Advanced

Tidsbestämning av livstidsstraff - En jämförelse av nådeinstitutet och lagen om omvandling av fängelse på livstid

Klein, Terése (2006)
Department of Law
Abstract
Frigivning genom nåd är idag det enda sättet för en livstidsdömd att få sitt straff tidsbestämt. Genom 11 kap. 13 § regeringsformen ges regeringen en exklusiv möjlighet att tidsbestämma ett livstidsstraff som möjliggör ett flexibelt och diskretionärt förfarande. Bedömningsgrunderna är inte reglerade i lag, besluten motiveras inte och kan inte heller överprövas. Nådeinstitutet går långt tillbaka i tiden och har utvecklats från att kungen ikraft av sitt ämbete ensam har tagit beslut i frågan, via att kungen i egenskap av statsöverhuvud tillsammans med regeringen tagit beslutet, för att beslut om nåd slutligen tas av regeringen utan inblandning av kungen. Nåd har alltid meddelats av politiska krafter, och tillämpningen av nåden har därför... (More)
Frigivning genom nåd är idag det enda sättet för en livstidsdömd att få sitt straff tidsbestämt. Genom 11 kap. 13 § regeringsformen ges regeringen en exklusiv möjlighet att tidsbestämma ett livstidsstraff som möjliggör ett flexibelt och diskretionärt förfarande. Bedömningsgrunderna är inte reglerade i lag, besluten motiveras inte och kan inte heller överprövas. Nådeinstitutet går långt tillbaka i tiden och har utvecklats från att kungen ikraft av sitt ämbete ensam har tagit beslut i frågan, via att kungen i egenskap av statsöverhuvud tillsammans med regeringen tagit beslutet, för att beslut om nåd slutligen tas av regeringen utan inblandning av kungen. Nåd har alltid meddelats av politiska krafter, och tillämpningen av nåden har därför varit beroende av det politiska läget. Dagens nådeinstitut är dock på väg att kompletteras i form av en ny lag om omvandling av livstidsstraff och det är till stora delar konsekvensen av lagen som uppsatsen kommer att handla om. De största skillnaderna som den nya lagen för med sig är att livstidsdömda får rätt att ansöka i domstol om tidsbestämt straff, att kriterierna för en omvandling regleras i lag, att besluten motiveras och att det finns en rätt till överprövning. Utgångspunkten är att härigenom skapa ett klarare och tydligare system, samtidigt som regeringens möjlighet till nåd enligt regeringsformen finns kvar. Eftersom regeringens nåd och OmvL kommer att existera sida vid sida, består problemet i hur det skall se ut med två parallella system. Jag har jämfört dagens nådeinstitut, mot bakgrund av historien, med den nya lagen utifrån två kriterier, båda kännetecknandes en modern rättsstat&semic kraven på rättssäkerhet för den enskilde samt allmänhetens förtroende för rättssystemet. Jag har kommit fram till att den nya lagen främjar den dömdes rättssäkerhet, eftersom det blir lättare att förutse när en frigivning kan ske. Med anledning av att förfarandet sker vid allmän domstol kommer det att utbildas en praxis, vilket gör det lättare att beräkna vad ett livstidsstraff i verkligheten motsvarar för straff. För allmänhetens förtroende blir detta dock kontraproduktivt, eftersom den nya lagen gör livstidsstraffet till en papperstiger. Det symbolvärde vilket brukar anföras som stöd för ett fortsatt livstidsstraff, blir i själva verket omintetgjort genom den nya lagen, vilket leder in på några iakttagelser kring livstidsstraffet. Alternativ till livstidsstraff som brukar anföras är utvidgade och nyanserade straffskalor. Ett annat är ett helt avskaffande och ett exempel på detta är Norge som avskaffade livstidsstraff i fredstid år 1981. Det mest anmärkningsvärda torde vara att det inte gjorts någon utredning av hur de två systemen kommer att påverka varandra&semic det konstateras bara att de skall existera sida vid sida. Det befaras inte bli några kollisionsproblem, eftersom det har förutsatts att den nya ordningen om omvandling per automatik blir de livstidsdömdas förstahandsval. Hur den nya lagen initialt faller ut kommer att få betydelse för den fortsatta användningen av lagen, och också prägla dess förhållande till den samtidigt existerande nåden. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Klein, Terése
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Straffrätt
language
Swedish
id
1559191
date added to LUP
2010-03-08 15:55:23
date last changed
2010-03-08 15:55:23
@misc{1559191,
  abstract     = {Frigivning genom nåd är idag det enda sättet för en livstidsdömd att få sitt straff tidsbestämt. Genom 11 kap. 13 § regeringsformen ges regeringen en exklusiv möjlighet att tidsbestämma ett livstidsstraff som möjliggör ett flexibelt och diskretionärt förfarande. Bedömningsgrunderna är inte reglerade i lag, besluten motiveras inte och kan inte heller överprövas. Nådeinstitutet går långt tillbaka i tiden och har utvecklats från att kungen ikraft av sitt ämbete ensam har tagit beslut i frågan, via att kungen i egenskap av statsöverhuvud tillsammans med regeringen tagit beslutet, för att beslut om nåd slutligen tas av regeringen utan inblandning av kungen. Nåd har alltid meddelats av politiska krafter, och tillämpningen av nåden har därför varit beroende av det politiska läget. Dagens nådeinstitut är dock på väg att kompletteras i form av en ny lag om omvandling av livstidsstraff och det är till stora delar konsekvensen av lagen som uppsatsen kommer att handla om. De största skillnaderna som den nya lagen för med sig är att livstidsdömda får rätt att ansöka i domstol om tidsbestämt straff, att kriterierna för en omvandling regleras i lag, att besluten motiveras och att det finns en rätt till överprövning. Utgångspunkten är att härigenom skapa ett klarare och tydligare system, samtidigt som regeringens möjlighet till nåd enligt regeringsformen finns kvar. Eftersom regeringens nåd och OmvL kommer att existera sida vid sida, består problemet i hur det skall se ut med två parallella system. Jag har jämfört dagens nådeinstitut, mot bakgrund av historien, med den nya lagen utifrån två kriterier, båda kännetecknandes en modern rättsstat&semic kraven på rättssäkerhet för den enskilde samt allmänhetens förtroende för rättssystemet. Jag har kommit fram till att den nya lagen främjar den dömdes rättssäkerhet, eftersom det blir lättare att förutse när en frigivning kan ske. Med anledning av att förfarandet sker vid allmän domstol kommer det att utbildas en praxis, vilket gör det lättare att beräkna vad ett livstidsstraff i verkligheten motsvarar för straff. För allmänhetens förtroende blir detta dock kontraproduktivt, eftersom den nya lagen gör livstidsstraffet till en papperstiger. Det symbolvärde vilket brukar anföras som stöd för ett fortsatt livstidsstraff, blir i själva verket omintetgjort genom den nya lagen, vilket leder in på några iakttagelser kring livstidsstraffet. Alternativ till livstidsstraff som brukar anföras är utvidgade och nyanserade straffskalor. Ett annat är ett helt avskaffande och ett exempel på detta är Norge som avskaffade livstidsstraff i fredstid år 1981. Det mest anmärkningsvärda torde vara att det inte gjorts någon utredning av hur de två systemen kommer att påverka varandra&semic det konstateras bara att de skall existera sida vid sida. Det befaras inte bli några kollisionsproblem, eftersom det har förutsatts att den nya ordningen om omvandling per automatik blir de livstidsdömdas förstahandsval. Hur den nya lagen initialt faller ut kommer att få betydelse för den fortsatta användningen av lagen, och också prägla dess förhållande till den samtidigt existerande nåden.},
  author       = {Klein, Terése},
  keyword      = {Straffrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Tidsbestämning av livstidsstraff - En jämförelse av nådeinstitutet och lagen om omvandling av fängelse på livstid},
  year         = {2006},
}