Beskattning av idrottsföreningar - särskilt vid professionella inslag
(2007)Department of Law
- Abstract
- Detta arbete behandlar de förmånliga inkomstskatteregler som gäller för ideella idrottsföreningar. På grund av idrottens hälsobefrämjande effekter har lagstiftaren valt att stödja idrottsföreningarna genom att i viss utsträckning befria dem från inkomstskatt. Reglerna om detta återfinns i 7 kap. 7-13 §§ inkomstskattelagen, där det ställs upp fyra krav som måste uppfyllas för skattebefrielse. Ändamålskravet innebär att föreningen måste ha till syfte att främja ett allmännyttigt ändamål. Att idrott räknas hit anges uttryckligen. Verksamhetskravet, att föreningen i den verksamhet som bedrivs uteslutande eller så gott som uteslutande skall tillgodose allmännyttiga ändamål, förhindrar att en förening i sina stadgar påstår sig ha ett... (More)
- Detta arbete behandlar de förmånliga inkomstskatteregler som gäller för ideella idrottsföreningar. På grund av idrottens hälsobefrämjande effekter har lagstiftaren valt att stödja idrottsföreningarna genom att i viss utsträckning befria dem från inkomstskatt. Reglerna om detta återfinns i 7 kap. 7-13 §§ inkomstskattelagen, där det ställs upp fyra krav som måste uppfyllas för skattebefrielse. Ändamålskravet innebär att föreningen måste ha till syfte att främja ett allmännyttigt ändamål. Att idrott räknas hit anges uttryckligen. Verksamhetskravet, att föreningen i den verksamhet som bedrivs uteslutande eller så gott som uteslutande skall tillgodose allmännyttiga ändamål, förhindrar att en förening i sina stadgar påstår sig ha ett allmännyttigt syfte, samtidigt som man i praktiken ägnar sig åt annat. Fullföljdskravet tvingar föreningen att bedriva en verksamhet som skäligen motsvarar avkastningen av föreningens tillgångar. Därmed kan skattefriheten inte missbrukas på så sätt att man bygger upp ett stort kapital som inte används för det allmännyttiga ändamålet. Öppenhetskravet, slutligen, säkerställer att ingen utan särskilda skäl kan vägras inträde i föreningen. Om dessa krav är uppfyllda, betyder det dock inte att föreningen befrias från skatt på all inkomst. Rörelseinkomst måste till huvudsaklig del komma direkt från den allmännyttiga verksamheten eller från verksamhet med naturlig anknytning dit, alternativt från verksamhet som av hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete. Finns inkomst från olika källor skall en huvudsaklighetsbedömning göras, varvid inkomsten i sin helhet blir antingen skattefri eller skattepliktig. Det krävs i princip att föreningen bedriver den finansierande verksamheten i egen regi. I praxis har skattefrihet vägrats då en förening upplåtit rätten att mot ersättning använda dess varumärke i reklamsammanhang, fastän inkomst från reklam och sponsring annars anses som en hävdvunnen finansieringskälla. En speciell fråga som rör idrotten är i vad mån det skall anses förenligt med ett allmännyttigt ändamål att en förening anlitar professionella utövare för att delta i den idrottsliga verksamheten. Detta behandlas av Idrottsskattekommittén i betänkandet SOU 2006:23, där man föreslår att upp till 25 % av en förenings aktiva medlemmar får uppbära ersättning utan att föreningen mister skattefriheten. Kommittén föreslår också vissa förändringar när det gäller vilka inkomster som skall kunna omfattas av skattebefrielse. Man gör en del förtydliganden rörande rekvisitet naturlig anknytning, och man vill ersätta hävdrekvisitet med en bestämmelse som tillåter all slags finansierande verksamhet, under förutsättning att den inte i mer än ringa omfattning snedvrider konkurrensen. Huvudsaklighetsprövningen tas bort, så att inkomsten i stället, i förekommande fall, delas upp i en skattefri och en skattepliktig del. I min analys granskar och kommenterar jag Idrottsskattekommitténs förslag. Jag finner att man i och för sig åstadkommer den förenkling och modernisering av regelverket som man fått i uppdrag att arbeta fram. Samtidigt är det min uppfattning att man gör detta genom att i viss mån utvidga möjligheterna för föreningar att skaffa sig skattefria inkomster, och att man härvidlag går utanför de ramar som ställs upp i det direktiv som ligger till grund för utredningen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1559382
- author
- Larsen, Henrik
- supervisor
- organization
- year
- 2007
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Skatterätt
- language
- Swedish
- id
- 1559382
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:23
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:23
@misc{1559382,
abstract = {{Detta arbete behandlar de förmånliga inkomstskatteregler som gäller för ideella idrottsföreningar. På grund av idrottens hälsobefrämjande effekter har lagstiftaren valt att stödja idrottsföreningarna genom att i viss utsträckning befria dem från inkomstskatt. Reglerna om detta återfinns i 7 kap. 7-13 §§ inkomstskattelagen, där det ställs upp fyra krav som måste uppfyllas för skattebefrielse. Ändamålskravet innebär att föreningen måste ha till syfte att främja ett allmännyttigt ändamål. Att idrott räknas hit anges uttryckligen. Verksamhetskravet, att föreningen i den verksamhet som bedrivs uteslutande eller så gott som uteslutande skall tillgodose allmännyttiga ändamål, förhindrar att en förening i sina stadgar påstår sig ha ett allmännyttigt syfte, samtidigt som man i praktiken ägnar sig åt annat. Fullföljdskravet tvingar föreningen att bedriva en verksamhet som skäligen motsvarar avkastningen av föreningens tillgångar. Därmed kan skattefriheten inte missbrukas på så sätt att man bygger upp ett stort kapital som inte används för det allmännyttiga ändamålet. Öppenhetskravet, slutligen, säkerställer att ingen utan särskilda skäl kan vägras inträde i föreningen. Om dessa krav är uppfyllda, betyder det dock inte att föreningen befrias från skatt på all inkomst. Rörelseinkomst måste till huvudsaklig del komma direkt från den allmännyttiga verksamheten eller från verksamhet med naturlig anknytning dit, alternativt från verksamhet som av hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete. Finns inkomst från olika källor skall en huvudsaklighetsbedömning göras, varvid inkomsten i sin helhet blir antingen skattefri eller skattepliktig. Det krävs i princip att föreningen bedriver den finansierande verksamheten i egen regi. I praxis har skattefrihet vägrats då en förening upplåtit rätten att mot ersättning använda dess varumärke i reklamsammanhang, fastän inkomst från reklam och sponsring annars anses som en hävdvunnen finansieringskälla. En speciell fråga som rör idrotten är i vad mån det skall anses förenligt med ett allmännyttigt ändamål att en förening anlitar professionella utövare för att delta i den idrottsliga verksamheten. Detta behandlas av Idrottsskattekommittén i betänkandet SOU 2006:23, där man föreslår att upp till 25 % av en förenings aktiva medlemmar får uppbära ersättning utan att föreningen mister skattefriheten. Kommittén föreslår också vissa förändringar när det gäller vilka inkomster som skall kunna omfattas av skattebefrielse. Man gör en del förtydliganden rörande rekvisitet naturlig anknytning, och man vill ersätta hävdrekvisitet med en bestämmelse som tillåter all slags finansierande verksamhet, under förutsättning att den inte i mer än ringa omfattning snedvrider konkurrensen. Huvudsaklighetsprövningen tas bort, så att inkomsten i stället, i förekommande fall, delas upp i en skattefri och en skattepliktig del. I min analys granskar och kommenterar jag Idrottsskattekommitténs förslag. Jag finner att man i och för sig åstadkommer den förenkling och modernisering av regelverket som man fått i uppdrag att arbeta fram. Samtidigt är det min uppfattning att man gör detta genom att i viss mån utvidga möjligheterna för föreningar att skaffa sig skattefria inkomster, och att man härvidlag går utanför de ramar som ställs upp i det direktiv som ligger till grund för utredningen.}},
author = {{Larsen, Henrik}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Beskattning av idrottsföreningar - särskilt vid professionella inslag}},
year = {{2007}},
}