Advanced

Laglottens vara eller inte vara?

Kristiansson, Gunborg (2006)
Department of Law
Abstract
Varför finns laglotten kvar trots flera försök att avskaffa den? Kan det vara styrkan i familjeenheten som gör att det fortfarande finns laglott? Numera är familjerna ibland väldigt splittrade på grund av skilsmässor och nya förhållanden vilket talar för ett avskaffande av laglottsinstitutet eftersom det blir så många olika föräldrar inblandade i ett barns liv. Förhandlingar vid det 34:e nordiska juristmötet i Stockholm 1996, s 549. Under mina studier av laglotten har jag stött på samma argument för och emot laglottens existens gång på gång. Det finns kanske inte så mycket att välja på. Bröstarvingarnas förespråkare vill behålla laglottsystemet och framför argumenten att det är djupt förankrat i traditionen och att det kommer att vara... (More)
Varför finns laglotten kvar trots flera försök att avskaffa den? Kan det vara styrkan i familjeenheten som gör att det fortfarande finns laglott? Numera är familjerna ibland väldigt splittrade på grund av skilsmässor och nya förhållanden vilket talar för ett avskaffande av laglottsinstitutet eftersom det blir så många olika föräldrar inblandade i ett barns liv. Förhandlingar vid det 34:e nordiska juristmötet i Stockholm 1996, s 549. Under mina studier av laglotten har jag stött på samma argument för och emot laglottens existens gång på gång. Det finns kanske inte så mycket att välja på. Bröstarvingarnas förespråkare vill behålla laglottsystemet och framför argumenten att det är djupt förankrat i traditionen och att det kommer att vara svårt att ändra på. De som ser till efterlevande makens bästa, argumenterar istället för att laglottssystemet är förlegat och passade bättre in i det samhälle som fanns när det infördes. Saldeen Åke, Arvsrätt, 2006, s 17. Nästa argument för ett laglottsinstitut är att det krävs för att försörja bröstarvingarna eller att de är i behov av det för utbildning, vilket stämde när laglotten tillkom. Medelåldern var då lägre och människor dog i ung ålder av sjukdomar, som idag går att bota, arbetet slet också hårdare på människorna. När arvlåtaren dog efterlämnade denne således ofta små barn. Det finns även idag, familjer som har omyndiga barn när arvlåtaren dör. Det är dock inte lika vanligt som förr och beror ofta på att arvlåtaren har flera barnkullar. Det finns också idag försäkringar och andra skydd. I dagens samhälle, när bröstarvingarna ofta är 50 år eller mer, har de förhoppningsvis hunnit skaffa sig en stabil ekonomi och är inte i behov av sin laglott för försörjning. Vid det tillfället är efterlevande make i större behov att få sitta i orubbat bo. Saldeen Åke, Arvsrätt, 2006, s 66. De som är för laglottsinstitutets behållande, argumenterar att särkullbarnen helt skulle glömmas bort om laglottsystemet inte fanns. De har rätt till arv efter sin far, även om de aldrig har träffat honom, kanske på grund av att de är resultatet av en tillfällig förbindelse. Motargumentet blir då att det finns möjlighet att lagstifta separat för särkullbarn, för att de inte skall komma i kläm, eftersom det under sådana omständigheter skulle vara orimligt att fadern skulle tvingas ge dem en del av sin kvarlåtenskap genom laglott. Efterlevande make blir lidande om det dyker upp en bröstarvinge som inte varit aktuell innan. SOU 1981:85, s 207. Ett annat argument för laglottens bevarande som återkommer, är att släkten skall komma i första hand, då blodsbanden uppfattas som starkast. Där är oron för en obegränsad rätt att testamentera stor. Laglotten gör att bröstarvingarna får behålla en del av arvet, ifall arvlåtaren testamenterar bort mer än den disponibla kvoten av kvarlåtenskapen. Det kan vara ett bra argument om det finns släktgårdar, som kan ha varit i familjens ägo i flera hundra år, eller om det finns en näringsverksamhet. Motargumentet till att släkten skall ha företräde framför någon utomstående, är att det skall gå enligt den legala arvsordningen om arvlåtaren så begär. I så fall skriver han inte något testamente till någon utomstående, är däremot hans vilja att något skall tillfalla en utomstående eller enbart den efterlevande maken, så borde hans vilja respekteras. Saldeen Åke, Arvsrätt, 2006, s 22. Bröstarvingarnas förespråkare är eniga om att man med laglotten bör begränsa arvlåtarens möjligheter att fritt disponera över sin kvarlåtenskap. De som ser till efterlevande makes bästa argumenterar i detta fall för, att eftersom vi råder över våra tillgångar i livet, borde vi fritt kunna bestämma över dem även efter döden. Det tillhör det förgångna att begränsa arvlåtarens frihet med ett laglottssystem. Saldeen Åke, Arvsrätt, 2006, s 16. Det kommer antagligen att dröja mycket länge innan laglottssystemet kommer att förändras. Vi måste få ett öppnare samhälle, som inte håller så hårt på tradition om det skall kunna förändras. Vi har den möjligheten att bröstarvingarna inte påkallar jämkning av ett testamente, utan väljer att respektera arvlåtarens vilja. Då har arvlåtaren fått bestämma över sin kvarlåtenskap även efter han avlidit. Stödet i samhället för efterlevande make ökar och det kan sluta med att laglotten får ge vika, att även efterlevande make kan känna en trygghet i det svenska rättssystemet. I så fall kommer särkullbarnen att hamna i samma ställning som legala bröstarvingar och tvingas vänta på efterarv från den sist avlidna maken. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Kristiansson, Gunborg
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Familjerätt
language
Swedish
id
1559245
date added to LUP
2010-03-08 15:55:23
date last changed
2010-03-08 15:55:23
@misc{1559245,
  abstract     = {Varför finns laglotten kvar trots flera försök att avskaffa den? Kan det vara styrkan i familjeenheten som gör att det fortfarande finns laglott? Numera är familjerna ibland väldigt splittrade på grund av skilsmässor och nya förhållanden vilket talar för ett avskaffande av laglottsinstitutet eftersom det blir så många olika föräldrar inblandade i ett barns liv. Förhandlingar vid det 34:e nordiska juristmötet i Stockholm 1996, s 549. Under mina studier av laglotten har jag stött på samma argument för och emot laglottens existens gång på gång. Det finns kanske inte så mycket att välja på. Bröstarvingarnas förespråkare vill behålla laglottsystemet och framför argumenten att det är djupt förankrat i traditionen och att det kommer att vara svårt att ändra på. De som ser till efterlevande makens bästa, argumenterar istället för att laglottssystemet är förlegat och passade bättre in i det samhälle som fanns när det infördes. Saldeen Åke, Arvsrätt, 2006, s 17. Nästa argument för ett laglottsinstitut är att det krävs för att försörja bröstarvingarna eller att de är i behov av det för utbildning, vilket stämde när laglotten tillkom. Medelåldern var då lägre och människor dog i ung ålder av sjukdomar, som idag går att bota, arbetet slet också hårdare på människorna. När arvlåtaren dog efterlämnade denne således ofta små barn. Det finns även idag, familjer som har omyndiga barn när arvlåtaren dör. Det är dock inte lika vanligt som förr och beror ofta på att arvlåtaren har flera barnkullar. Det finns också idag försäkringar och andra skydd. I dagens samhälle, när bröstarvingarna ofta är 50 år eller mer, har de förhoppningsvis hunnit skaffa sig en stabil ekonomi och är inte i behov av sin laglott för försörjning. Vid det tillfället är efterlevande make i större behov att få sitta i orubbat bo. Saldeen Åke, Arvsrätt, 2006, s 66. De som är för laglottsinstitutets behållande, argumenterar att särkullbarnen helt skulle glömmas bort om laglottsystemet inte fanns. De har rätt till arv efter sin far, även om de aldrig har träffat honom, kanske på grund av att de är resultatet av en tillfällig förbindelse. Motargumentet blir då att det finns möjlighet att lagstifta separat för särkullbarn, för att de inte skall komma i kläm, eftersom det under sådana omständigheter skulle vara orimligt att fadern skulle tvingas ge dem en del av sin kvarlåtenskap genom laglott. Efterlevande make blir lidande om det dyker upp en bröstarvinge som inte varit aktuell innan. SOU 1981:85, s 207. Ett annat argument för laglottens bevarande som återkommer, är att släkten skall komma i första hand, då blodsbanden uppfattas som starkast. Där är oron för en obegränsad rätt att testamentera stor. Laglotten gör att bröstarvingarna får behålla en del av arvet, ifall arvlåtaren testamenterar bort mer än den disponibla kvoten av kvarlåtenskapen. Det kan vara ett bra argument om det finns släktgårdar, som kan ha varit i familjens ägo i flera hundra år, eller om det finns en näringsverksamhet. Motargumentet till att släkten skall ha företräde framför någon utomstående, är att det skall gå enligt den legala arvsordningen om arvlåtaren så begär. I så fall skriver han inte något testamente till någon utomstående, är däremot hans vilja att något skall tillfalla en utomstående eller enbart den efterlevande maken, så borde hans vilja respekteras. Saldeen Åke, Arvsrätt, 2006, s 22. Bröstarvingarnas förespråkare är eniga om att man med laglotten bör begränsa arvlåtarens möjligheter att fritt disponera över sin kvarlåtenskap. De som ser till efterlevande makes bästa argumenterar i detta fall för, att eftersom vi råder över våra tillgångar i livet, borde vi fritt kunna bestämma över dem även efter döden. Det tillhör det förgångna att begränsa arvlåtarens frihet med ett laglottssystem. Saldeen Åke, Arvsrätt, 2006, s 16. Det kommer antagligen att dröja mycket länge innan laglottssystemet kommer att förändras. Vi måste få ett öppnare samhälle, som inte håller så hårt på tradition om det skall kunna förändras. Vi har den möjligheten att bröstarvingarna inte påkallar jämkning av ett testamente, utan väljer att respektera arvlåtarens vilja. Då har arvlåtaren fått bestämma över sin kvarlåtenskap även efter han avlidit. Stödet i samhället för efterlevande make ökar och det kan sluta med att laglotten får ge vika, att även efterlevande make kan känna en trygghet i det svenska rättssystemet. I så fall kommer särkullbarnen att hamna i samma ställning som legala bröstarvingar och tvingas vänta på efterarv från den sist avlidna maken.},
  author       = {Kristiansson, Gunborg},
  keyword      = {Familjerätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Laglottens vara eller inte vara?},
  year         = {2006},
}