Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Nedsättning och identifikation. En rättsutredning angående nedsättningsreglerna och identifikationsproblematiken inom konsumentförsäkringsrätten.

Johansson, Anna (2002)
Department of Law
Abstract
I uppsatsen studeras inledningsvis om nedsättningsbedömningen görs efter i stort sett samma kriterier enligt 31 och 32 §§ KFL. Enligt 31 § KFL stadgas inga skyldigheter som den försäkrade har gentemot bolaget, detta regleras i villkoren. För att påföljd i form av nedsättning skall komma ifråga krävs att en försäkrad åsidosatt en föreskrift i villkoren. Vid nedsättningsbedömningen tas i stort sett bara hänsyn till den försäkrades eget handlande, dock kan 31 § 2 st. KFL om identifikation komma att inverka. För nedsättning krävs vidare att det föreligger ett orsakssamband mellan skadan och överträdelsen av villkoret. Vid bedömningen beaktas den försäkrades uppsåt, oaktsamhet och omständigheter i övrigt. Enligt 31 § KFL kan nedsättning... (More)
I uppsatsen studeras inledningsvis om nedsättningsbedömningen görs efter i stort sett samma kriterier enligt 31 och 32 §§ KFL. Enligt 31 § KFL stadgas inga skyldigheter som den försäkrade har gentemot bolaget, detta regleras i villkoren. För att påföljd i form av nedsättning skall komma ifråga krävs att en försäkrad åsidosatt en föreskrift i villkoren. Vid nedsättningsbedömningen tas i stort sett bara hänsyn till den försäkrades eget handlande, dock kan 31 § 2 st. KFL om identifikation komma att inverka. För nedsättning krävs vidare att det föreligger ett orsakssamband mellan skadan och överträdelsen av villkoret. Vid bedömningen beaktas den försäkrades uppsåt, oaktsamhet och omständigheter i övrigt. Enligt 31 § KFL kan nedsättning förekomma även vid ringa oaktsamhet, vilket inte kan bli fallet enligt 32 § KFL. 32 § KFL ålägger den försäkrade en direkt skyldighet. Det måste föreligga kausalitet, annars kan nedsättning inte bli aktuellt. Även enligt 32 § KFL kan den försäkrades handlande i princip bara gå ut över honom själv om det inte föreligger någon grund för identifikation. Vid nedsättningsbedömningen beaktas försäkringstagarens uppsåt, grov vårdslöshet men även oaktsamhet som inte är grov om det finns ett förbehåll om detta i villkoren. Nedsättningsbedömningen görs alltså i princip enligt samma kriterier, den stora skillnaden är att enligt 32 § KFL kan ringa oaktsamhet inte föranleda nedsättning av ersättningen. Det finns inga skyldigheter reglerade enligt 31 § KFL för den försäkrade. Detta regleras i villkoren, vilket inte är ett bra sätt, då villkoren brukar vara väldigt omfattande och svårlästa. Försäkringstagaren tar då oftast inte del av villkoren och vet därför inte vilka skyldigheter som åligger honom. Vidare behandlas identifikationsproblematiken. Tyngdpunkten har lagts på frågan om rekvisiten för identifikation är desamma enligt både 31 § KFL och 32 § KFL och hur bedömningen av identifikation görs enligt dessa bestämmelser. Rekvisiten enligt 31 § KFL avseende identifikation är samtycke, väsentlig ekonomisk gemenskap och tillsyn. Med den försäkrade jämställs den som handlar med dennes vetskap och vilja. Detta kan vara den försäkrades make, barn m fl. Vad väsentlig ekonomisk gemenskap är får avgöras enligt omständigheterna i det enskilda fallet, dock torde sådan gemenskap föreligga mellan makar om det föreligger giftorätt och gemensamt brukande av egendomen. Tolkningen av tillsynsrekvisitet kräver återhållsamhet. Klart är att det emellertid krävs en viss varaktighet i relationen mellan den försäkrade och den som fått i uppgift att ha uppsikt över den försäkrade egendomen. Enligt 32 § KFL är identifikationsrekvisiten desamma som enligt 31 § KFL, tillsyn fattas dock. Innebörden av rekvisiten är annars också densamma. Identifikationsreglerna är vaga och ställer till stora problem i tillämpningen. Sist i uppsatsen studeras det liggande förslaget till ny FAL. Frågeställningen som redogörs för är om nedsättningsbedömningen och identifikationsproblematiken i fortsättningen kommer att behandlas på samma sätt som enligt nu gällande lagstiftning. När det gäller förslaget till ny FAL föreslås i regeln om framkallande av försäkringsfall en ny definition av begreppet grov vårdslöshet som inte skall tillämpas lika restriktivt som tidigare. Vad gäller det nya begreppet grov vårdslöshet tycks detta bli alldeles för omfattande, det verkar som det mesta går att få in under begreppet med lite vilja. Även en ny identifikationsregel är under behandling. Vad gäller konsumentförsäkringar följer förslaget i stort sett de regler som finns i KFL. I KFL:s lagtext står ''tillsyn över'' men i lagförslaget föreslås ''ha hand om'' Det är inte tänkt att detta skall innebära någon ändring i sak utan det är endast avsett att det klart skall framgå att det avser annat än endast tillfällig besittning. Att tillsynsrekvisitet behålls i förslaget kan tyckas underligt med tanke på att detta har orsakat stora tillämpningsproblem i KFL. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Johansson, Anna
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Försäkringsrätt
language
Swedish
id
1558743
date added to LUP
2010-03-08 15:55:22
date last changed
2010-03-08 15:55:22
@misc{1558743,
  abstract     = {{I uppsatsen studeras inledningsvis om nedsättningsbedömningen görs efter i stort sett samma kriterier enligt 31 och 32 §§ KFL. Enligt 31 § KFL stadgas inga skyldigheter som den försäkrade har gentemot bolaget, detta regleras i villkoren. För att påföljd i form av nedsättning skall komma ifråga krävs att en försäkrad åsidosatt en föreskrift i villkoren. Vid nedsättningsbedömningen tas i stort sett bara hänsyn till den försäkrades eget handlande, dock kan 31 § 2 st. KFL om identifikation komma att inverka. För nedsättning krävs vidare att det föreligger ett orsakssamband mellan skadan och överträdelsen av villkoret. Vid bedömningen beaktas den försäkrades uppsåt, oaktsamhet och omständigheter i övrigt. Enligt 31 § KFL kan nedsättning förekomma även vid ringa oaktsamhet, vilket inte kan bli fallet enligt 32 § KFL. 32 § KFL ålägger den försäkrade en direkt skyldighet. Det måste föreligga kausalitet, annars kan nedsättning inte bli aktuellt. Även enligt 32 § KFL kan den försäkrades handlande i princip bara gå ut över honom själv om det inte föreligger någon grund för identifikation. Vid nedsättningsbedömningen beaktas försäkringstagarens uppsåt, grov vårdslöshet men även oaktsamhet som inte är grov om det finns ett förbehåll om detta i villkoren. Nedsättningsbedömningen görs alltså i princip enligt samma kriterier, den stora skillnaden är att enligt 32 § KFL kan ringa oaktsamhet inte föranleda nedsättning av ersättningen. Det finns inga skyldigheter reglerade enligt 31 § KFL för den försäkrade. Detta regleras i villkoren, vilket inte är ett bra sätt, då villkoren brukar vara väldigt omfattande och svårlästa. Försäkringstagaren tar då oftast inte del av villkoren och vet därför inte vilka skyldigheter som åligger honom. Vidare behandlas identifikationsproblematiken. Tyngdpunkten har lagts på frågan om rekvisiten för identifikation är desamma enligt både 31 § KFL och 32 § KFL och hur bedömningen av identifikation görs enligt dessa bestämmelser. Rekvisiten enligt 31 § KFL avseende identifikation är samtycke, väsentlig ekonomisk gemenskap och tillsyn. Med den försäkrade jämställs den som handlar med dennes vetskap och vilja. Detta kan vara den försäkrades make, barn m fl. Vad väsentlig ekonomisk gemenskap är får avgöras enligt omständigheterna i det enskilda fallet, dock torde sådan gemenskap föreligga mellan makar om det föreligger giftorätt och gemensamt brukande av egendomen. Tolkningen av tillsynsrekvisitet kräver återhållsamhet. Klart är att det emellertid krävs en viss varaktighet i relationen mellan den försäkrade och den som fått i uppgift att ha uppsikt över den försäkrade egendomen. Enligt 32 § KFL är identifikationsrekvisiten desamma som enligt 31 § KFL, tillsyn fattas dock. Innebörden av rekvisiten är annars också densamma. Identifikationsreglerna är vaga och ställer till stora problem i tillämpningen. Sist i uppsatsen studeras det liggande förslaget till ny FAL. Frågeställningen som redogörs för är om nedsättningsbedömningen och identifikationsproblematiken i fortsättningen kommer att behandlas på samma sätt som enligt nu gällande lagstiftning. När det gäller förslaget till ny FAL föreslås i regeln om framkallande av försäkringsfall en ny definition av begreppet grov vårdslöshet som inte skall tillämpas lika restriktivt som tidigare. Vad gäller det nya begreppet grov vårdslöshet tycks detta bli alldeles för omfattande, det verkar som det mesta går att få in under begreppet med lite vilja. Även en ny identifikationsregel är under behandling. Vad gäller konsumentförsäkringar följer förslaget i stort sett de regler som finns i KFL. I KFL:s lagtext står ''tillsyn över'' men i lagförslaget föreslås ''ha hand om'' Det är inte tänkt att detta skall innebära någon ändring i sak utan det är endast avsett att det klart skall framgå att det avser annat än endast tillfällig besittning. Att tillsynsrekvisitet behålls i förslaget kan tyckas underligt med tanke på att detta har orsakat stora tillämpningsproblem i KFL.}},
  author       = {{Johansson, Anna}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Nedsättning och identifikation. En rättsutredning angående nedsättningsreglerna och identifikationsproblematiken inom konsumentförsäkringsrätten.}},
  year         = {{2002}},
}