopiering är ett mycket vanligt och omfattande problem som inte bara drabbar de största modehusen utan även mindre aktörer. Det är dock svårdefinierat vad som har inspirerats av en annan formgivning och vad som är en ren kopia. Problemet med alla kopior gör att det är viktigt med en väl fungerande skyddslagstiftning. I Sverige kan... (More)
Ett ständigt ökande intresse för design hos allmänheten har gjort att vi lägger allt större vikt vid hur produkter är formgivna. Formgivning har blivit ett effektivt medel för att särskilja produkter och göra dem mer attraktiva i marknadens ögon. Modebranschen är en ständigt föränderlig bransch som drivs av snabbt växlande trender och det stora intresset för formgivning innebär att tendensen för plagiering ökar. Kopiering är ett mycket vanligt och omfattande problem som inte bara drabbar de största modehusen utan även mindre aktörer. Det är dock svårdefinierat vad som har inspirerats av en annan formgivning och vad som är en ren kopia. Problemet med alla kopior gör att det är viktigt med en väl fungerande skyddslagstiftning. I Sverige kan man idag skydda formgivning antingen genom registrerat eller oregistrerat mönsterskydd, genom upphovsrätt eller genom varumärkesrätt. Möjligheten att inom mönsterrätten skydda en formgivning utan att registrera den är en nyhet inom immaterialrätten. För att erhålla skydd och den ensamrätt till formgivningen som det ger krävs att kraven på nyhet och särprägel är uppfyllda. För att erhålla skydd för en modeprodukt enligt upphovsrätten krävs att verket uppvisar originalitet och för att ett varumärkesrättsligt skydd ska uppstå krävs att varumärket uppvisar särskiljningsförmåga. Syftet bakom den nya mönsterrättsliga regleringen är bland annat det ska vara lättare för formgivare att erhålla skydd. Det oregistrerade skyddet är framtaget för branscher med snabbt föränderlig natur och ger en möjlighet för formgivare att testa sina produkter på marknaden. Modeprodukters korta livslängd och de stora kollektionerna gör det praktiskt taget omöjligt för en designer att skydda alla sina produkter genom registrering. Här erbjuder det oregistrerade skyddet ett formlöst skydd för produkter för vilka registrerat skydd inte är ekonomiskt försvarbart. Det behövs dock flera skyddsmöjligheter och det överlappande skyddet mellan upphovsrätten och mönsterrätten är mycket värt. Att även kunna förlita sig till sitt varumärke är viktigt. Ett varumärke tar oftast mycket lång tid att bygga upp och stora summor investeras. Dålig publicitet genom bland annat dåliga kopior kan snabbt urvattna ett varumärke och leda till stora ekonomiska förluster. Den nya mönsterrättsliga skyddslagstiftningen har inte fått den genomslagskraft som lagstiftaren hoppades på. Registreringar är fortfarande ovanliga då de trots den förkortade handläggningstiden inte anses tillräckligt snabba. Det oregistrerade skyddet verkar ha anammats något mer och även visat att det kan vara ett starkt skydd. För små designers som inte hunnit arbeta upp sitt varumärke ännu kan det oregistrerade skyddet vara till stor hjälp i kampen för att skydda sina varor och förhindra att andra utnyttjar deras design. Emellertid är det fortfarande upphovsrätt och varumärkesskydd formgivarna förlitar sig till när de anser att någon begår intrång i de immateriella rättigheterna. För att bestämma vilket som är det bästa immaterialrättsliga skyddet för design måste man se till vad som karaktäriserar olika produkter och till vad de ska användas. Man måste även se till designerns budget samt i vilka länder och hur länge man vill att skyddet ska finnas. Det viktigaste för all skyddslagstiftning är dock att formgivarna faktiskt är medvetna om vilka möjligheter de har att skydda sina produkter. Om fler aktörer på marknaden agerar mot dem som gör intrång i immateriella rättigheter kan problemet förhoppningsvis på sikt komma att minskas. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Jarl, Emma
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Immaterialrätt
language
Swedish
id
1558669
date added to LUP
2010-03-08 15:55:22
date last changed
2010-03-08 15:55:22
@misc{1558669,
  abstract     = {Ett ständigt ökande intresse för design hos allmänheten har gjort att vi lägger allt större vikt vid hur produkter är formgivna. Formgivning har blivit ett effektivt medel för att särskilja produkter och göra dem mer attraktiva i marknadens ögon. Modebranschen är en ständigt föränderlig bransch som drivs av snabbt växlande trender och det stora intresset för formgivning innebär att tendensen för plagiering ökar. Kopiering är ett mycket vanligt och omfattande problem som inte bara drabbar de största modehusen utan även mindre aktörer. Det är dock svårdefinierat vad som har inspirerats av en annan formgivning och vad som är en ren kopia. Problemet med alla kopior gör att det är viktigt med en väl fungerande skyddslagstiftning. I Sverige kan man idag skydda formgivning antingen genom registrerat eller oregistrerat mönsterskydd, genom upphovsrätt eller genom varumärkesrätt. Möjligheten att inom mönsterrätten skydda en formgivning utan att registrera den är en nyhet inom immaterialrätten. För att erhålla skydd och den ensamrätt till formgivningen som det ger krävs att kraven på nyhet och särprägel är uppfyllda. För att erhålla skydd för en modeprodukt enligt upphovsrätten krävs att verket uppvisar originalitet och för att ett varumärkesrättsligt skydd ska uppstå krävs att varumärket uppvisar särskiljningsförmåga. Syftet bakom den nya mönsterrättsliga regleringen är bland annat det ska vara lättare för formgivare att erhålla skydd. Det oregistrerade skyddet är framtaget för branscher med snabbt föränderlig natur och ger en möjlighet för formgivare att testa sina produkter på marknaden. Modeprodukters korta livslängd och de stora kollektionerna gör det praktiskt taget omöjligt för en designer att skydda alla sina produkter genom registrering. Här erbjuder det oregistrerade skyddet ett formlöst skydd för produkter för vilka registrerat skydd inte är ekonomiskt försvarbart. Det behövs dock flera skyddsmöjligheter och det överlappande skyddet mellan upphovsrätten och mönsterrätten är mycket värt. Att även kunna förlita sig till sitt varumärke är viktigt. Ett varumärke tar oftast mycket lång tid att bygga upp och stora summor investeras. Dålig publicitet genom bland annat dåliga kopior kan snabbt urvattna ett varumärke och leda till stora ekonomiska förluster. Den nya mönsterrättsliga skyddslagstiftningen har inte fått den genomslagskraft som lagstiftaren hoppades på. Registreringar är fortfarande ovanliga då de trots den förkortade handläggningstiden inte anses tillräckligt snabba. Det oregistrerade skyddet verkar ha anammats något mer och även visat att det kan vara ett starkt skydd. För små designers som inte hunnit arbeta upp sitt varumärke ännu kan det oregistrerade skyddet vara till stor hjälp i kampen för att skydda sina varor och förhindra att andra utnyttjar deras design. Emellertid är det fortfarande upphovsrätt och varumärkesskydd formgivarna förlitar sig till när de anser att någon begår intrång i de immateriella rättigheterna. För att bestämma vilket som är det bästa immaterialrättsliga skyddet för design måste man se till vad som karaktäriserar olika produkter och till vad de ska användas. Man måste även se till designerns budget samt i vilka länder och hur länge man vill att skyddet ska finnas. Det viktigaste för all skyddslagstiftning är dock att formgivarna faktiskt är medvetna om vilka möjligheter de har att skydda sina produkter. Om fler aktörer på marknaden agerar mot dem som gör intrång i immateriella rättigheter kan problemet förhoppningsvis på sikt komma att minskas.},
  author       = {Jarl, Emma},
  keyword      = {Immaterialrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Skyddsmöjligheter för modebranschen},
  year         = {2008},
}