Advanced

Dopingavstängningar inom idrotten - förhållandet till arbetsrätten, EU:s regler om rätt till fri rörlighet och fri konkurrens samt grundläggande rättsprinciper

Källgård, Håkan (2004)
Department of Law
Abstract
Uppsatsen behandlar, utifrån ett antal juridiska perspektiv, idrottsutövarens förhållande till sin förening och till Riksidrottsförbundets nya dopingreglemente. Den professionella idrottsutövaren skall betraktas som arbetstagare i arbetsrättslig mening. Det innebär bl a att bestämmelserna i LAS blir tillämpliga mellan idrottsutövaren och arbetsgivaren. En idrottsutövare som använder dopingpreparat gör sig skyldig till brott mot både anställningskontraktet och grundläggande principer inom idrotten. Därmed föreligger grund för avsked enligt LAS. Uppsatsen belyser att den svenska idrottsrörelsen av tradition har varit skyddad från lagstiftningsingrepp. Samtidigt har rättstillämparen i hög grad låtit bli att intervenera på idrottens område.... (More)
Uppsatsen behandlar, utifrån ett antal juridiska perspektiv, idrottsutövarens förhållande till sin förening och till Riksidrottsförbundets nya dopingreglemente. Den professionella idrottsutövaren skall betraktas som arbetstagare i arbetsrättslig mening. Det innebär bl a att bestämmelserna i LAS blir tillämpliga mellan idrottsutövaren och arbetsgivaren. En idrottsutövare som använder dopingpreparat gör sig skyldig till brott mot både anställningskontraktet och grundläggande principer inom idrotten. Därmed föreligger grund för avsked enligt LAS. Uppsatsen belyser att den svenska idrottsrörelsen av tradition har varit skyddad från lagstiftningsingrepp. Samtidigt har rättstillämparen i hög grad låtit bli att intervenera på idrottens område. Idrottsrörelsen har istället själv åstadkommit en omfattande regelmassa. För att även i framtiden undvika en inblandning från statsmaktens sida är det av stor vikt att idrottsrörelsen ändå följer grundläggande principer. Riksidrottsförbundets nya dopingreglemente innebär att idrottsutövare på livstid kan stängas av från att utöva sitt yrke. I RF och andra internationella rättighetskataloger stadgas att var och en (i förhållande till staten) skall ha rätt att utöva ett fritt valt yrke. En begränsning av denna rätt måste ha stöd i lag samtidigt som den skall tillgodose angelägna allmänna intressen. Därtill skall begränsningen vara proportionell i förhållande till det syfte som skall uppnås. Om den grundläggande rättigheten till fri yrkesutövning omfattat Riksidrottsförbundets dopingreglemente hade, i alla fall regeln om livstidsavstängning, enligt mitt tycke, varit oproportionell i förhållande till det övergripande syftet med antidopingregler. Avseende gemenskapsrätten dras slutsatsen att professionella idrottsutövare omfattas av reglerna om fri rörlighet om deras syssla utgör en ekonomisk verksamhet. Den idrottsliga handlingen i sig är dock en ideell och icke-ekonomisk handling. Kampen mot doping har inte något ekonomiskt syfte. Förbudet mot doping grundas istället på rent idrottsliga överväganden. Detta medför att antidopingregler inte omfattas av EG-fördragets bestämmelser om de ekonomiska friheterna. Avslutningsvis berör uppsatsen handläggningen av avstängningsärenden i Riksidrottsnämnden. Förfarandet måste anses uppfylla kraven i artikel 6 i Europakonventionen. I arbetet konstateras dock att nämndens ledamöter rekryteras internt inom idrottsrörelsen. Därför kan det ifrågasättas om Riksidrottsnämnden är tillräckligt opartisk och oavhängig. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Källgård, Håkan
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Civilrätt; oklassificerad
language
Swedish
id
1559303
date added to LUP
2010-03-08 15:55:23
date last changed
2010-03-08 15:55:23
@misc{1559303,
  abstract     = {Uppsatsen behandlar, utifrån ett antal juridiska perspektiv, idrottsutövarens förhållande till sin förening och till Riksidrottsförbundets nya dopingreglemente. Den professionella idrottsutövaren skall betraktas som arbetstagare i arbetsrättslig mening. Det innebär bl a att bestämmelserna i LAS blir tillämpliga mellan idrottsutövaren och arbetsgivaren. En idrottsutövare som använder dopingpreparat gör sig skyldig till brott mot både anställningskontraktet och grundläggande principer inom idrotten. Därmed föreligger grund för avsked enligt LAS. Uppsatsen belyser att den svenska idrottsrörelsen av tradition har varit skyddad från lagstiftningsingrepp. Samtidigt har rättstillämparen i hög grad låtit bli att intervenera på idrottens område. Idrottsrörelsen har istället själv åstadkommit en omfattande regelmassa. För att även i framtiden undvika en inblandning från statsmaktens sida är det av stor vikt att idrottsrörelsen ändå följer grundläggande principer. Riksidrottsförbundets nya dopingreglemente innebär att idrottsutövare på livstid kan stängas av från att utöva sitt yrke. I RF och andra internationella rättighetskataloger stadgas att var och en (i förhållande till staten) skall ha rätt att utöva ett fritt valt yrke. En begränsning av denna rätt måste ha stöd i lag samtidigt som den skall tillgodose angelägna allmänna intressen. Därtill skall begränsningen vara proportionell i förhållande till det syfte som skall uppnås. Om den grundläggande rättigheten till fri yrkesutövning omfattat Riksidrottsförbundets dopingreglemente hade, i alla fall regeln om livstidsavstängning, enligt mitt tycke, varit oproportionell i förhållande till det övergripande syftet med antidopingregler. Avseende gemenskapsrätten dras slutsatsen att professionella idrottsutövare omfattas av reglerna om fri rörlighet om deras syssla utgör en ekonomisk verksamhet. Den idrottsliga handlingen i sig är dock en ideell och icke-ekonomisk handling. Kampen mot doping har inte något ekonomiskt syfte. Förbudet mot doping grundas istället på rent idrottsliga överväganden. Detta medför att antidopingregler inte omfattas av EG-fördragets bestämmelser om de ekonomiska friheterna. Avslutningsvis berör uppsatsen handläggningen av avstängningsärenden i Riksidrottsnämnden. Förfarandet måste anses uppfylla kraven i artikel 6 i Europakonventionen. I arbetet konstateras dock att nämndens ledamöter rekryteras internt inom idrottsrörelsen. Därför kan det ifrågasättas om Riksidrottsnämnden är tillräckligt opartisk och oavhängig.},
  author       = {Källgård, Håkan},
  keyword      = {Civilrätt; oklassificerad},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Dopingavstängningar inom idrotten - förhållandet till arbetsrätten, EU:s regler om rätt till fri rörlighet och fri konkurrens samt grundläggande rättsprinciper},
  year         = {2004},
}