Dröjsmål i betalningsförmedling
(2005)Department of Law
- Abstract
- Det är svårt att tänka sig ett samhälle utan banker. Ett samhälle där vi skulle få lönen direkt i handen, där vi skulle spara pengar i madrassen och där vi skulle betala räkningar genom att skicka pengar i ett kuvert. En god betalningsförmedling är högt prioriterad i varje modernt samhälle. Vissa risker kan uppstå vid betalningsförmedling. Typexempel på risker är att betalningen sker för sent, att det belopp som krediteras på betalningsmottagarens konto inte motsvarar det belopp som betalaren var skyldig betalningsmottagaren eller att betalningen sker till fel konto genom att dröjsmål uppstår mellan betalaren och betalningsmottagaren. Ur betalningsmottagarens synvinkel är dröjsmål i betalningsförmedlingen en risk för ekonomisk förlust... (More)
- Det är svårt att tänka sig ett samhälle utan banker. Ett samhälle där vi skulle få lönen direkt i handen, där vi skulle spara pengar i madrassen och där vi skulle betala räkningar genom att skicka pengar i ett kuvert. En god betalningsförmedling är högt prioriterad i varje modernt samhälle. Vissa risker kan uppstå vid betalningsförmedling. Typexempel på risker är att betalningen sker för sent, att det belopp som krediteras på betalningsmottagarens konto inte motsvarar det belopp som betalaren var skyldig betalningsmottagaren eller att betalningen sker till fel konto genom att dröjsmål uppstår mellan betalaren och betalningsmottagaren. Ur betalningsmottagarens synvinkel är dröjsmål i betalningsförmedlingen en risk för ekonomisk förlust såsom ränta, kursförlust eller utebliven vinst för en affär som aldrig fullbordats på grund av försenad överföring. För betalaren är det frågan om rättsliga sanktioner som direkt eller indirekt föranleder ekonomisk förlust. Arnesdotter, Ingrid, Moderna betalningsmetoder, Göteborg, 1996, s.64 Det handlar om skyldighet att ersätta betalningsmottagaren för dennes förlust som dröjsmålsränta, kursförlust, skadestånd för utebliven vinst, kostnader för inkassoåtgärder eller kostnader för betalningsmottagaren att hålla inne eventuell motprestation. Huvudfrågeställningen för denna uppsats är i vilken omfattning betalningsförmedling och relationen mellan betalaren och betalningsförmedlaren är förankrade i lagtexten, respektive i vilken omfattning betalningsförmedlarens ansvar sträcker sig för dröjsmål och vilka effekter den kan ha för parterna. I arbetet konstateras att det inte finns någon sammanhållen civilrättslig lagstiftning som reglerar betalningstjänster. Därför skall dröjsmål som uppkommer i betalningsförmedlingen behandlas med annan lagstiftning som utgångspunkt, nämligen Köplagen (1990:931) och Lagen om skuldebrev (1936:81). Köplagen och Skuldebrevslagen skall vara till hjälp analogiskt när det gäller vilken part som bär ansvar för dröjsmål under transaktionens gång och vilka påföljder det kan få. För att få en överblick över betalningsförmedlingen presenterar jag de vanligaste betalningsinstrumenten och hur betalningsförmedlingen går till. Ansvaret för fördröjd eller utebliven transaktion mellan banken och betalaren baseras på avtalsrättslig grund. Därför har jag i viss omfattning granskat bankvillkor. Avtalet utgör hela grunden för parternas förhållande i vilket banken friskriver sig från vissa skyldigheter och begränsar sitt ansvar för fel som beror endast på vårdslöshet. Möjlighet att lägga ansvar för direkta och indirekta skador på betalningsförmedlaren är liten. Om banken åläggs kontrollansvar innebär detta att banken har ansvar för direkta skador och ansvaret utvidgas till indirekta skador om banken eller någon som banken anlitat är vårdslös. Dessutom är kontrollansvar tvingande och kan inte avtalas bort. I avsaknaden av kontrollansvar ges möjlighet för betalningsförmedlaren att friskriva sig från ansvar för andra skador än ränta. Om banken åläggs strikt ansvar för alla skador som uppkommer i betalningsförmedlingen innebär det att man skulle tvinga betalningsförmedlaren att kompensera sig genom generellt höga avgifter för tjänsten eller tvinga förmedlaren att göra riskkalkyler inför varje enskilt uppdrag. Å andra sidan kan inte vilka friskrivningar som helst accepteras. I dagsläget orsakar försening i betalningsförmedlingen mer skador i handelstransaktioner än den ersättning man får från banken i form av ränta. Största delen av risken för dröjsmål bärs av betalaren och betalningsmottagaren. Detta arbete är en strävan att från juridisk synpunkt belysa dessa risker och ett försök att analysera om och på vilka punkter det kan finnas behov av ökad säkerhet för parterna som är inblandade i betalningsöverföringen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1558817
- author
- Johansson, Loreta
- supervisor
- organization
- year
- 2005
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Bankrätt
- language
- Swedish
- id
- 1558817
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:23
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:23
@misc{1558817,
abstract = {{Det är svårt att tänka sig ett samhälle utan banker. Ett samhälle där vi skulle få lönen direkt i handen, där vi skulle spara pengar i madrassen och där vi skulle betala räkningar genom att skicka pengar i ett kuvert. En god betalningsförmedling är högt prioriterad i varje modernt samhälle. Vissa risker kan uppstå vid betalningsförmedling. Typexempel på risker är att betalningen sker för sent, att det belopp som krediteras på betalningsmottagarens konto inte motsvarar det belopp som betalaren var skyldig betalningsmottagaren eller att betalningen sker till fel konto genom att dröjsmål uppstår mellan betalaren och betalningsmottagaren. Ur betalningsmottagarens synvinkel är dröjsmål i betalningsförmedlingen en risk för ekonomisk förlust såsom ränta, kursförlust eller utebliven vinst för en affär som aldrig fullbordats på grund av försenad överföring. För betalaren är det frågan om rättsliga sanktioner som direkt eller indirekt föranleder ekonomisk förlust. Arnesdotter, Ingrid, Moderna betalningsmetoder, Göteborg, 1996, s.64 Det handlar om skyldighet att ersätta betalningsmottagaren för dennes förlust som dröjsmålsränta, kursförlust, skadestånd för utebliven vinst, kostnader för inkassoåtgärder eller kostnader för betalningsmottagaren att hålla inne eventuell motprestation. Huvudfrågeställningen för denna uppsats är i vilken omfattning betalningsförmedling och relationen mellan betalaren och betalningsförmedlaren är förankrade i lagtexten, respektive i vilken omfattning betalningsförmedlarens ansvar sträcker sig för dröjsmål och vilka effekter den kan ha för parterna. I arbetet konstateras att det inte finns någon sammanhållen civilrättslig lagstiftning som reglerar betalningstjänster. Därför skall dröjsmål som uppkommer i betalningsförmedlingen behandlas med annan lagstiftning som utgångspunkt, nämligen Köplagen (1990:931) och Lagen om skuldebrev (1936:81). Köplagen och Skuldebrevslagen skall vara till hjälp analogiskt när det gäller vilken part som bär ansvar för dröjsmål under transaktionens gång och vilka påföljder det kan få. För att få en överblick över betalningsförmedlingen presenterar jag de vanligaste betalningsinstrumenten och hur betalningsförmedlingen går till. Ansvaret för fördröjd eller utebliven transaktion mellan banken och betalaren baseras på avtalsrättslig grund. Därför har jag i viss omfattning granskat bankvillkor. Avtalet utgör hela grunden för parternas förhållande i vilket banken friskriver sig från vissa skyldigheter och begränsar sitt ansvar för fel som beror endast på vårdslöshet. Möjlighet att lägga ansvar för direkta och indirekta skador på betalningsförmedlaren är liten. Om banken åläggs kontrollansvar innebär detta att banken har ansvar för direkta skador och ansvaret utvidgas till indirekta skador om banken eller någon som banken anlitat är vårdslös. Dessutom är kontrollansvar tvingande och kan inte avtalas bort. I avsaknaden av kontrollansvar ges möjlighet för betalningsförmedlaren att friskriva sig från ansvar för andra skador än ränta. Om banken åläggs strikt ansvar för alla skador som uppkommer i betalningsförmedlingen innebär det att man skulle tvinga betalningsförmedlaren att kompensera sig genom generellt höga avgifter för tjänsten eller tvinga förmedlaren att göra riskkalkyler inför varje enskilt uppdrag. Å andra sidan kan inte vilka friskrivningar som helst accepteras. I dagsläget orsakar försening i betalningsförmedlingen mer skador i handelstransaktioner än den ersättning man får från banken i form av ränta. Största delen av risken för dröjsmål bärs av betalaren och betalningsmottagaren. Detta arbete är en strävan att från juridisk synpunkt belysa dessa risker och ett försök att analysera om och på vilka punkter det kan finnas behov av ökad säkerhet för parterna som är inblandade i betalningsöverföringen.}},
author = {{Johansson, Loreta}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Dröjsmål i betalningsförmedling}},
year = {{2005}},
}