Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Straffvärde - och särskilt om straffvärdebedömningen vid misshandel och stöld

Larsson, Mathias (2003)
Department of Law
Abstract
Denna uppsats behandlar straffvärdet som den grundläggande utgångspunkten för påföljdsbestämningen. Syftet är att analysera straffvärdet som begrepp och dess ideologiska grund. Avsikten är också att undersöka vilka omständigheter som anses påverka straffvärdet i förmildrande respektive försvårande riktning. Efter en allmän analys av straffvärdet och dess grunder är avsikten att närmare analysera domstolarnas straffvärdebedömning vid brottstyperna misshandel och stöld. Syftet med detta är att jämföra de bedömningar som sker vid de båda brottstyperna och undersöka hur de förhåller sig till varandra. Resonerar man på olika sätt och i så fall på vilka sätt? Vad kan skillnaderna bero på? Jag avser dessutom att undersöka hur... (More)
Denna uppsats behandlar straffvärdet som den grundläggande utgångspunkten för påföljdsbestämningen. Syftet är att analysera straffvärdet som begrepp och dess ideologiska grund. Avsikten är också att undersöka vilka omständigheter som anses påverka straffvärdet i förmildrande respektive försvårande riktning. Efter en allmän analys av straffvärdet och dess grunder är avsikten att närmare analysera domstolarnas straffvärdebedömning vid brottstyperna misshandel och stöld. Syftet med detta är att jämföra de bedömningar som sker vid de båda brottstyperna och undersöka hur de förhåller sig till varandra. Resonerar man på olika sätt och i så fall på vilka sätt? Vad kan skillnaderna bero på? Jag avser dessutom att undersöka hur straffvärdebedömningen i praxis vid respektive brottstyp förhåller sig till de teoretiska grunderna för straffvärdet. Min analys omfattar också gränsdragningen mellan normalgraden av brottet och grovt brott vid både misshandel och stöld. Anledningen är att gränsdragningen och de omständigheter som påverkar denna också har betydelse för straffvärdet. Straffvärdeprincipen bygger på en ''nyklassisk'' ideologi. Detta innebär att det ska råda proportionalitet mellan brottets svårhet och straffet. Ideologin bygger på att ett resonemang kring rättvisa och förtjänst ska avgöra brottets relativa svårhet och nivån på gärningsmannens straff. Brottets svårhet består dels av skadan av brottet mot bakgrund av ett skyddsobjekt och dels av gärningsmannens skuld i samband med brottet. Mina slutsatser av den straffvärdebedömning som sker i praxis är att resonemanget i domstolarna delvis skiljer sig åt vid misshandel respektive stöld. Vid misshandel är det främst skadornas allvarlighet till följd av brottet som är avgörande för straffvärdet och gradindelningen. Vid stöld tycks andra omständigheter kring brottet och gärningsmannens person få en mer självständig och avgörande betydelse. Sådana omständigheter är de som kan anses ha med en brottslig vilja eller en brottslig attityd att göra samt i vissa fall omständigheter som kan motiveras med allmänpreventiva skäl. Jag har kommit fram till att skillnaderna i praxis främst tycks bero på domstolarnas bundenhet till tidigare praxis och till äldre straffmätningstradition. På detta sätt får äldre rätt och äldre tiders värderingar fortfarande inflytande i dagens praxis. Sedan lång tid tillbaka har olika omständigheter av tradition tillmätts olika stor betydelse vid respektive brottstyp. Stöldbrottet har också historiskt sett ansetts vara mycket allvarligt. Traditionsbundenheten menar jag därför också vara en viktig anledning till att den svårhetsbedömning som sker av misshandelsbrotten i praxis inte sällan uppfattas som orimligt mild i förhållande till stöldbrotten. Beaktandet av äldre straffmätningstradition vid straffvärdebedömningen innebär att hänsyn tas till intressen som inte kan anses vara helt i konsekvens och förenlighet med nyklassicismens proportionalitetstänkande och brottets svårhet enligt dagens värderingar. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Larsson, Mathias
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Straffrätt
language
Swedish
id
1559459
date added to LUP
2010-03-08 15:55:24
date last changed
2010-03-08 15:55:24
@misc{1559459,
  abstract     = {Denna uppsats behandlar straffvärdet som den grundläggande utgångspunkten för påföljdsbestämningen. Syftet är att analysera straffvärdet som begrepp och dess ideologiska grund. Avsikten är också att undersöka vilka omständigheter som anses påverka straffvärdet i förmildrande respektive försvårande riktning. Efter en allmän analys av straffvärdet och dess grunder är avsikten att närmare analysera domstolarnas straffvärdebedömning vid brottstyperna misshandel och stöld. Syftet med detta är att jämföra de bedömningar som sker vid de båda brottstyperna och undersöka hur de förhåller sig till varandra. Resonerar man på olika sätt och i så fall på vilka sätt? Vad kan skillnaderna bero på? Jag avser dessutom att undersöka hur straffvärdebedömningen i praxis vid respektive brottstyp förhåller sig till de teoretiska grunderna för straffvärdet. Min analys omfattar också gränsdragningen mellan normalgraden av brottet och grovt brott vid både misshandel och stöld. Anledningen är att gränsdragningen och de omständigheter som påverkar denna också har betydelse för straffvärdet. Straffvärdeprincipen bygger på en ''nyklassisk'' ideologi. Detta innebär att det ska råda proportionalitet mellan brottets svårhet och straffet. Ideologin bygger på att ett resonemang kring rättvisa och förtjänst ska avgöra brottets relativa svårhet och nivån på gärningsmannens straff. Brottets svårhet består dels av skadan av brottet mot bakgrund av ett skyddsobjekt och dels av gärningsmannens skuld i samband med brottet. Mina slutsatser av den straffvärdebedömning som sker i praxis är att resonemanget i domstolarna delvis skiljer sig åt vid misshandel respektive stöld. Vid misshandel är det främst skadornas allvarlighet till följd av brottet som är avgörande för straffvärdet och gradindelningen. Vid stöld tycks andra omständigheter kring brottet och gärningsmannens person få en mer självständig och avgörande betydelse. Sådana omständigheter är de som kan anses ha med en brottslig vilja eller en brottslig attityd att göra samt i vissa fall omständigheter som kan motiveras med allmänpreventiva skäl. Jag har kommit fram till att skillnaderna i praxis främst tycks bero på domstolarnas bundenhet till tidigare praxis och till äldre straffmätningstradition. På detta sätt får äldre rätt och äldre tiders värderingar fortfarande inflytande i dagens praxis. Sedan lång tid tillbaka har olika omständigheter av tradition tillmätts olika stor betydelse vid respektive brottstyp. Stöldbrottet har också historiskt sett ansetts vara mycket allvarligt. Traditionsbundenheten menar jag därför också vara en viktig anledning till att den svårhetsbedömning som sker av misshandelsbrotten i praxis inte sällan uppfattas som orimligt mild i förhållande till stöldbrotten. Beaktandet av äldre straffmätningstradition vid straffvärdebedömningen innebär att hänsyn tas till intressen som inte kan anses vara helt i konsekvens och förenlighet med nyklassicismens proportionalitetstänkande och brottets svårhet enligt dagens värderingar.},
  author       = {Larsson, Mathias},
  keyword      = {Straffrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Straffvärde - och särskilt om straffvärdebedömningen vid misshandel och stöld},
  year         = {2003},
}