Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Personbeskattning i Sverige och Danmark - en komparativ studie med ett EG-rättsligt perspektiv

Johansson, Anders (2003)
Department of Law
Abstract
Den här uppsatsen beskriver reglerna för beskattning av tjänsteinkomster i Sverige och Danmark, samt för detta område relevanta EG-bestämmelser. Vid avgörandet om en person är obegränsat eller begränsat skattskyldig i ett land har bosättningsbegreppet stor betydelse. I både Sverige och Danmark arbetar man utifrån liknande begrepp, till exempel bosättning och stadigvarande vistelse. Båda skattesystemen är progressiva och skatt skall betalas både till stat och till kommun. Generellt kan sägas att man betalar lite högre skatt i Danmark, men de högsta skattesatserna ligger på ungefär samma nivå, upp emot 60 procent. De mest intressanta skillnaderna finns i reglerna angående beskattningen av begränsat skattskyldiga. I Sverige beskattas man... (More)
Den här uppsatsen beskriver reglerna för beskattning av tjänsteinkomster i Sverige och Danmark, samt för detta område relevanta EG-bestämmelser. Vid avgörandet om en person är obegränsat eller begränsat skattskyldig i ett land har bosättningsbegreppet stor betydelse. I både Sverige och Danmark arbetar man utifrån liknande begrepp, till exempel bosättning och stadigvarande vistelse. Båda skattesystemen är progressiva och skatt skall betalas både till stat och till kommun. Generellt kan sägas att man betalar lite högre skatt i Danmark, men de högsta skattesatserna ligger på ungefär samma nivå, upp emot 60 procent. De mest intressanta skillnaderna finns i reglerna angående beskattningen av begränsat skattskyldiga. I Sverige beskattas man enligt SINK (den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta) om man är bosatt utomlands. Det innebär att man bara betalar 25 procent i skatt. I gengäld medges inga avdrag. I Danmark har man istället en regel som säger att om 75 procent av den samlade inkomsten härrör från Danmark, så kan man välja att bli beskattad som obegränsat skattskyldig. Därmed får man tillgång till de flesta av de avdrag som obegränsat skattskyldiga kan göra. Detta är en eftergift för EG-rättens regler om förbud mot diskriminering. Det är inte helt klart huruvida avdragsförbudet i SINK stämmer överens med EG-rätten. Det ligger nog nära till hands att Sverige skulle kunna fällas om frågan ställdes på sin spets i EG-domstolen. Från den skattepliktiga inkomsten får göras avdrag för kostnader för inkomstens förvärvande och bibehållande. Till exempel medges avdrag för resor mellan bostad och arbetsplats, dubbel bosättning och ränteutgifter. Det är ungefär samma regler och avdragsnivåer i båda länderna. En viktig skillnad för de som pendlar över Öresund är dock att broavgiften inte är avdragsgill i Danmark, vilket inte är helt obetydligt då den är relativt hög. Vad gäller socialavgifter utgör de en stor kostnad i Sverige och de betalas in av arbetsgivaren. De utgår på bruttolönen och utgör hela 33,33 procent. I Danmark däremot betalar arbetsgivaren endast runt 6000 DKK per år och anställd. Detta förklarar till viss del de högre danska bruttolönerna. Uppsatsen behandlar vidare dubbelbeskattningsavtalsrätt med utgångspunkt i det nordiska dubbelbeskattningsavtalet. De två metoder som finns för att undvika dubbelbeskattning är exempt-metoden (inkomsten undantas från beskattning i den ena staten) och credit-metoden (båda staterna beskattar inkomsten men skatten avräknas sedan i den ena staten). Mellan Sverige och Danmark tillämpas två varianter av exempt-metoden. I Sverige används full exempt och i Danmark sker avräkning i huvudsak med hjälp av alternative exempt. EG-rätten utgör för medlemsländerna en del av den nationella rättsordningen och äger företräde framför denna. Därför redogörs för EG-skatterätten och hur den kan påverka de nationella skattebestämmelserna i Sverige och Danmark. Den EG-rättsliga principen om icke-diskriminering har störst betydelse i sammanhanget. Den kompletteras av fördragsartiklarna om bland annat fri rörlighet för arbetstagare och fri rörlighet för tjänster. SINK kan till exempel innebära att arbetstagare i Sverige diskrimineras när de nekas avdrag för personliga och familjära förhållanden vid skatteberäkningen. Schumacker-målet är ett illustrativt exempel på hur gemenskapsrätten skall tillämpas och tolkas i sådana fall. Vidare behandlas, som en fördjupning, avdragsrätten för inbetalningar till pensionsförsäkringar. Detta är ett viktigt område då avdragsrätten för inbetalda premier varierar mellan länderna och de ofta har stor ekonomisk betydelse för den enskilde. Här är rättsfallen Bachmann och Danner av stor betydelse. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Johansson, Anders
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Skatterätt
language
Swedish
id
1558728
date added to LUP
2010-03-08 15:55:22
date last changed
2010-03-08 15:55:22
@misc{1558728,
  abstract     = {Den här uppsatsen beskriver reglerna för beskattning av tjänsteinkomster i Sverige och Danmark, samt för detta område relevanta EG-bestämmelser. Vid avgörandet om en person är obegränsat eller begränsat skattskyldig i ett land har bosättningsbegreppet stor betydelse. I både Sverige och Danmark arbetar man utifrån liknande begrepp, till exempel bosättning och stadigvarande vistelse. Båda skattesystemen är progressiva och skatt skall betalas både till stat och till kommun. Generellt kan sägas att man betalar lite högre skatt i Danmark, men de högsta skattesatserna ligger på ungefär samma nivå, upp emot 60 procent. De mest intressanta skillnaderna finns i reglerna angående beskattningen av begränsat skattskyldiga. I Sverige beskattas man enligt SINK (den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta) om man är bosatt utomlands. Det innebär att man bara betalar 25 procent i skatt. I gengäld medges inga avdrag. I Danmark har man istället en regel som säger att om 75 procent av den samlade inkomsten härrör från Danmark, så kan man välja att bli beskattad som obegränsat skattskyldig. Därmed får man tillgång till de flesta av de avdrag som obegränsat skattskyldiga kan göra. Detta är en eftergift för EG-rättens regler om förbud mot diskriminering. Det är inte helt klart huruvida avdragsförbudet i SINK stämmer överens med EG-rätten. Det ligger nog nära till hands att Sverige skulle kunna fällas om frågan ställdes på sin spets i EG-domstolen. Från den skattepliktiga inkomsten får göras avdrag för kostnader för inkomstens förvärvande och bibehållande. Till exempel medges avdrag för resor mellan bostad och arbetsplats, dubbel bosättning och ränteutgifter. Det är ungefär samma regler och avdragsnivåer i båda länderna. En viktig skillnad för de som pendlar över Öresund är dock att broavgiften inte är avdragsgill i Danmark, vilket inte är helt obetydligt då den är relativt hög. Vad gäller socialavgifter utgör de en stor kostnad i Sverige och de betalas in av arbetsgivaren. De utgår på bruttolönen och utgör hela 33,33 procent. I Danmark däremot betalar arbetsgivaren endast runt 6000 DKK per år och anställd. Detta förklarar till viss del de högre danska bruttolönerna. Uppsatsen behandlar vidare dubbelbeskattningsavtalsrätt med utgångspunkt i det nordiska dubbelbeskattningsavtalet. De två metoder som finns för att undvika dubbelbeskattning är exempt-metoden (inkomsten undantas från beskattning i den ena staten) och credit-metoden (båda staterna beskattar inkomsten men skatten avräknas sedan i den ena staten). Mellan Sverige och Danmark tillämpas två varianter av exempt-metoden. I Sverige används full exempt och i Danmark sker avräkning i huvudsak med hjälp av alternative exempt. EG-rätten utgör för medlemsländerna en del av den nationella rättsordningen och äger företräde framför denna. Därför redogörs för EG-skatterätten och hur den kan påverka de nationella skattebestämmelserna i Sverige och Danmark. Den EG-rättsliga principen om icke-diskriminering har störst betydelse i sammanhanget. Den kompletteras av fördragsartiklarna om bland annat fri rörlighet för arbetstagare och fri rörlighet för tjänster. SINK kan till exempel innebära att arbetstagare i Sverige diskrimineras när de nekas avdrag för personliga och familjära förhållanden vid skatteberäkningen. Schumacker-målet är ett illustrativt exempel på hur gemenskapsrätten skall tillämpas och tolkas i sådana fall. Vidare behandlas, som en fördjupning, avdragsrätten för inbetalningar till pensionsförsäkringar. Detta är ett viktigt område då avdragsrätten för inbetalda premier varierar mellan länderna och de ofta har stor ekonomisk betydelse för den enskilde. Här är rättsfallen Bachmann och Danner av stor betydelse.},
  author       = {Johansson, Anders},
  keyword      = {Skatterätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Personbeskattning i Sverige och Danmark - en komparativ studie med ett EG-rättsligt perspektiv},
  year         = {2003},
}