Arbetstagares upphovsrätt - en komparativ studie av Sverige och England
(2006)Department of Law
- Abstract
- Arbetstagares upphovsrätt regleras av två skilda rättsområden, arbetsrätt och upphovsrätt. Inom arbetsrätten utgår man ifrån arbetsgivarens rätt till vad arbetstagaren skapat då den senare kompenseras för sin arbetsinsats genom lön. Upphovsrätten har istället som grundläggande princip att den som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk blir innehavare av upphovsrätten till verket. Med dessa skilda utgångspunkter kan man fråga sig vem som tilldelas upphovsrätten i ett anställningsförhållande. Man kan även finna dessa skilda utgångspunkter i andra länder och jag har därför valt att göra en komparativ studie av Sverige och England. De båda länderna anses tillhöra två olika filosofier. England tillhör den angloamerikanska filosofin vilken... (More)
- Arbetstagares upphovsrätt regleras av två skilda rättsområden, arbetsrätt och upphovsrätt. Inom arbetsrätten utgår man ifrån arbetsgivarens rätt till vad arbetstagaren skapat då den senare kompenseras för sin arbetsinsats genom lön. Upphovsrätten har istället som grundläggande princip att den som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk blir innehavare av upphovsrätten till verket. Med dessa skilda utgångspunkter kan man fråga sig vem som tilldelas upphovsrätten i ett anställningsförhållande. Man kan även finna dessa skilda utgångspunkter i andra länder och jag har därför valt att göra en komparativ studie av Sverige och England. De båda länderna anses tillhöra två olika filosofier. England tillhör den angloamerikanska filosofin vilken sätter arbetsgivarens ekonomiska perspektiv främst. Sverige tillhör den kontinentaleuropeiska filosofin som istället sätter skapares personliga intresse främst. Mitt syfte med denna uppsats är att utröna vilket utav länderna som tilldelar arbetstagare starkast upphovsrätt till verk skapade i en anställning. För att uppfylla detta syfte har jag formulerat följande frågor: 1. Vem får förfoganderätt över verk skapade i en anställning? 2. Vem får ideell rätt till verk skapade i en anställning? 3. Om och hur kompenseras en arbetstagare i fall där upphovsrätten tilldelas arbetsgivaren? När det gäller den första frågan om vem som får förfoganderätt över verk skapade i en anställning har jag funnit att det i den svenska rätten endast finns en situation som reglerats uttryckligen i lag och det är för datorprogram som tillkommit som ett led i en anställning. För övriga situationer måste man leta i avtal, praxis och doktrin. Det som får anses vara vägledande inom den svenska rätten är en tolkningsregel som kallas tumregeln. Enligt tumregeln skall arbetsgivaren inom sitt verksamhetsområde och för sin normala verksamhet få utnyttja verk som tillkommer som ett resultat av tjänsteåligganden och särskilda åtaganden gentemot arbetsgivaren. I den engelska rätten finner man den viktigaste regleringen i section 11(2) CDPA 1988. Enligt denna bestämmelse tilldelas arbetsgivaren förfoganderätt till alla verk som arbetstagare skapat som ett led i hans eller hennes anställning. I den engelska rätten har man således valt att stadga en utgångspunkt i lag för samtliga upphovsrättliga verk tillkomna i en anställning. I praktiken kan man emellertid se att respektive lands reglering leder till att arbetsgivaren tilldelas förfoganderätt då såväl tumregeln som section 11(2) medför att det som en arbetstagare anställts för att utföra tillfaller arbetsgivaren. Vad gäller den andra frågan om vem som tilldelas den ideella rätten har jag funnit att såväl Sverige som England har ställt upp regler i syfte att skydda upphovsmän mot förvanskning av deras verk samt mot en behandling eller användning av deras verk som kan vara till men för deras rykte som skapare. Vad jag vidare funnit är att båda länderna även valt att i olika utsträckning undanta dessa regler när det gäller verk tillkomna i en anställning. Undantagen innebär att arbetstagare i respektive land oftast fråntas sin ideella rätt. Den skillnad som dock bör lyftas fram är att det i den svenska rätten måste vara fråga om datorprogram alternativt måste det finnas en branschvänja som medför att arbetstagaren fråntas den ideella rätten. Sverige kan således anses ge arbetstagare en något starkare ideell rätt. Den tredje frågan gällande om och hur arbetstagare kompenseras i fall då upphovsrätten tilldelas arbetsgivaren avgörs i respektive land i stor utsträckning av vad parterna i anställningsförhållandet valt att avtala om. Sammantaget har jag funnet att den svenska och engelska rätten tilldelar arbetstagare en tämligen likartad upphovsrätt till verk skapade i en anställning. Min slutsats är att de båda ländernas aktuella bestämmelser i praktiken ger arbetstagare en upphovsrätt av nästan samma styrka trots att England tillhör den angloamerikanska filosofin som sätter arbetsgivares ekonomiska perspektiv främst medan Sverige faller under den kontinentaleuropeiska som sätter skapares personliga intresse främst. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1558690
- author
- Jeppsson, Ann-Sofie
- supervisor
- organization
- year
- 2006
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Arbetsrätt
- language
- Swedish
- id
- 1558690
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:22
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:22
@misc{1558690,
abstract = {{Arbetstagares upphovsrätt regleras av två skilda rättsområden, arbetsrätt och upphovsrätt. Inom arbetsrätten utgår man ifrån arbetsgivarens rätt till vad arbetstagaren skapat då den senare kompenseras för sin arbetsinsats genom lön. Upphovsrätten har istället som grundläggande princip att den som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk blir innehavare av upphovsrätten till verket. Med dessa skilda utgångspunkter kan man fråga sig vem som tilldelas upphovsrätten i ett anställningsförhållande. Man kan även finna dessa skilda utgångspunkter i andra länder och jag har därför valt att göra en komparativ studie av Sverige och England. De båda länderna anses tillhöra två olika filosofier. England tillhör den angloamerikanska filosofin vilken sätter arbetsgivarens ekonomiska perspektiv främst. Sverige tillhör den kontinentaleuropeiska filosofin som istället sätter skapares personliga intresse främst. Mitt syfte med denna uppsats är att utröna vilket utav länderna som tilldelar arbetstagare starkast upphovsrätt till verk skapade i en anställning. För att uppfylla detta syfte har jag formulerat följande frågor: 1. Vem får förfoganderätt över verk skapade i en anställning? 2. Vem får ideell rätt till verk skapade i en anställning? 3. Om och hur kompenseras en arbetstagare i fall där upphovsrätten tilldelas arbetsgivaren? När det gäller den första frågan om vem som får förfoganderätt över verk skapade i en anställning har jag funnit att det i den svenska rätten endast finns en situation som reglerats uttryckligen i lag och det är för datorprogram som tillkommit som ett led i en anställning. För övriga situationer måste man leta i avtal, praxis och doktrin. Det som får anses vara vägledande inom den svenska rätten är en tolkningsregel som kallas tumregeln. Enligt tumregeln skall arbetsgivaren inom sitt verksamhetsområde och för sin normala verksamhet få utnyttja verk som tillkommer som ett resultat av tjänsteåligganden och särskilda åtaganden gentemot arbetsgivaren. I den engelska rätten finner man den viktigaste regleringen i section 11(2) CDPA 1988. Enligt denna bestämmelse tilldelas arbetsgivaren förfoganderätt till alla verk som arbetstagare skapat som ett led i hans eller hennes anställning. I den engelska rätten har man således valt att stadga en utgångspunkt i lag för samtliga upphovsrättliga verk tillkomna i en anställning. I praktiken kan man emellertid se att respektive lands reglering leder till att arbetsgivaren tilldelas förfoganderätt då såväl tumregeln som section 11(2) medför att det som en arbetstagare anställts för att utföra tillfaller arbetsgivaren. Vad gäller den andra frågan om vem som tilldelas den ideella rätten har jag funnit att såväl Sverige som England har ställt upp regler i syfte att skydda upphovsmän mot förvanskning av deras verk samt mot en behandling eller användning av deras verk som kan vara till men för deras rykte som skapare. Vad jag vidare funnit är att båda länderna även valt att i olika utsträckning undanta dessa regler när det gäller verk tillkomna i en anställning. Undantagen innebär att arbetstagare i respektive land oftast fråntas sin ideella rätt. Den skillnad som dock bör lyftas fram är att det i den svenska rätten måste vara fråga om datorprogram alternativt måste det finnas en branschvänja som medför att arbetstagaren fråntas den ideella rätten. Sverige kan således anses ge arbetstagare en något starkare ideell rätt. Den tredje frågan gällande om och hur arbetstagare kompenseras i fall då upphovsrätten tilldelas arbetsgivaren avgörs i respektive land i stor utsträckning av vad parterna i anställningsförhållandet valt att avtala om. Sammantaget har jag funnet att den svenska och engelska rätten tilldelar arbetstagare en tämligen likartad upphovsrätt till verk skapade i en anställning. Min slutsats är att de båda ländernas aktuella bestämmelser i praktiken ger arbetstagare en upphovsrätt av nästan samma styrka trots att England tillhör den angloamerikanska filosofin som sätter arbetsgivares ekonomiska perspektiv främst medan Sverige faller under den kontinentaleuropeiska som sätter skapares personliga intresse främst.}},
author = {{Jeppsson, Ann-Sofie}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Arbetstagares upphovsrätt - en komparativ studie av Sverige och England}},
year = {{2006}},
}