Oväntat besök i gryningen - en undersökning om rätten till försvar vid konkurrensrättsliga gryningsräder jämfört med husrannsakan och intrångsundersökningar
(2004)Department of Law
- Abstract
- Detta arbete handlar om den svenska regleringen beträffande s.k. gryningsräder och dess förenlighet med rätten till ett adekvat försvar och skydd mot intrång. För att kunna bedöma denna fråga har jag företagit en jämförelse mellan förfarande som väsentligen liknar gryningsräder nämligen husrannsakan och intrångsundersökning. Likaså har jag rapporterat om gryningsräder i EG-rätten eftersom svensk konkurrensrätt i mångt och mycket bygger på EG-rättens regler. Vid dessa studier har jag jämfört bl.a. beviskrav och rätten att ha ombud närvarande vid åtgärden. Beviskravet för såväl gryningsräd som husrannsakan är tämligen lågt, men däremot något högre för intrångs-undersökning. Det låga beviskravet innebär emellertid inte åtgärderna kan användas... (More)
- Detta arbete handlar om den svenska regleringen beträffande s.k. gryningsräder och dess förenlighet med rätten till ett adekvat försvar och skydd mot intrång. För att kunna bedöma denna fråga har jag företagit en jämförelse mellan förfarande som väsentligen liknar gryningsräder nämligen husrannsakan och intrångsundersökning. Likaså har jag rapporterat om gryningsräder i EG-rätten eftersom svensk konkurrensrätt i mångt och mycket bygger på EG-rättens regler. Vid dessa studier har jag jämfört bl.a. beviskrav och rätten att ha ombud närvarande vid åtgärden. Beviskravet för såväl gryningsräd som husrannsakan är tämligen lågt, men däremot något högre för intrångs-undersökning. Det låga beviskravet innebär emellertid inte åtgärderna kan användas på vaga grunder, tvärtom får inga ''fishing expeditions'' genomföras. Vid kommissionens gryningsräder kan bevisavvisning komma ifråga om räden har varit olaglig. Bl.a. härigenom skyddas den enskilda mot godtyckliga ingripanden. Vid genomförandet samtliga åtgärder synes den verkställande myndigheten tolerera att den som utsätts för åtgärden tillkallar ombud och därigenom fördröjer påbörjandet av verkställigheten. För att detta skall accepteras krävs dock i allmänhet att åtgärder vidtas så att inga handlingar försvinner i väntan på att ombudet skall anlända. När kommissionen genomför en gryningsräd måste företaget aktivt medverka med att ta fram de handlingar kommissionen begär. Att ställa arkiven till kommissionens förfogande är inte tillräckligt. Vid gryningsräder enligt svensk rätt, tolkad i ljuset av EG-rätten, synes företaget vara skyldigt att medverka genom att förse KKV med de dokument verket begär. Detta är enligt min mening unikt i jämförelse med husrannsakan och intrångs-undersökning och kan i sig anses vara tämligen diskutabelt eftersom man riskerar att vittna mot sig själv. Det finns emellertid gränser för hur omfattande denna medverkan får vara. EG-domstolen anser att ett företag kan vägra svara på komprometterande frågor medan det inte kan vägra att utge dokument även om dessa riskerar fälla företaget. Europadomstolens praxis skiljer sig till viss del från EG-domstolen eftersom den synes innebära att ett företag kan inta en mera passiv attityd. Sverige måste utan tvekan följa Europadomstolens praxis i denna fråga. Min slutsats i denna uppsats är dock att den svenska regleringen om gryningsräder, medverkansplikten till trots, garanterar de mänskliga rättigheterna väl. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1559173
- author
- Kjellsson, Johan
- supervisor
- organization
- year
- 2004
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Konkurrensrätt, Processrätt
- language
- Swedish
- id
- 1559173
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:23
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:23
@misc{1559173,
abstract = {{Detta arbete handlar om den svenska regleringen beträffande s.k. gryningsräder och dess förenlighet med rätten till ett adekvat försvar och skydd mot intrång. För att kunna bedöma denna fråga har jag företagit en jämförelse mellan förfarande som väsentligen liknar gryningsräder nämligen husrannsakan och intrångsundersökning. Likaså har jag rapporterat om gryningsräder i EG-rätten eftersom svensk konkurrensrätt i mångt och mycket bygger på EG-rättens regler. Vid dessa studier har jag jämfört bl.a. beviskrav och rätten att ha ombud närvarande vid åtgärden. Beviskravet för såväl gryningsräd som husrannsakan är tämligen lågt, men däremot något högre för intrångs-undersökning. Det låga beviskravet innebär emellertid inte åtgärderna kan användas på vaga grunder, tvärtom får inga ''fishing expeditions'' genomföras. Vid kommissionens gryningsräder kan bevisavvisning komma ifråga om räden har varit olaglig. Bl.a. härigenom skyddas den enskilda mot godtyckliga ingripanden. Vid genomförandet samtliga åtgärder synes den verkställande myndigheten tolerera att den som utsätts för åtgärden tillkallar ombud och därigenom fördröjer påbörjandet av verkställigheten. För att detta skall accepteras krävs dock i allmänhet att åtgärder vidtas så att inga handlingar försvinner i väntan på att ombudet skall anlända. När kommissionen genomför en gryningsräd måste företaget aktivt medverka med att ta fram de handlingar kommissionen begär. Att ställa arkiven till kommissionens förfogande är inte tillräckligt. Vid gryningsräder enligt svensk rätt, tolkad i ljuset av EG-rätten, synes företaget vara skyldigt att medverka genom att förse KKV med de dokument verket begär. Detta är enligt min mening unikt i jämförelse med husrannsakan och intrångs-undersökning och kan i sig anses vara tämligen diskutabelt eftersom man riskerar att vittna mot sig själv. Det finns emellertid gränser för hur omfattande denna medverkan får vara. EG-domstolen anser att ett företag kan vägra svara på komprometterande frågor medan det inte kan vägra att utge dokument även om dessa riskerar fälla företaget. Europadomstolens praxis skiljer sig till viss del från EG-domstolen eftersom den synes innebära att ett företag kan inta en mera passiv attityd. Sverige måste utan tvekan följa Europadomstolens praxis i denna fråga. Min slutsats i denna uppsats är dock att den svenska regleringen om gryningsräder, medverkansplikten till trots, garanterar de mänskliga rättigheterna väl.}},
author = {{Kjellsson, Johan}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Oväntat besök i gryningen - en undersökning om rätten till försvar vid konkurrensrättsliga gryningsräder jämfört med husrannsakan och intrångsundersökningar}},
year = {{2004}},
}