Advanced

Europakonventionen och rätten till domstolsprövning - en studie av skiljedomstolar och statliga nämnder

Johansson, Heléne (2006)
Department of Law
Abstract
Rätten till domstolsprövning är en grundläggande rättighet varje medborgare i vårt svenska samhälle är tillförsäkrad. Det ses som nödvändigt ur en demokratisk synvinkel att rättssäkerhetsskyddet är starkt och att det alltid finns möjligheter för enskilda att bevaka sina rättigheter vid en domstol. Dock ökar belastningen på våra domstolar, då allt fler efterfrågar en domstolsprövning, samtidigt som domstolar läggs ned eller slås samman. Alternativa tvistlösningsförfaranden är på framåtmarsch och även om dessa förfaranden inte direkt påminner om de ordinära domstolsförfarandena, anses de uppfylla de krav som ställs på en rättvis rättegång. Europadomstolen har accepterat såväl privata skiljedomstolar som statliga nämnder såsom substitut till... (More)
Rätten till domstolsprövning är en grundläggande rättighet varje medborgare i vårt svenska samhälle är tillförsäkrad. Det ses som nödvändigt ur en demokratisk synvinkel att rättssäkerhetsskyddet är starkt och att det alltid finns möjligheter för enskilda att bevaka sina rättigheter vid en domstol. Dock ökar belastningen på våra domstolar, då allt fler efterfrågar en domstolsprövning, samtidigt som domstolar läggs ned eller slås samman. Alternativa tvistlösningsförfaranden är på framåtmarsch och även om dessa förfaranden inte direkt påminner om de ordinära domstolsförfarandena, anses de uppfylla de krav som ställs på en rättvis rättegång. Europadomstolen har accepterat såväl privata skiljedomstolar som statliga nämnder såsom substitut till den ordinära domstolsprövningen, dock inte undantagslöst. Denna uppsats belyser frågan varför dessa substitut accepteras som alternativ till det ordinära domstolsförfarandet enligt Europakonventionen. För att kunna besvara frågan redogörs det för vad rätten till domstolsprövning innebär, såväl enligt svensk rätt som enligt Europakonventionen. Härefter redogörs för de kriterier Europadomstolen uppställer på skiljeförfarandet för att det skall ses som ett godkänt substitut. Europadomstolen har valt att inte se till hur själva skiljedomstolen i sig är sammansatt, utan har istället valt att ställa krav på skiljeavtalets tillkomst. Avståendet i skiljeavtalet skall vara frivilligt, tydligt, uttryckligt, proportionerligt och får inte strida mot något samhällsintresse. Parter i ett skiljeförfarande kan även avtala bort vissa av de grundläggande rättssäkerhetsgarantierna och vid skiljeförfarandet kan det ibland ske även innan det att tvist uppkommit. Uppsatsen behandlar även de kriterier vilka ställs på de statliga nämnderna för att de skall anses vara godtagbara substitut till den ordinära domstolsprövningen. För att acceptera dessa nämnder skall de, enligt Europadomstolen, ha en kvalificerad sammansättning. Stor vikt fästs här vid domarnas oberoende, hur lång deras mandatperiod är, samt vilka rättssäkerhetsgarantier som är uppfyllda. Parter har även vid ett nämndeförfarande möjlighet att avtala bort vissa grundläggande rättssäkerhetsgarantier, dock inte före det att tvist uppkommit. Även att Europadomstolen valt vitt skilda sätt på vilket den godkänner privata skiljeförfaranden och statliga nämnder, blir slutresultatet detsamma. Båda förfarandena accepteras såsom substitut till den ordinära domstolsprövningen. Detta kan, enligt mig, förklaras med att staten inte har släppt sin kontroll över något av förfarandena och att Europadomstolen har, om än med viss skillnad, uppställt vissa grundläggande kriterier för såväl skiljeförfarandet som nämnderna. Genom detta kan varje medborgare, oavsett vilket förfarande han/hon väljer, garanteras en rättvis rättegång i Europakonventionens mening. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Johansson, Heléne
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Avtalsrätt, Folkrätt, Processrätt
language
Swedish
id
1558773
date added to LUP
2010-03-08 15:55:23
date last changed
2010-03-08 15:55:23
@misc{1558773,
  abstract     = {Rätten till domstolsprövning är en grundläggande rättighet varje medborgare i vårt svenska samhälle är tillförsäkrad. Det ses som nödvändigt ur en demokratisk synvinkel att rättssäkerhetsskyddet är starkt och att det alltid finns möjligheter för enskilda att bevaka sina rättigheter vid en domstol. Dock ökar belastningen på våra domstolar, då allt fler efterfrågar en domstolsprövning, samtidigt som domstolar läggs ned eller slås samman. Alternativa tvistlösningsförfaranden är på framåtmarsch och även om dessa förfaranden inte direkt påminner om de ordinära domstolsförfarandena, anses de uppfylla de krav som ställs på en rättvis rättegång. Europadomstolen har accepterat såväl privata skiljedomstolar som statliga nämnder såsom substitut till den ordinära domstolsprövningen, dock inte undantagslöst. Denna uppsats belyser frågan varför dessa substitut accepteras som alternativ till det ordinära domstolsförfarandet enligt Europakonventionen. För att kunna besvara frågan redogörs det för vad rätten till domstolsprövning innebär, såväl enligt svensk rätt som enligt Europakonventionen. Härefter redogörs för de kriterier Europadomstolen uppställer på skiljeförfarandet för att det skall ses som ett godkänt substitut. Europadomstolen har valt att inte se till hur själva skiljedomstolen i sig är sammansatt, utan har istället valt att ställa krav på skiljeavtalets tillkomst. Avståendet i skiljeavtalet skall vara frivilligt, tydligt, uttryckligt, proportionerligt och får inte strida mot något samhällsintresse. Parter i ett skiljeförfarande kan även avtala bort vissa av de grundläggande rättssäkerhetsgarantierna och vid skiljeförfarandet kan det ibland ske även innan det att tvist uppkommit. Uppsatsen behandlar även de kriterier vilka ställs på de statliga nämnderna för att de skall anses vara godtagbara substitut till den ordinära domstolsprövningen. För att acceptera dessa nämnder skall de, enligt Europadomstolen, ha en kvalificerad sammansättning. Stor vikt fästs här vid domarnas oberoende, hur lång deras mandatperiod är, samt vilka rättssäkerhetsgarantier som är uppfyllda. Parter har även vid ett nämndeförfarande möjlighet att avtala bort vissa grundläggande rättssäkerhetsgarantier, dock inte före det att tvist uppkommit. Även att Europadomstolen valt vitt skilda sätt på vilket den godkänner privata skiljeförfaranden och statliga nämnder, blir slutresultatet detsamma. Båda förfarandena accepteras såsom substitut till den ordinära domstolsprövningen. Detta kan, enligt mig, förklaras med att staten inte har släppt sin kontroll över något av förfarandena och att Europadomstolen har, om än med viss skillnad, uppställt vissa grundläggande kriterier för såväl skiljeförfarandet som nämnderna. Genom detta kan varje medborgare, oavsett vilket förfarande han/hon väljer, garanteras en rättvis rättegång i Europakonventionens mening.},
  author       = {Johansson, Heléne},
  keyword      = {Avtalsrätt,Folkrätt,Processrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Europakonventionen och rätten till domstolsprövning - en studie av skiljedomstolar och statliga nämnder},
  year         = {2006},
}